Ekonomi & Juridik

Riskerar du att bli bankens slav?

Riskerar du att bli bankens slav?

När vet vi inte, men billigare tomter och högre räntor kommer. Då kommer begagnade bostäder att falla i pris, särskilt de som fått bristande underhåll.

Två tunga argument talar för att priserna på villor och radhus är för höga i Sverige i dag.

Det första är att priserna på begagnat i storstäderna är ungefär dubbelt så högt som kostnaden för ett motsvarande nytt nyckelfärdigt hus – eller med andra ord att köparna numera ofta betalar ungefär lika mycket för tomten som för huset. Men Sverige är ett glest befolkat land och på sikt kommer förbättrade kommunikationer och nya detaljplaner att ge lägre tomtpriser.


Jonas Lindmark, Morningstar

Det andra argumentet är att det främst är barnfamiljer som köper fristående bostäder och när 40-talisterna dör så måste priserna på deras hus ligga på en nivå så att framtidens barnfamiljer har råd att köpa. Med dagens extremt låga räntor har även barnfamiljer utan förmögenhet råd att köpa i storstäderna, men i ett längre historisk perspektiv kommer boräntorna rimligen att dubblas, vilket betyder att lägre bostadspriser krävs för att barnfamiljerna ska ha råd.

Om du eller din familj i dag har goda marginaler i ekonomin så behöver ni kanske inte bry er. Lägre bostadspriser är främst ett problem om andelen bolån är hög och familjen saknas annat kapital. Någonstans måste man bo, så lägre priser är även en fördel så länge man byter bostad till något likvärdigt eller bättre.

Bankens slav
Men om du riskerar att bli bankens slav (större bolån än bostaden är värd) under många år, som tusentals svenskar blev efter topparna på villamarknaden både 1980 och 1990 – då tycker jag att det är hög tid att fundera på att fundera på om det är möjligt att hitta ett boende som ger minskade bolån. Särskilt om underhållet inte varit på topp, så att det tydligt syns att bostaden är begagnad. Dessutom borde det just nu vara ett bra tillfälle att ta sälja, med tanke på att de svenska bostadspriserna just nu är rekordhöga.

Låter detta konstigt så beror det kanske på att det finns starka krafter som trycker på för att du istället ska öka ditt ansvarstagande. Resten av samhället tjänar på att människor utbildar sig, skaffar barn, investerar i hus och sparar i aktier. Så på olika sätt (studielån, föräldraledighet, bostadsbrist, skatteregler) har politikerna byggt en ekonomi som uppmuntrar människor att ta på sig mer ansvar och mer ekonomisk risk.

Ännu starkare intresse finns hos företagen i finansbranschen, som i de flesta fall tar procent på både volymer (lån, fonder, bankkonton) och på transaktioner. Så när finansbranschen kan locka människor att öka sina tillgångar och skulder, då ger detta både ”kapitalet” och dess anställda större bonus. Att till exempel ta extra bolån för att bygga till huset, att spara i aktiefonder istället för att amortera bolånen, att byta till ett jobb med högre lön som kräver att familjen skaffar en extra bil – när tillgångar och skulder växer så betyder det ofta ökade intäkter för banken.

Även du som individ tjänar troligen på att ta på dig mer ansvar och mer ekonomisk risk. Vissa lockas främst av att detta ger ökad makt. Andra är nöjda med att så länge tiderna är goda så stiger de flesta tillgångar i värde: utbildningen leder till en karriär, barnen hjälper till allt mer, både bostadspriser och börsen stiger – alltså får du öka förmögenhet och större möjligheter till daglig konsumtion.

Amorteringar ger större marginaler
Alternativet är att prioritera trygghet. Min egen familj gör det genom att främst spara via amorteringar av bolån. Visst har tillgångarna ökat lite i omfång de senaste åren (en större motorbåt, nyligen bytte vi ut det gamla Ikea-köket), men bilen är 7 år gammal och vi bor kvar på den ”fattiga sidan”, sydväst om Stockholm. Därmed är andelen lån låg och marginalerna stora. Det känns bra att vara feg och låta andra stå för risktagandet.

Läs mer