Passivhus och puts på cellplast riskkonstruktioner

665 läst  12 svar

  1. Redaktionen
    På konsumentens sida Nivå 8
    Bostadspolitiken och samhällets krav på låga priser och snabba byggprocesser gör att vi bygger fuktiga hus helt i onödan. Två av riskkonstruktionerna är passivhus och puts på cellplast. Vi pratade med forskaren Aime Must om hur du kan minimera riskerna.

    Du kan läsa artikeln här: Passivhus och puts på cellplast riskkonstruktioner
     
  2. E
    Anonym
    Skrivet av: Jimmy

    Jag kan inte förstå varför det skulle behövas så mycket forskning på något som varit känt sedan människan började bygga de första isolerade husen. Vem som helst vet väl att kartonggips är väldigt känsligt för fukt, så då borde man väl för 17 inte sätta det på utsidan av huset. Gips är liksom torrt. Det som är torrt suger åt sig fukt. Behövs forskning på det? Har ingen lagt ett torrt papper på en blöt fläck? Lite puts framför stoppar ingen fukt. Puts är då rakt inte tätt! Då skulle man inte kunna ha blandat pulvret med vatten..... Behövs verkligen forskning på att vattenlösliga ämnen inte är vattentäta??
    Sedan är inte "tätt" hela nyckelordet. Fukt finns överallt. Vi andas liksom ut det. Vi lever i det... Hela grejen är att alla delar i en konstruktion måste kunna "andas". Det har man känt till i flera hundra år. Det finns lador med helt naket obehandlat trä som stått i >100 år. Har aldrig någon byggnadsingenjör sett imma på insidan av bilens ruta? Det *borde* ge någon ledtråd.... Men nähepp, man måste tydligen ändå forska på det uppenbara. Mycket märkligt.
     
  3. E
    Anonym
    Skrivet av: David

    Ju mindre man vet, desto enklare är det att dra tvärsäkra slutsatser.
    Utan att gå in på varje detalj i artikeln och din kommentar vill jag belysa följande.
    Kraven på inomhusmiljö och energiprestanda har skärpts en hel del sedan hedenhös. Tro det eller ej, men det innebär att vi idag tvingas bygga hus lite annorlunda än förr. Med de mycket höga isolerggrader vi använder oss av idag finns det inga konstruktioner vi med fog kan kalla beprövade. Dvs inga konstruktioner som lever upp till dagens prestandakrav och som vi samtidigt har 20-30 års erfarenhet av. Ett undantag skulle kunna vara platta på mark med underliggande isolering, vilket är en tämligen väl dokuenterad konstruktion.
    Svårigheten vi står inför idag är att konstruktionerna är så mycket kallare i dess yttre delar idag än för 20-talet år sedan. Låg temperatur betyder i dessa fall högre RF.

    Vad gäller de enstegstätade putsfasaderna är det ytterst sorgligt att så många blivit drabbade. Ytterst sorgligt att det tog så lång tid innan branchen rekände sina misstag och yttert sorgligt att försäkringsbolagen med Garbo i spetsen idag stiftar sina egna lagar och väger ytterst tveksamma åtgärder, när skador konstaterats.
    Dock bör en liten detalj lyftas fram. Konstruktionen togs inte fram av en enad branch med syfte att slå undan fötterna på småhusägare. Faktum är att med de beräkningsmedoder (Glaser) som fanns tillgängliga på den tiden stod det klart att medoden var ett byggnadsfysikaliskt lyft som tillät tjockare isolering utan att de yttre delar av väggarna som innehöll organiskt material (kartonggips) blev varmare, med lägre RF som resultat. Toppen va!
    Vad man inte hade möjlighet att simulera var hur inläckage påverkade konstruktionen. Man kunde inte heller simulera tryckbilden över konstruktionen och hur den påverkar kapilärkrafterna vid små sprickor. Dessa frågeställningar är ganska specifika för jus den berörda konstruktionen så det var kanske inte så konstigt att inte frågeställningen inte lyftes. Idag finns det fina simuleringsverktyg som beaktar såväl varierande inom- och utomhusklimat, läckage, solinstrålning, byggfukt etc. Trycket beaktas dock inte, men dess verkan är känt. Därav namnet enstegstätat, dvs tryckskillnaden över konstruktionen "punkteras" inte av en luftad spalt som hindrar en utvändig vattenfilm att sugas in i konstruktionen via exempelvis mikrosprickor. I sammanhangeet är det värt att nämna att en luftad konstruktion inte är så självklart enkel att åstadkomma som man kan tro. Vad gäller putssystemen är det inte så komplicerat, men betänk att luftspalten även skall omfatta exempelvis anslutningar kring fönster etc. Det är tyvärr inte alldeles ovanligt att hus vars enstegstätade fasader ersatts av av "modernare" putskonstruktioner drabbats av nya problem kring just fönster etc.

    Kontentan av ovanstående torde vara att det som vanligt inte går att dela in allt i svart eller vitt. Vill man bo i en genomblåst lada är det naturligtvis ok, men för de flesta är detta inte ett alternativ. Vidare tillåter inte byggreglerna att man bygger hus med risiga energiprestanda, vilket per automatik innebär att man måste bygga på ett mer fuktkänsligt vis än förr.

