10 steg till en bättre privatekonomi - stor guide

Det finns två sorters åtgärder som påverkar om din ekonomi går plus: engångs och strukturella. Engångsåtgärder är till exempel att sälja en jacka som du inte använder. Det ger pengar en gång, men påverkar inte dina inkomster nästa månad.

En strukturell åtgärd är till exempel att byta bank och få lägre ränta på bolånen. Det påverkar din ekonomi varje månad framöver och ger därmed på sikt en större effekt.

Engångsåtgärder kan omvandlas till strukturella om de upprepas som en ny vana. Att ta med matlåda en gång till jobbet ger en liten besparing, men upprepat varje dag eller en gång per vecka blir effekten på sikt stor. Det finns även åtgärder som är både och, till exempel om en familj med två bilar säljer den ena: Dels ger försäljningen pengar. Dels försvinner framöver kostnader för försäkring, service, med mera.

Avsätt tid

Det första steget på vägen är att avsätta mer tid till att förbättra din privatekonomi. Det tar tid att gå igenom privatekonomin, att fatta beslut om åtgärder och framför allt - att faktiskt genomföra de förändringar som behövs.

Men en vecka är 168 timmar. Om du sover 8 timmar per natt återstår 112 timmar. Lägg in tider i kalendern då du aktivt jobbar med några av punkterna nedan, till exempel en dag per helg eller en kväll per vecka. För att verkligen åstadkomma skillnad behöver du kanske lägga 10 timmar extra per vecka på att förbättra familjens ekonomi. Tid kan frigöras genom att sluta med hobbyer, eller titta mindre på TV.

Kolla dina kostnader

En fördel med att vi numera nästan aldrig använder kontanter är att det är lättare att se på lönekontot vart pengarna har tagit vägen. Bankernas appar brukar ha verktyg som hjälper till att sortera och summera. Genom att lägga en dag på att granska och gruppera vartenda köp det senaste året kommer du troligen att upptäcka betalningar för tjänster som tickar på i onödan. Ring banken och fråga om de transaktioner som du inte känner igen.

Gör en budget

Nästa steg är att prioritera bland kostnaderna genom att skapa en budget som ska gälla framöver. Konsumentverket.se har en bra tjänst som heter Budgetkalkylen, där du kan välja mellan att själv bestämma vad olika saker får kosta, eller använda färdiga beräkningar från Konsumentverket av vad till exempel kläder och hygienartiklar brukar kosta per månad. Kalkylen går att spara i Excel, som PDF, eller med en länk du får via epost.

De största kostnaderna är troligen bostaden, maten och bilen. 

De största kostnaderna är troligen bostaden, maten och bilen. Här är det värt lägga tid på att gå igenom hyfsat detaljerat dina faktiska kostnader det senaste året, fundera på besparingar och hur mycket pengar de skulle ge.

Ett par antaganden spelar stor roll, men kan vara svåra att spå: räntan på bolånen och värdeminskningen hos bilen. Värdeminskning blir dessutom en synlig kostnad först vid nästa bilbyte. Fast tänk då på att budgeten ändå bara är en planering, som ska visa vad som är realistiskt att ha råd med. Är du osäker på hur mycket något kommer att kosta är det bättre att ta i överkant, så ökar chansen att hålla sig inom budgeten.

Pruta på boräntorna

Smarta strategier och listiga trick för att få lägre boräntor finns förklarade i många artiklar och diskussioner här på Byggahus. Men det avgörande är att faktiskt ägna tid åt detta projekt. Du som föredrar rörlig ränta (som ändras var tredje månad, historiskt det i snitt billigaste) och vill minimera kostnaden behöver ägna tid åt förhandlingar typ en gång om året, eftersom bankerna annars i smyg höjer sina marginaler. Sidan Jämför bolån här på Byggahus.se ger exempel på vilka räntor andra lyckats få.

Buffertspara, lås in kreditkorten

Om du inte har det redan, starta ett buffertsparande. Lägg in en automatiskt överföring till ett sparkonto eller börja fondspara. Även målsparande, till exempel till semester och julklappar, fungerar bättre om pengarna flyttas undan från lönekontot.

Ska din ekonomi gå plus enligt din budget (punkt 3 ovan), då ger en automatisk överföring av dessa pengar till ett annat konto efter varje lön ett enkelt sätt att få en varning när budgeten har spruckit. Självklart kommer det vissa månader hända något oväntat som gör att du behöver flytta tillbaka pengar från bufferten, huvudsaken är att du bygger en privatekonomi som normala månader slutar på plus.

Genom att ha en buffert undviker du att behöva låna via kreditkort och betala höga räntor när något oväntat händer som kostar extra. Frestelsen att köpa på kredit dyker upp nästan överallt på internet numera, via Klarna eller någon annan kreditgivare. Men du riskerar räntor på uppåt 20 procent om du inte klarar hela första månadsfakturan, plus förseningsavgifter och inkasso. Dessutom köper du kanske mer än du egentligen behöver, vilket gör konsumtionskrediter till en dålig lösning.

Öka dina inkomster

Beroende på ditt yrke kan det finnas bra möjligheter att tjäna mer, till exempel att hitta en annan arbetsgivare som betalar bättre, gå en utbildning som gör dig mer attraktiv, jobba mer övertid, skaffa ett extraknäck.

Om ekonomin inte alls går ihop behövs troligen åtgärder som ändrar de två största fasta kostnaderna: bostaden och bilen. En drastisk lösning kan vara att familjen minska från två bilar till en. Ett trevligare alternativ är att istället höja intäkterna de ger, genom att via Uber eller Bolt köra taxi på kvällarna, eller genom att hyra ut ibland via AirBnB eller en del av bostaden till en inneboende.

