Bygga

Passivhus och puts på cellplast riskkonstruktioner

Bostadspolitiken och samhällets krav på låga priser och snabba byggprocesser gör att vi bygger fuktiga hus helt i onödan. Två av riskkonstruktionerna är passivhus och puts på cellplast. Vi pratade med forskaren Aime Must om hur du kan minimera riskerna.

Det har varit mycket rabalder om enstegstätade putsfasader och familjer som fått hela sin ekonomi ödelagd på grund av att de byggt hus med denna ökända riskkonstruktion. Men även passiv- och nollenergihus kan kallas för riskkonstruktioner. Riskkonstruktioner är helt enkelt konstruktioner där det vid byggfel kan uppstå problem med fukt och mögel.


Aime Must, forskare IVL

– Riskkonstruktioner handlar om obeprövade byggmetoder och byggmaterial som inte hunnit utvärderas. Det kommer nya material i en så strid ström att man knappt hinner med och det forskas väldigt lite på hur materialet är eller om konstruktionen faktiskt fungerar. All dokumentation och all bevisning läggs på leverantör och importör. Förr fanns det något som hette byggforskningsrådet men det lades ner, säger Aime Must som är forskare och skadeutredare inom området fukt och mögel på Svenska Miljöinstitutet (IVL). 

För att det ska kunna bildas mögel i en konstruktion krävs det att fukt tillförs och att materialet som blir fuktigt inte hinner torka igen innan svamparna börjar bildas. Det krävs även att materialet är av sådan typ att det kan påverkas av fukt. Trä är ett sådant material, kartonggips ett annat. Just kartonggips är det som används i ytterväggarna hos enstegstätade putsfasader.

– Problemet med enstegstätade putsfasader är att de har en yttre vindskiva som är av kartonggips, den blir väldigt lätt uppfuktad om det blir skador i putsen eller om det exempelvis sitter felmonterade fönsterbleck där det kan läcka in vatten. Det är dessutom en väldigt tunn puts utanför isoleringen som gör att det lätt kan uppstå skador. Smiter det in fukt så blir skivan snabbt angripen av mögel, förklarar Aime Must.

Kartonggips har lätt för att bli angripet av svampar och blöt kartonggips är svår att få helt torr. Det räcker att det regnat på det under monteringen av huset för att det ska kunna bli problem i ett senare skede.

– Använder man känsliga material som kartonggips så får man inte blöta ner det för det är nästan omöjligt att få det helt torrt. Kartonggips torkar på ytan men själva gipskärnan tar väldigt lång tid att torka ut. Det är dessutom svårt att mäta fukt i gipsskivor, mätarna är inte tillverkade för det, säger Aime Must och fortsätter:

– Hade man från början sett till att materialet låg skyddat på backen under husresningen, haft ett väderskydd när man reste huset och sedan en luftspalt så att kartonggipsen kunnat torka ut om den utsätts för väta, så hade man nog inte fått de här problemen. 

Nollenergihus och passivhus
Såväl nollenergi- som passivhus kan byggas med olika konstruktioner och olika byggmaterial. Det de har gemensamt är att de inte ska använda mer energi än vad som skapas inomhus. För att inte släppa ut värmen måste de vara extremt täta och ha mycket tjock isolering. Riskerna här ligger i att en sådan tät konstruktion kräver stor noggrannhet och yrkesskicklighet för att det inte ska uppstå fuktproblem i framtiden.

– Vatten har en enorm förmåga att ta sig in överallt och tar vatten sig in är det väldigt svårt för det att torka ut i en så tjock isolering och i en så tät konstruktion. Det krävs enorm precision i bygget, man får inte slarva en endaste millimeter. Det gäller även ventilationen. Den får inte fallera för då faller hela konceptet. Man bygger in väldigt många moment där man måste vara ytterst noggrann i utförande och brukande av huset för att det ska fungera, förklarar Aime Must.

Det man är helt överens om i hela världen är att det är fukten som är orsaken till sjuka hus-symtom, det vill säga sjukdomar som drabbar personer som ofta vistas i huset. I torra konstruktioner händer det dock inget. Ett välbyggt, torrt passiv- eller nollenergihus utgör ingen fara. Aime nämner Lindåshusen i Alingsås som ett utmärkt exempel på fungerande passivhus.

– Lindåshusen i Alingsås är ett område passivhus som hunnit mätas och utvärderas, dessa har visat sig fungera utmärkt. Det är ett ytterst noggrant utfört och kontrollerat bygge, med utbildade personer som bor där. Och hantverkarna har varit väldigt noggrant kontrollerade och utbildade.

Så länge konstruktionen är torr finns det alltså inget att oroa sig för. Men Aime menar att bostadspolitiken idag och samhällets krav på priser och snabbhet utgör en riskfaktor.

– Skulle alla bygga på det sättet som i Alingsås skulle vi inte haft några problem. Men tyvärr byggs det inte så överallt. Det ska gå fort, man bryr sig inte om materialen blir fuktiga eller om de ens är fukttåliga, man bygger in dem ändå på grund av stress och prispress.

Forskningsläget är idag ganska dåligt när det kommer till mögel och riskkonstruktioner. Man testar sällan nya materials fukttålighet och mögelbenägenhet. Husen byggs för att hålla omkring 50 år, jämfört med förr i världen då husen skulle hålla för flera generationer. Många delar av problematiken är så ny att man inte hunnit få fram ordentliga forskningsresultat ännu. Därför är det viktigt att du som byggherre känner till riskkonstruktionerna och vidtar åtgärder för att det inte ska kunna uppstå ett fuktproblem i framtiden.

– När man beställer ett hus i vårt klimat ska man kräva väderskydd, så även under sommaren. Det bör vara ett minimikrav redan under upphandling. Man ska ha ett ordentligt väderskydd till materialet och även ett när man reser huset. Det är inte många gånger i Sverige som vi har torrt i 2-3 veckor i rad, det kommer alltid någon regnskur, säger Aime.

Och du bör vara mycket noggrann när du väljer ut din hustillverkare, dina hantverkare och andra involverade om du tänkt bygga med en riskkonstruktion.

Läs också:

Så påverkar fukt och mögel din hälsa
Skydda bygget från oväder 
Baksidan av passivhus