Bra argument kvar för rörlig ränta

Att pricka exakt rätt tidpunkt att köpa eller sälja aktiefonder är svårt. Lika svårt är att pricka exakt rätt tidpunkt att binda boräntor.

I augusti 2012 band min fru och jag hälften av våra bolån i tio år med en ränta på 3,99 procent. Vi hade tidigare i alla år enbart valt rörliga räntor, mest för att det historiskt sett har lönat sig, men föll för frestelsen att säkert behålla en låg kostnad. Då för två år sedan verkade det troligt att boräntorna skulle vara fortsatt låga ett par år till, men att världens centralbanker sedan skulle blåsa mer fart i inflationen så att räntorna framåt 2016 skulle stiga. Idag är det uppenbart att det hade varit bättre att vänta med att binda.

Att det just nu går att binda bolån fram till och med 2019 med en ränta på bara 2,1 procent visar dessutom att det finns professionella placerare som är ganska säkra på att de rörliga räntorna de närmaste fem åren i snitt kommer att vara lägre än 2,1 procent. Annars skulle de ju inte binda sin utlåning så billigt.

Om min fru och jag inte redan hade bundit hälften skulle jag tveklöst argumentera för att göra det nu. 2,1 procent i fem år är frestande. Men jag tror fortfarande att det längre fram kommer mer inflation och därför skulle jag lockas ännu mer av att binda tio år, vilket SBAB just nu erbjuder för 3,19 procent.

Fast det finns även bra argument kvar för enbart rörlig ränta:

1. Ett är att delvis bundna lån gör det svårare att förhandla fram bästa möjliga ränta på den rörliga delen.
2. Ett annat är att bundna räntor kan göra det dyrare att flytta.
3. Ett tredje är att rörliga räntor i snitt ska vara lägre än långa fasta räntor, eftersom långivarna normalt vill undvika att drabbas av plötsligt ökad inflation.

Å andra sidan finns nackdelar med rörliga räntor: Den självklara är att den framtida månadskostnaden varierar mer. En annan är att du behöver förhandla med bankerna oftare för att behålla bästa möjliga ränta.

Att blanda bundet och rörligt kan verka som den sämsta lösningen, då får man lite av alla nackdelar. Ändå är detta lösningen för de mest försiktiga, eftersom blandade löptider tar bort risken att plötsligt drabbas av att hela bolånet kostar mycket mer. Om hela bolånet binds med en enda löptid, så kan du ha otur så att nästa ränteändring sker när räntorna råkar vara väldigt höga.

Mellan 1997 och 2003 var inflationen i Sverige nästan lika låg som de senaste åren, men boräntorna var mer än dubbelt så höga som idag. De rörliga räntorna var sällan under 5 procent och 5-årsräntan sällan under 6 procent. Vi skulle kunna få minst lika höga boräntor igen om inflationen stiger så att Riksbanken behöver strama åt eller om en serie politiska kriser göra att utländska investerar tappar förtroendet för svensk ekonomi.

Därför bör alla som tar bolån ha så stora marginaler i sin ekonomi att de klarar räntehöjningar till åtminstone 7 procent utan problem. Och riskerna är egentligen inte särskilt mycket större med rörliga räntor, skillnaden är mest att ränteändringarna kommer gradvis istället för plötsligt när bindningstiden löper ut.