Bolån, Jonas Lindmark, Ekonomi

Så väljer du bostadskostnad

Många frestelser tävlar om våra pengar och det är svårt att välja hur stor bostadskostnad som är rimlig. Ett sätt att tänka är att först dela inkomsten i fem delar och sedan prioritera.

Hur dyrt hus vågar man köpa?

Hur dyrt hus vågar man köpa? Foto: Marlén Eskilsson

Många människor har små ekonomiska marginaler och särskilt om de fasta kostnaderna varje månad är höga så är valmöjligheterna små. De behöver inte läsa den här artikeln, utan kanske istället leta ökade inkomster.

Jonas Lindmark

Jonas Lindmark

Andra har större marginaler och besöker du Byggahus beror det kanske på att du frestas att öka dina bostadskostnader. Då kan det vara värt att tänka efter ordentligt och väga olika alternativ mot varandra. Statusmarkörer som boende, bil och kläder är extra frestande för att de är konsumtion som syns. Annat är inte alls lika synligt, som maten vi äter eller pensionssparande. Därför är det värt att fundera ordentligt på vad som egentligen är viktigast för att du ska må bra.

Dela inkomsten i 5 tårtbitar

Börja med att dela upp ekonomin i fem lika stora tårtbitar: boende, bil, mat och kläder, semester och övrigt – samt sparkontot. För två personer med hyfsat hög snittinkomst betyder det till exempel att 50.000 kronor per månad efter skatt delas i fem delar, 10.000 kronor var.

10.000 kronor per månad är totalkostnaden för en ny hyfsat lyxig bil inklusive allt (även värdeminskning och ränta på kapitalet). Men om paret vill ha varsin bil så behöver andelen på bilkontot ökas. Å andra sidan kan kostnaden bli lägre om de nöjer sig med en liten bil eller köper begagnat, alternativt hyr bil bara ibland eller åker kollektivt plus taxi.

10.000 kronor räcker också till hyran för en hyfsat stor lägenhet eller till boendekostnaden för en svensk normalvilla enligt mäklarnas kalkyler. Men om paret vill bo centralt i storstad eller kanske med sjöutsikt så behöver även denna andel ökas.

Även med ett eller två barn går det att hålla ned kostnaden för mat och kläder till 10.000 kronor per månad, om familjen undviker lyx. Fast räknar man även in dyrare inköp som vinterkläder och skor så är denna budget inte generös.

Semester och övriga utgifter är en blandning av nödvändigt (försäkringar, mobil, tandläkare) och sådant som är lättare att klara sig utan (prenumerationer, välgörenhet, fritid). Men att totalt sett göra av med i snitt 10.000 kronor per månad är lätt hänt om man åker till fjällen på vintern, utomlands en vecka på sommaren och dessutom kanske har en båt.

Sparandet blir ofta dragspelet. Dels är det svårt att dra gränsen mellan vad som är ett långsiktigt sparande och vad som bara är ojämn konsumtion under året. Dels varnar många experter att framtidens pensioner är hotade, så åtminstone de som är över 50 år och har haft små avsättningar från sin arbetsgivare till tjänstepensionen borde nog spara mer till sin ålderdom. Höginkomsttagare med tjänstepension kan å andra sidan redan ha ett så stort tvångssparande att de inte behöver spara extra själva.

Välj vad du värdesätter mest

Vad du prioriterar beror på vad du värdesätter mest. En viktig poäng med att försöka hålla de fasta kostnaderna nere och istället ha ett stort buffertsparande är att det ökar friheten i livet. Låga boendekostnader är ett bra sätt att få marginaler i ekonomin och därmed ha möjlighet att tacka ja när oväntade möjligheter dyker upp. Men för daglig trivsel och trygghet kan rätt bostad å andra sidan vara mer värt än fin bil och semesterresor.