    /David
     
  4. E
    Anonym
    Skrivet av: Micke

    @David: Du kan inte på allvar mena att byggbranschen inte tänkte på att det kunde inträffa att fukt kom in i väggen, och var oförmögna att testa vad som i så fall hände.
     
  5. E
    Anonym
    Skrivet av: JAJ

    Snabba pengar är drivkraften, ansvariga arbetsledare på byggarbetsplatsen slarvar också.

    Mins utredningen som visade att hus till ÄGARNA drabbades av få problen jämfört med snittet för producerade hus.

    Som valigt snabba pengar, slarv och inkompetens är grundorsaken.

    Stackars husköparna som drabbas och blir blåsta
     
  6. E
    Anonym
    Skrivet av: tommy

    Men David uppenbarligen byggs det massor med hus med relativt "traditionell" konstruktion. Uppfyller inte de dagens krav? Är det svartbyggen?
     
  7. E
    Anonym
    Skrivet av: Magnus

    Jag blir så trött när jag hör att "om alla hade byggt som i Alingsås så hade det inte blivit några problem". Nä det tror sjutton det när budgeten är närmast obegränsad p g a diverse ekonomiska stöd och att det springer lika många experter och tjänstemän på bygget som gubbar. Vi vanliga dödliga har en budget att hålla oss till och att bygga passivhus storskaligt i landet finns det helt enkelt inte tillräckligt med kompetens till. Mad tanke på att det är en bostadsbrist som till stor del beror på de höga kostnaderna så är det dessutom helt fel väg att gå att tillverka ännu mer komplicerade hus.
     
  8. E
    Anonym
    Skrivet av: Jonas

    Om man bytte till cellulosabaserade/hampa/lin-isolering som har en annan förmåga att ta hand om fukten än dagens konventionella mineralull så borde konstruktionerna kunna bli mer fuktförlåtande.
    Jag tror att vi behöver en lägre komplexitet i byggkonstruktionerna.
    Det är kanske ok om för den som konstruerar och bygger men den vanlige husägaren kanske vill ha en enkel/lättmanövrerad bostad.
    Jag har sett en civilingenjör i kemi med chalmersexamen som skruvat igen frånluftsventiler för att snåla på uppvärmningskostnaden.
    Det var väl klokt tänkt på kort sikt men inte fullt lika klokt på lång sikt.
     
  9. E
    Anonym
    Skrivet av: Family Barnaby Mjöbäcks AB Kund

    In our garage i can clearly ser the enstrgstätade putsfasd construction.
    I can not believe after looking at this that mjöbäcks AB knew what they were doing. It is such shocking poor judgment. This is either lack of knowledge in their professional arena, or it is lack of care. I would suspect it to be both.
    I have started a blogg with ALL the evidence of this carelessness here.
    I have nothing to hide. You can see the full shocking truth here.
    Be my guesthttp://mardrom.com/
     
  10. E
    Anonym
    Skrivet av: David

    @Micke
    Jag tror inte att man förutsåg hur oerhört mycket känsligare den aktuella konstruktionstypen var än alla andra dittills kända typer. Konstruktionen är ju en hybrid mellan de dittills enstegstätade, dvs homogena betong, sten, eller murkonstruktioner och de flerstegstätade träregelkonstruktionerna. Hybridens egenskaper var inte alldeles enkla att förutspå. Visst skulle man med facit i hand ha stresstestat dem bättre än vad som verkar ha skett, men det är alltid lätt att i efterhand se vilka brister man borde ha letat efter. Notera gärna, att resultatet inte framgick så snabbt som om det exempelvis rinner in vatten genom taket så att det droppar in. I det aktuella fallet uppstår skadan i det fördolda. Många gånger går det inte att utvändigt eller invändigt genom enbart okulär kontroll att avgöra om väggen är skadad eller ej. Vidare är det ytterst sällan som även ordentligt utbredda skador (läs mögel) i de aktuella konstruktionerna lett till s.k sjukahus symtom, dvs inomhusmiljörelaterade hälsoproblem.

    @JAJ
    Ja, generellt finns det en avsevärd skilnad mellan hus- och exempelvis biltillverkning. Nästan varje hus är att betrakta som en prototyp. Många aktörer är inblandade och dess kompetens är inte alltid så lätt att få en bild av i tidiga skeden. Till skillnad från bilfabriken uppförs husen i ett något mindre reglerat klimat, ofta ute på en åker under bar himmel. Erfarenhetsåterföringen är ett känsligt kapitel. Precis som du och jag förmodligen inte älskar att höra negativa utlåtanden kring det vi gjort fungerar det nog för de flesta. Detta är ett effektivt hinder mot ett väl fungerande kvalitetssystem som fångar upp fel och brister i en så spretig branch som byggbranchen.
    Slutligen. Många är de som verkligen jobbar för att öka kvaliteten och minska felen i byggbranchen. Om inte köparens plånbok fanns med som en begränsande faktor vore det ganska mycket enklare.

