Byggnadsvård
lillfisken: Tack för alla tips! På sina ställen är timmret ganska dåligt. Man kan med en kniv trycka in 50-60 mm. Jag ska städa av ordentligt och se om det kommer nytt spån/mjöl...
Sommartorparn: [citat] Det låter som Ottossons färg. Hur som helst så har Ottossons två beskrivningar beroende på om det är ohyvladpanel eller fönster man ska stryka. Den beskrivning du fick i färgaffären gäller om du ska måla ohyvlat virke. Ska du måla fönster så gäller den andra beskrivningen dvs. först olja.
Yrrol: Åh nu hittade jag inte den frågan jag ställde till er där ni gav svaren att så ska inte plåtarna seut, och pappen ska inte vara klädd upp på skorstenen och teglet ska inte ligga mot väggen. Jag hade en murare här som titta och sa följande: 1. det är ingen fara att det är tegel mot väggen. spec inte för brandrisk, väggen var torr och fin även fast det saknades puts i dagsläget
alen: Min röst faller också på lerbruk, efter att ha klinat ett två våningshus med främst lerbruk. Cement går bort - spricker och inte bra ur ekologisk synpunkt. Trist när man får det på händerna också. Lerbruk är segare, speciellt med ko eller hästdynga i (kommer inte att lukta!). Förr i tiden högg man hack i timmerväggen för att fästa kliningen. Ta flera skikt där du har mindre
Karakorum: [citat] Absolut! Köksskåp och andra finsnickerier är värda den extra tiden det tar, men jag börjar ledsna på att lägga ner så mycket tid på utvändiga snickerier.
gogu: Jag har alltid låtit min panel ovanför mina fönster mot droppnäsan sluta nån mm innan droppnäsan för att panelen ska luftas lite och torka ur och därmed inte ruttna. Men när jag stog och panelade idag vart jag lite fundersam. Blir det i själva verket så att fukt ges möjligheten att komma in i stället? Dvs ändträt kommer hela tiden att suga upp fukt. Här kommer man ju inte åt att
mandus: Laminat finns hos http://www.lgcoll.se/ Klicka: Produkter/Laminat HPL Kanske kan du hitta något 60-talsaktigt här? http://www.byggmagroup.se/dm_documents/Fibo_Trespo_veggpanel_0108_28s_lett__cBEL2.pdf
shieldfire: Update: Enligt länsmuseet ska den vara uppförd i två plan runt 1780. Ska kolla bokverket också.
Sommartorparn: Jovisst ska du ta bort och göra om! Men just med tanke på att du har problem med fukt och mögel så är det viktigt att göra rätt så att man inte bygger in fuktfällor. Ofta är gamla material att föredra, men det finns säkert också nyare material som funkar i gamla hus....... 'konichiwa girl' vars blogg jag länkade till håller på att revonera ett Norrlandshus, så hon är helt på
gafsan: Ah så fina grova golvplank! Har själv lite kvar av dessa! dom har aldrig varit menade att vara spontade. Finns det hål i stället för spont/fjäder? I så fall så har dom varit ihopfogade med tappar. Vanligt fram till ca 1850 i mellansverige. Att göra nya hål och tappar är betydligt enklare än att försöka göra not och fjäder. Dessutom tallar man inte på originalet om det är
AnneFi: det var intressant att veta eftersom jag själv bor i ett egnahemshus ( tror jag?) byggt 1943. hela området är från mitten av 40 talet. mest funkis i tegel. Neferlina hade varit roligt att se fler bilder på ditt vackra hus.
shieldfire: Jo vi känner till det - vi har båda jobbat som arkeologer. Men det var ett tag sedan, så jag är lite rostig på vad som gäller. Normalt trädgårdsarbete får man ju ägna sig åt.
Åmmebergare: Huset har stått på plats sedan sent 1700 tal. Någon typ av vattbräda får det bli! Någon som har bilder hur de kan se ut på timmerstomme? Sedan försöker jag få in så många ventiler med galler som möjligt.
nost: @sommartorparn: bara inspekterat vinden från luckan tillsammans med besiktningsmannen. får åla upp där vid tillfälle och återkommer ang skicket på puts och stock i övrigt. Tror inte på vattenfallsteorin, men ska försöka kolla hur det ser ut. I huset har jag tänkt bevara det som är gammalt och som kan bevaras för att få lämplig komfort och standard. Tyvärr har mycket gammalt bytts
kaffe_med_dopp: Jag tänker putsa med kalkbruk, med ett glest glasfibernät. Så det blir ca 1 cm puts närmast rummet. Inte så bra att fästa grejer i. Jag har tänkt skruva med långa skruv så jag kommer in i teglet bakom. Men det är ju ingen optimal lösning. Tycker egentligen inte om så spröda material, men man kan tydligen inte få allt. Den vägg som jag ska hänga köksskåpen (ovanskåpen) på har
Sophie: Ja jag hade gärna fått chansen att testa men för långt. Får väl experimentera på egen hand i vårt hus när det blir dags istället... :)
shieldfire: Coolt. Det gäller att verkligen gilla att ärva och föra vidare ett så gammalt hus. Har man rätt peronlighet är det nog snarare en dröm än en ängslan att äga en sådan gård. Vi skrev i dagarna på för en 70 år yngre "gård" men med ett par stora renoveringar framöver. Grattis till en mjukstart.
