Ångbroms – så fungerar det

Förr i tiden talades det sällan om fuktskador i byggnader. Men i takt med att energikraven skärpts har problemen med fukt och mögel ökat. 

– I ett välisolerat hus är värmeförlusterna låga, vilket gör att klimatskärmens yttre delar blir kallare och mer utsatt för fuktbelastning, säger Christer Harrysson, professor i byggteknik.

Därför behövs ångbroms. Här beskriver vi hur ångbromsen fungerar och vad du bör tänka på vid montering av materialet.

Vad är en ångbroms och hur fungerar den?

En ångbroms är ett samlingsnamn för tätskiktsmaterial som är lufttätt men inte diffusionstätt, vilket innebär att materialet förmår släppa igenom en viss mängd fukt men samtidigt är tillräckligt lufttät. Ångbromsen skiljer sig från en konventionell ångspärr, som i regel består av en tät plastfolie som blockerar fukten.

Ångbroms säljs på rulle och kan köpas hos olika leverantörer av isolermaterial, samt på de flesta byggvaruhus. Priset för de flesta produkter brukar ligga kring 20–30 kr/kvm. En rekommendation är att produkten ska vara testad (P-märkt).

Klimatskärmen i en byggnad består i normala fall av två tätskikt: ett yttre som skyddar mot vind och väta utifrån och ett inre som ser till att värmen stannar kvar inomhus. Fuktig luft kan påverka byggnaden både utifrån och inifrån, men oftast är fukthalten inomhus högre och utgör därför en större riskfaktor, förklarar Christer Harrysson.

– För att skydda klimatskalet behöver man se till att konstruktionen är så vind- och lufttät som möjligt, det vill säga att luftströmmar med fuktig luft hindras att tränga in och kondensera inuti konstruktionen och isolermaterialet. Förutom att det kan uppstå fuktskador bidrar luftrörelser till att försämra isolerförmågan. Principen om lufttäthet gäller oavsett vilket isolermaterial du använder.

Ett sätt att förhindra ”instängd fukt” är att använda en ångbroms som vanligtvis monteras på den varma (inre sidan) av isoleringen. 

– Materialet i sig är dock ingen garanti för att förhindra fuktskador. Det allra viktigaste är att vara noggrann i arbetsutförandet och följa de anvisningar som medföljer produkten, påpekar Christer Harrysson.

Vilka olika sorters ångbromsar finns det?

En ångbroms kan bestå av olika material som till exempel fiberduk, polypropen/polyeten eller förstärkt papp. Det finns olika typer av ångbromsar som är anpassade för olika förhållanden och områden i byggnaden. Några exempel är:

Ångbromsfolie

Ett flexibelt, plastbaserat material som installeras i väggar, tak eller golv för att förhindra fuktvandring. Det är det vanligaste alternativet och släpper igenom en begränsad mängd fukt.

Smart ångbroms/variabel ångbroms

En mer avancerad form av ångbroms som kan anpassa sin genomsläpplighet beroende på förhållandena. När luftfuktigheten är låg släpper den igenom mindre ånga, och när fuktigheten är hög släpper den igenom mer. Denna variant används ofta när utsidan av konstruktionen är diffusionstät.

Ångbromspapper

Denna typ av ångbroms består av förstärkt papp som släpper igenom en viss mängd fukt under kontrollerade former. Det används för väggar och tak, ofta i äldre hus med naturlig ventilation. Eftersom materialet inte innehåller plast kan det med fördel användas i ekologiskt byggande och med hänsyn till byggnadsvård. 

På vilka ställen i huset behövs en ångbroms?

En ångbroms behövs där det finns risk för fuktvandring mellan varma och kalla miljöer. I vanliga fall monterar man ångbroms högre upp i byggnaden, där det råder större lufttrycksskillnad.

Tak och vind: Under takets isoleringsskikt, för att hindra fukt från att nå kallare delar av taket eller vinden och därmed undvika att kondens bildas på takets insida.

Ytterväggar: I väggkonstruktioner, mellan innerväggen och isoleringen, för att förhindra att fukt från inneluften tränger in i isoleringen och orsakar kondens.

Forumdiskussion: Feedback principlösning yttervägg passivhus

Hur dimensioneras en ångbroms i förhållande till andra tätskikt?

För att skydda byggnader från fukt används olika tätskikt. Deras förmåga att släppa igenom eller stoppa fukt mäts med något som kallas ånggenomgångsmotstånd och uttrycks ofta med ett Sd-värde. Detta värde visar hur tjockt ett lager stillastående luft behöver vara för att ha samma motstånd mot fukt som materialet.

Lågt Sd-värde: Materialet släpper igenom mer fukt.
Högt Sd-värde: Materialet är tätare och stoppar fukt bättre.