Mindre drastiskt, men kanske tillräckligt, är att starta en vana att sälja saker via Blocket eller Tradera. Börja skriv en lista med saker som ni aldrig använder och som borde ha ett värde för någon annan, ägna sedan en dag i månaden åt att kolla vad andra verkar lyckas med att sälja och lägg ut annonser med de saker som verkar mest lättsålda.

Minska de fasta kostnaderna

Det trista alternativet, om ekonomin inte går ihop och du inte klarar att öka inkomsterna, är att sänka kostnader. Nästan allt går att snåla på om man är tvungen, men försök lägga tiden på det som ger stor effekt.

Kanske är bästa lösningen att flytta till en mindre och billigare bostad?

Återkommande fasta kostnader, även om möjligheten till besparing är liten per månad, spelar stor roll i längden. Att sänka värmen i huset, byta till billigare försäkringar, sluta köpa lotter och minska hur mycket pengar du varje månad lägger på kläder, smink och streamingtjänster har tillsammans stor effekt.

Men som sagt, om ekonomin är långt ifrån att gå ihop krävs troligen åtgärder som sänker de stora fasta kostnadsposterna bostad och bil. Kanske är bästa lösningen att flytta till en mindre och billigare bostad?

Skippa pensionssparande under småbarnsåren

Bankerna vill gärna övertala oss att spara långsiktigt, till pensionen eller när barnen ska flytta hemifrån. Anledningen är dels att de binder in kunden, dels att de kan ta sina avgifter varje år i många år. Visst har det historiskt varit väldigt lönsamt att spara på aktiemarknaden, men experterna varnar att högt värderade vinster idag kan ge långa tidsperioder framöver med fallande aktiekurser.

Framför allt är den grundläggande funktionen hos sparande och lån att flytta konsumtion i tiden, från åren med de högsta inkomsterna till år då behoven är större än intjäningen. Livsmönstret för människor som har eller planerar att skaffa barn innehåller bara två tidsperioder med tydligt ekonomiskt plus: en kortare efter att studierna är klara och en längre efter att barnen flyttat hemifrån. Den första perioden är det mer rimligt att prioritera bosparande än pensionssparande, med tanke på dagens höga bostadspriser. Och åtminstone för högskoleutbildade är det troligen i slutet på karriären som lönen är högst och därmed utrymmet störst att pensionsspara. Åren med småbarn kommer troligen att vara de mest ekonomiskt pressade.

Fast alla som har fast jobb och därmed troligen tjänstepension har anledning att fundera på om de alls behöver extra privat pensionssparande. Visst kommer pensionen att bli lägre än slutlönen året innan du går i pension, men även kostnaderna blir lägre som pensionär eftersom du redan har köpt det mesta du behöver och kan flytta till en mindre bostad. Logga in på Minpension.se där deras simulator visar hur mycket pensionen stiger om du jobbar några år längre innan du går i pension.

Sänk risken i sparandet

Att ta hög risk är fullt rimligt i början av ett månadssparande - vare sig det är ett sparande till barnbarnen eller målsparande till nästa semester - då behöver du inte tveka att placera på aktiemarknaden. Dels är det mer spännande att spara när börskursernas svängningar gör att värdet ändras, dels är beloppen små i början så det gör inte så mycket om aktiekurserna faller.

Men när du har sparat några år har det insatta kapitalet förhoppningsvis vuxit rejält, kanske till flera månadslöner, samtidigt som den återstående spartiden har minskat. Då är det dags att sänka risken, för att inte drabbas hårt av ett börsras. I värsta fall gör annars en jordbävning eller ett krig att värdet på ditt sparkapital rasar strax innan du tänkt ta ut det, så att du känner dig tvingad att vänta med till exempel ett bilköpet eller en resa.

En bra tumregel är att halvera risken när spartiden har halverats. Ta till exempel ett barnsparande som börjar när barnet föds och är tänkt att hjälpa till att köpa en lägenhet när barnet flyttar hemifrån vid 20 års ålder. Då blir troligen slutresultatet bättre med 100% procent på aktiemarknaden de första tio åren, därefter halverad andel aktiefonder strax efter någon börsuppgång, plus ytterligare en halvering av risken när barnet har fyllt 15.

Följ upp din budget

Sist men inte minst, följ upp din budget och kolla var den spricker. Att familjen köper hem pizza en gång i månaden ger guldkant utan att kosta särskilt mycket. Men hämtmat två gånger per vecka till fyra personer ger en extra kostnad på ungefär 30.000 kronor per år jämfört med att laga maten själv.

Genom att varje månad eller en gång per kvartal kolla vart pengarna har tagit vägen och jämföra med budgeten upptäcker du troligen några oväntade kostnader. Beror de på engångshändelser är problemet litet, men om de är stora och hotar att återkomma finns kanske möjlighet till besparing. Å andra sidan är kanske din familj mer sparsam än Konsumentverket räknar med på något område.

Små kostnader som uppstår nästan varje dag (till exempel en ask jordgubbar, en kopp finkaffe eller en glass på väg hem från jobbet) kan tillsammans bli enorma på ett år. Stora kostnader behöver inte betyda inte så mycket om de inträffar sällan (som att köpa nya glasögon vart tredje år). Poängen med uppföljning är att ta kontroll över privatekonomin och bli mer medveten om hur mycket olika typer av kostnader påverkar helheten.