Peter_-_Emma: Det går bra att ta en oplastad tapet och riva kanterna så dom inte är skarpa och därefter limma denna över sprickan som vid vanlig tapetsering. Ang brandsäkerhet så visst ska man tänka på riskerna - inga ljus,säkerhetslina på taket.köra sakta ,cykla med hjälm....hur långt som helst undras hur dom moderna plastklädda skivorna står sig vid brand?
gaia: [citat] jag mindes nog fel ... 1cm /månad låter mera troligt :). Om du målar för tidigt med tätt färg så stänger du ju fukten i väggen. Börjar färgen bubbla och lössna så vet du i alla fall varför :). Putsen kanske torkar snabbt men den behöver också koldioxid från luften för att härda så igen är det inte lämpligt att måla med tätt färg för tidigt ... Man ska ha tålamod
withnail: Tack så mycket för snabbt svar! Apropå, då måste jag vä regla upp vågrätt istället för brukligt lodrätt, så jag får något att fästa sponten i? Hade tänkt mig enbart 45-isoleringen mot väggen för att sedan fläska på mot taket. Men det kanske är lika bra att ta två 45or med "korsregling"? Alltså först lodrät uppregling, isolering, vågrätt regling, isolering och sedan
Sophie: De är jättefina. Vi har flera stycken (fast gamla) som vi samlat på oss. En har vi rätt nyligen satt upp i vårt sovrum. Med rätt glödlampa ger de ett väldigt trevligt ljus!
gafsan: I ett gammalt hus av timmer och träpanel växlar lukten med årstiden. Självklart ska det inte lukta mögel och fukt men det är svårt att fuktmäta ett hus som inte är byggt med ångspärrar el. dyl. Jag förstår halvboråsarens omtanke men plast i en gammal grund är inte så lyckat, man kan få fuktproblemen förflyttade eller förvärrade. I en timmerstock kan du säkert få in en kniv
Sophie: Ja. ofta en färg på fasaden och sen mörkare på foder och ännu mörkare på fönsterbågar och dörrar (jag menar inte av samma kulör men uttrycket på färgen)
norrbottenstorpet: Det är rätt, kan man inget om el ska man inte heller mecka med det. Det finns för övrigt ett helt forum här på byggahus som egentligen är till för att man som konsument ska kunna vara en bättre beställare. Forumet kryllar dock av gör-det-självare och är ett bra ställe att lära sig både det ena och det andra om el.
Karakorum: [citat] Jo, jag förstår det, och tycker att det är en sund inställning att försöka använda färger med så lite miljöpåverkan som möjligt. Där är vi överens! Det jag vände mig mot var det du skrev i början om Gysinges linoljefärger: "de är inte traditionella då de innehåller syntetiska pigment och inte naturliga - som har en oslagbar livslängd. Hur kan de hävda att det är
Jan-Å: Jag har renoverat och byggt till ett torp från 1874 (iofs i Västmanland men ändå:) där jag gjorde som "gafsan" skriver. Rev upp golvet och jobbade oss neråt, jag böt ut gamla bjälklagets stockar mot nya 2"8 som sen isolerades. Det blev inte plats för speciellt mycket isolering där stenkistan under murstock/skorsten stog men vi fick leva med att det var kallare golv just där. I övrigt
Eir75: Vi kommer snart måla om vårt hus och har lite funderingar kring färgsättningen. Vore trevligt med lite input! Huset är från 1918, 1½ plan med mansardtak i tegel, liggande fasspontad träpanel. Vid entrén finns ett parti stående pärlspont. Stora fyrluftsfönster. Färgsättningen i original var vita snickerier, faluröd panel - eller möjligen brun panel, och troligen gröna
Sommartorparn: Ja Hälsingebönderna hade det visst ganska gott ställt en tid..... Dessutom har jag för mig att försvarets regler för minsta godtagbara standard på ett försvarstorp ändrades senare delen av 1800-talet, vilket ledde till att de torp som byggdes under den tiden kunde varas lite 'lyxigare' (Fritt ur minnet från Erikssons "svenska knektar. (Ursäkta att jag förde tråden bort från