Renovera

Här finns fukten

Fukt kan finnas på många ställen i huset.

Fukt kan finnas på många ställen i huset.

Fukt är ett av småhusägarens största gissel. Oavsett om du ska köpa begagnat eller bygga nytt finns det många riskkonstruktioner som kan orsaka mögel eller röta. Det gäller att du projekterar, utför, sköter och underhåller ditt hus på rätt sätt.

 

Enligt Ingemar Samuelsson på SP finns det ett antal sätt för dig att upptäcka och förebygga fukt i huset: 

Ska du köpa ett begagnat hus är det bra att anlita en besiktningsman. Denne ska kunna peka ut alla riskkonstruktioner som kan orsaka fukt och mögel även om det inte finns några problem just nu.

Ska du bygga nytt så anlita en auktoriserad fuktkontrollant redan i projekteringsstadiet. Då kan du få klart för dig vilka material och konstruktioner som kan vara riskfyllda och vilken uttorkningstid de olika materialen har. Det kostar en slant men kan bli billigast i längden.

Lita inte okritiskt på gamla metoder ”som man använt i alla tider”. Ofta är inte förutsättningarna desamma som förr, bland annat för att vi vill bygga allt energisnålare hus.

Byter man till exempel ut pannan mot någon värmepump blir inte bara skorstenen kall, med allt som det kan medföra, utan husets tryckbild ändras också. Om huset har ett övertryck kan fuktig luft pressas in i konstruktionen och därmed skapa mögel.

Om huset har övertryck eller undertryck kan du se vid vindsluckan om du sprutar med någon form av rök.

Det säljs fuktmätare för några hundralappar men är inget för den oerfarne. Resultaten måste kunna tolkas på rätt sätt. Olika material har olika gränsvärden för fukthalter.

Mykologisk undersökning kan man du låta göra om du är osäker på om det är mögel eller bara missfärgning på ett material. Det finns också mögel som inte syns för ögat men ändå orsakar besvär, det kan man upptäcka med undersökningen.

De vanligaste fuktproblemen en småhusägare kan råka ut för finns i krypgrunder, platta på mark, badrum, som byggfukt, i källaren, i kall eller inredd vind, vid fönstren eller om du har en fasad med oluftad cellplastisolering.

Krypgrund. Det är när krypgrunden är kall och ventileras med uteluft som de största problemen uppstår. Mögel uppstår av hög fuktighet och en temperatur som är gynnsam. Om luftfuktigheten blir mycket hög finns också risk för rötskador i golvbjälklaget.

Fukt i krypgrunden kan orsakas av byggfukt, läckage från otäta vatten- och avloppsrör, regn som letar sig in i kryputrymmet och markfukt. Marken har alltid en viss fukthalt och den kan sugas upp i konstruktioner som har direkt markkontakt. Dessutom kan markfukten förångas och göra krypgrundsluften fuktig.

Ventilationsluften som kommer utifrån kan på sommaren kondensera när den kommer in i den kyligare krypgrundsluften. Fukten kan då absorberas av material som är i kontakt med luften och därmed orsaka mögel och röta.

Det finns också hus som är byggda med varm, isolerad krypgrund, men varianten är inte så vanlig trots att det är betydligt mer fuktsäker konstruktion. Läs mer i vår artikel om Krypgrund. 

Platta på mark. Problemen med denna form av grundläggning brukar handla om att betongen inte hunnit torka ut ordentligt innan golv och reglar monteras. Grundläggning med platta på mark från 70-talet hade dessutom ofta för lite isolering under plattan och i stället ett lager isolering på plattan som kunde stänga inne fukt.

På 70-talet användes ofta tryckimpregnerade syllar, ibland ingjutna, för att undvika röta. Om betongen inte hade torkat ut kom ändå problemet med mögel så småningom, dessutom med en ilsken lukt som det vanliga virket inte hade. Lukten är svår att bli av med utan att byta ut syllen, vilket är en kostsam och besvärligt historia eftersom hela huset vilar på syllen.