    @tommy
    Jag önskar att jag kunde ge ett kort och koncist svar på den frågan. . .
    Låt mig försöka lyfta på några stenar..
    Förr krävdes redovisning av vilken genomsnittlig isolerförmåga ett småhus hade inför bygglovet. Idag ställs istället krav på dess verkliga energiprestanda. Kraven har skärpts väldigt mycket och resultatet är att man idag måste bygga med tämligen välisolerade konstruktioner. Som jag nämnde i det första inlägget leder det oundvikligen till att konstruktionernas yttersta delar i princip är lika kalla som omgivningen, ibland ännu kallare pga strålningseffekter.
    Ett visuellt exempel som tydliggör detta är att moderna putsfasader allt som oftast får påväxt inom bara några år. Ibland kan man se att väggarna har vita fläckar. Dessa sammanfaller med köldbryggor (eller kanske snarare värmebryggor). Bygglagstiftningen anger inte hur mycket mögel som är tillåtet. Istället anges att fuktförhållandena under uppförande och brukartid inte får vara sådana att påväxt/tillväxt kan uppstå. Ett undantag görs. In och utsida av den utvändiga träpanelen anser man inte kan undvikas. Notera dock att vinden ej omfattas av samma undantag, trots att konstruktionen kan anses vara likvärdig. Ex, vad är skillnaden på en luftspalt i en yttervägg, en låg kallvind och luftspalten i ett parallelltak? Det som gör att påväxt uppstår på väggpanelens insida är främst den fukt som utomhusluften bär med sig. Samma luft når naturligtvis även luftspalten i ett paralelltak. Skillnaden i det fallet är dock att isolergraden i paralelltaket ofta är ännu höre samt att taket kan vara ännu kallare pga nattuttrålningen. Kan någon förklara för mig hur man säkerställer att ett modernt parallelltak övernestämmer med bygglagstiftningen och att inga skador kommer att uppstå under brukartiden?

    Ett annat exempel rör nederbörd och påväxt. När det är riktigt kallt tillväxer inte mögel och när det är sommarvarmt kan påväxten leda till skador efter bara några dagar. Kritiskt RF för trävirke, gips och andra liknade material kan schablonmässigt sättas till ca 75% vid 20 grader. Kan någon förklara för mig hur man på ett säkert sätt platsbygger ett träregelhus utan ett väderskydd i form av tält om det föreligger minska risk för nederbörd? Notera att man visst kan torka uppfuktat virke, men bara de ytor luften kommer åt, dvs inte anliggningsytor mellan trä och trä eller trä och skivor etc.
    Detta var ett par exempel i mängden. Jag hoppas att de i någon mån visar att modernt husbygge inte alltid är så okomplicerat som det vid en första anblick kan te sig om man skall bygga rätt och med ett hållbarhetsperspektiv.

    @Magnus.Jag ser en intressant koppling mellan ditt och JAJs inlägg.
    Kompetensen verkar finnas, men ekonomin sätter käppar i hjulen. Det är kanske inte alltid snabba klipp som ställer till det utan väl så ofta beställarens plånbok.

    Personligen blir jag ofta bedrövad när jag noterar att större förvaltare/beställare, väljer en tveksam konstruktionslösning med argumentet att nybyggnadskontot täcker just den lösningen. Skadorna hamnar på underhållskontot... Dessa resonemang har jag stött på från skattefinansierade hyresvärdar vid nybyggnadsprojekt.

    /David
     
  11. E
    Anonym
    Skrivet av: Fredrik

    Skandalen med enstegstätade fasder har jag svårt att förstå.
    Det har aldrig gått och kommer inte att gå att tillverka en 100% sprickfri putsad fasad.Även om den var sprickfri vid utförandet så kommer det små sprickor med tiden som vattnet letar sig in igenom och sen kommer skadorna som ett brev på posten.
     
  12. E
    Anonym
    Skrivet av: Anders

    Jag har ett tegel hus som vi nyligen har isolerat med Sto's system med dränerade isolering Ignucell genom vilken eventuell inläckande fukt leds ut (den rinner bokstavligen rakt igenom) http://www.sto.se/110617_SE-Isolerade_fasadsystem_-_StoTherm-StoTherm_Va...
    Det verkar vara helt Ok med denna lösning då isoleringen sitter torrt på oorganiskt material och då kan det inte mögla. Värre hade det varit om skivorna suttit på träreglar eller gipsskivor. En får väl hoppas att man gjort ett bra val då det verkar vara en ny konstruktion...
     
  13. E
    Anonym
    Skrivet av: Anonym

    I vårt sk. passivhusområde finnes ej en lagstadgad energideklaration!
    Har lämnat motion till föreningen, avslag.
    Bett kommunen, ta sitt tillsynsansvar, avslag
    Överklagat till Förvaltningsrätten, avslag.
    Kammarrätten, kommer sannolikt ej ge prövningstillståd.

    Vad är lagarna till för, de följs ändå inte.
     

Logga in för att se högupplösta bilder och få möjlighet att ställa frågor. :love: