Banken enda säkra vinnaren om du binder räntan

Först är det väl bra att jag påpekar att jag upplevde nackdelen hösten 1992. Jag minns hur det känns när den rörliga räntan höjs kraftigt. Under ett kvartal betalade jag 24,5 procent årsränta på mitt bolån. Och fick mindre över till mat och julklappar.

Men verkligheten ser annorlunda ut nu. Svenska kronan har rörlig växelkurs som inte behöver försvaras. Inflationen har varit låg ända sedan 1996. Och framför allt: alla experter verkar överens om att Riksbanken på längre sikt kommer att höja räntorna. Rimligen blir de minst dubbelt så höga som i dag. Du som tar bolån bör alltså kontrollera att din ekonomi utan problem klarar räntor på 6 procent.

 

På 90-talet var det rimligt att välja att skydda sig med bunden ränta, eftersom räntorna var kvar på en hög nivå medan inflationen redan hade fallit. Huvudargumentet var att om det kom ytterligare höjningar så måste de vara tillfälliga, för svensk ekonomi kunde omöjligt tåla räntor som permanent låg högre. Alltså kunde man skydda sig genom att ha flera bundna lån med olika löptid.

Begränsad löptid
Men i dag är bundna bolån bara ett tillfälligt skydd, med begränsad löptid. För om du litar på experterna så vet du att när ett lån som binds i dag löper ut, då kommer räntorna att vara högre. Och inte bara tillfälligt, utan i en ”normal” världsekonomi kommer vi aldrig att kunna låna till så låga räntor som i dag. Så om du inser att din ekonomi inte kommer att tåla dubbelt så höga boräntor som i dag, då är räntebindningen bara ett sätt att skjuta upp en lösning på grundproblemet: Din bostad är för dyr.

Ändå rekommenderar bankernas ”rådgivare” ofta bundna bolån, särskilt åt kunder med små marginaler. Förklaringen är banken är den enda säkra vinnaren om du binder boräntan. Dels blir du fast som kund under bindningstiden, dels måste du betala ersättning om du vill lösa lånet i förtid och räntorna mot förmodan har fallit. Men framför allt är räntebindningen är en typ av försäkring som kostar extra (eftersom någon annan bär risken att inflationen stiger kraftigt) och banken tjänar även pengar på att förmedla försäkringen. Därför är rörlig ränta i snitt billigare (mer om det i ”Tyvärr tjatigt att behålla lägsta rörliga ränta”).

Starta ett bokonto
För att få trygghet är det bättre att starta ett extra bankkonto, med insättningar som motsvarar den högsta bostadskostnad familjen accepterar. Därifrån ser man till att alla avgifter kopplade till boendet dras (rörlig ränta, bostadsrätt, vatten, el, sophämtning, försäkring). Så länge de rörliga räntorna är så låga som de har varit de senaste två åren borde detta snabbt skapas en buffert på bokontot, som ger skydd när räntorna höjs. Och skulle de rörliga räntorna fortsätta att vara låga under lång tid, så skapas möjligheten att använda en del av överskottet till annat.

En annan fördel med ett bokonto är att du vänjer dig vid högre boendekostnader, något som tyvärr drabbar de flesta med jämna mellanrum (reparationer, högre elpriser, ändrad beskattning eller högre räntor). Skulle boendekostnaden mer permanent stiga högre än överföringen varje månad, då är det dags att fatta ett nytt beslut – antingen flytta till billigare bostad, eller öka överföringen.

Läs mer om Jonas Lindmark här.

• Tyvärr tjatigt att behålla lägsta rörliga ränta