Betong har olika torktid som beror på hur mycket cement den innehåller. Betong med mer cement torkar snabbare än den ”vanliga” betongen. Den får också högre hållfasthet och blir därmed tätare. Det kan orsaka problem om till exempel en plastmatta ska limmas på betongen. För att limmets fuktighet inte ska stängas in mellan den täta betongen och platsmattan och därmed börja mögla måste man göra så kallad häftlimning, enligt Ingemar Samuelson. Då stryks limmet både på underlaget och på mattan för att därefter torka ett tag innan de båda limmas ihop.

Ska du limma plastmatta måste betongen vara uttorkad oavsett vilket betong som används. Vid en fuktig betong kan limmet brytas ned och få en kletig konsistens och få en stickig obehaglig lukt.

Det finns företag som utför borrningar i betongplattor för att mäta fuktkvoten. Det kostar ca 5000 kronor plus moms. Läs mer i vår artikel Platta på mark. 

Badrum. Fuktskador i badrum orsakas av de allra flesta fallen av vatten och fukt inifrån rummet. I vissa fall är det läckage från vattenledningar eller att man byggt in redan fuktiga material, byggfukt, som inte fått torka ut innan tätskiktet monteras.

Det är viktigt att även skruvhål och andra håltagningar tätas så att fukt eller vatten inte kan tränga in bakom tätskiktet. Det som har kommit in där får svårt att torka ut och orsakar så småningom fuktskador. Läs mer om Kritiska moment vid badrumsbygget.

Byggfukt. En stor del av fuktskador i platsbyggda hus orsakas av byggfukt. Trä och betong till exempel innehåller fukt i byggskedet och måste torka ut innan de byggs in i täta konstruktioner. För att inte ytterligare späda på problemen gäller det att ordna bra väderskydd under byggtiden, både för material som ligger och väntar på att användas och helst för hela konstruktionen. Syllarna är särskilt utsatta en regning byggperiod. De kan bli stående i vatten på en regnig betongplatta och ska inte byggas in förrän de torkat. Torktider beror på träslag, dimensioner och rådande klimat samt hur många sidor av regeln som kan torkas fritt.

Källare. En invändigt isolerad källarvägg räknas som en riskkonstruktion och bör undvikas. Precis som vid golv, platta på mark, bör isoleringen ligga på utsidan. Då ser man också lätt om väggen skulle få fuktgenomslag och det finns möjligheter för väggen att torka inåt. Läs mer i artiklarna Källare och Inreda källare.

Inredd vind. Inredningsbar vind kan låta lockande i en husannons men arbetet måste utföras rätt för att bli en tillgång.

Det gäller att se till att den tidigare takfotsventilationen verkligen leds vidare upp i taket och inte läcker in i bjälklaget. Läs mer i artikeln Inreda vinden

Kall vind. Om vindsbjälklaget inte är tillräckligt lufttätt kan varm, fuktig inomhusluft ta sig upp till den kalla vinden och där kondensera på en kall konstruktion, till exempel råspont eller plywoodskivor.

Om man tilläggsisolerar vindsbjälklaget så kan inte längre den varma inneluften hjälpa till att värma vindsluften och fuktproblem kan uppstå. På samma sätt går man miste om uppvärmning av vindsluften om skorstenen inte längre används.

Du ska alltså sträva efter en lufttät konstruktion i vindsbjälklaget, om den inte är så välisolerad behöver alltså inte bara vara en nackdel.

Om vindsbjälklaget är ordentligt tätt kan man behöva reducera uteluftsventilationen för att få ett bra klimat på den kalla vinden. För mycket uteluft kan dra in fukt. Det är alltså inte självklart att öka ventilationen om man har fuktproblem på vinden.

Dränering. Fukt i källaren kan bero på en otillräcklig dränering. Läs mer i artikeln Börja med en ordentlig dränering.

Fönster. Fukt och röta i fönstren kan bero på ett för fuktigt inomhusklimat. Läs mer i artikeln Imma på fönstren.

 

 

Fasadvägg med oluftad cellplastisolering. Det har visat sig att konstruktionen puts på cellplast ofta ger möglande fasader. Läs mer i artikeln Nya hus som ruttnar och möglar. 

 

Källa: ”Få bukt med fukt” av Ingemar Samuelsson, Jesper Arfvidsson och Carl-Eric Hagentoft. Utgiven på Formas 2007

Läs mer