Vindpapp och ångbroms

Vindpapp monteras på den yttre, kalla sidan av en vägg och har ett lågt Sd-värde (under 0,5 m). Detta gör att eventuell fukt från insidan kan ventileras ut.

Ångbromsen monteras på den inre, varma sidan av väggen. Den ska hindra för mycket fukt från att ta sig in i väggen. Ångbromsen har därför ett högre Sd-värde, oftast mellan 0,5 och 20 m.

Tumregel för dimensionering

För att undvika fuktproblem bör ångbromsen vara 5–10 gånger tätare än vindpappen. Det betyder att Sd-värdet för ångbromsen ska vara minst fem gånger högre än Sd-värdet för vindpappen. Exempel: Om vindpappen har ett Sd-värde på 0,3 m, bör ångbromsen ha ett Sd-värde på minst 1,5 m (0,3 m × 5 = 1,5 m).
Mer information om dimensionering finns i Träguiden.

Vilka isolermaterial är lämpliga att kombinera med ångbroms?

Det är hittills vanligast att kombinera ångbroms med organiska isolermaterial, som cellulosafiber eller träfiberisolering. Dessa material kan hantera fukt på ett naturligt sätt – de tar upp och släpper ifrån sig fukt utan att bli skadade. Ångbromsen hjälper då till att släppa ut lagom mycket fukt genom väggen så att det inte bildas kondens eller mögel.

Om man istället använder oorganiska isolermaterial, som mineralull eller glasull, har man traditionellt använt ångspärrar (plastfolie), som är helt täta. Detta beror på att oorganiska material inte kan hantera fukt lika bra och därför behöver ett tätt skydd för att undvika problem.

Men idag börjar fler använda ångbroms även med mineralull, särskilt i hus med bra ventilationssystem. Ångbromsen låter fukten röra sig lite mer fritt, vilket kan minska risken för mögel även med dessa material.

Så valet av isolering och ångbroms beror på hur huset är byggt, vilket klimat det ligger i, och vad man vill uppnå. Kombinationen med ångbroms och organiska material är en vanlig lösning för ”hållbara hus” där man vill hålla koll på fukten och skapa en mer naturlig inomhusmiljö.

Hur monterar man en ångbroms?

Montering av en ångbroms kräver noggrann planering och korrekt utförande för att säkerställa att den fungerar effektivt. Här är en generell steg-för-steg-guide:

Förbered ytan

Se till att ytan där ångbromsen ska monteras är ren och torr. Eventuella ojämnheter eller smuts kan påverka ångbromsens effektivitet.

Mät och skär

Mät upp de ytor där ångbromsen ska monteras och skär ut materialet i lämpliga bitar. Ångbromsen bör täcka hela den aktuella ytan utan avbrott.

Fäst ångbromsen

Montera ångbromsen på insidan av isoleringslagret, vanligtvis mellan isoleringen och den inre beklädnaden (t.ex. gips). Använd häftpistol eller klämmor för att fästa ångbromsen ordentligt mot reglarna. Materialet ska vara spänt utan veck eller hål.

Täta skarvar och genomföringar

Det är viktigt att skarvarna mellan ångbromsens olika delar tätas med specialtejp eller ångbromstejp för att förhindra att fukt tar sig igenom springor. Genomföringar, som el- och VVS-rör, måste också tätas noggrant.

Kontrollera installationen

Se till att hela ytan är täckt och att inga hål eller springor finns där fukt kan tränga igenom. Det är också bra att säkerställa att ångbromsen inte skadas under vidare byggarbeten.

Obs! Var noga med att följa de specifika anvisningar som medföljer produkten.

Exempel på hur du monterar en ångbroms finns t ex här:
https://proffstejp.se/kunskapscenter/
https://www.youtube.com/watch?v=J2MBbEh4Qco

När behöver man inte använda ångbroms?

En ångbroms är inte nödvändig i alla typer av byggnader och situationer. Här är några exempel där ångbromsar ofta kan undvikas:

Äldre hus med naturlig ventilation: I äldre byggnader som inte är tätade enligt moderna standarder och som har naturlig ventilation, släpps fukten ofta ut genom naturliga öppningar och otätheter i konstruktionen. Här kan ångbroms eventuellt uteslutas. Fuktexperter rekommenderar dock att man använder tätskikt (ångbroms och vindpapp) för att skydda byggnaden och uppnå bättre komfort.

Hus med material som kan hantera fukt: I byggnader som huvudsakligen består av diffusionsöppna material, som trä eller lera, kan ångbromsar ersättas med naturliga egenskaper hos materialen som redan reglerar fukthantering.

Tips! Om du är osäker på om en ångbroms är rätt lösning för ditt hus kan det vara en god idé att ta kontakt med en byggnadsexpert eller fuktspecialist. De kan göra en noggrann analys av byggnadens konstruktion, materialval och klimatförhållanden för att ge dig en rekommendation som är anpassad efter dina behov.

Lite fakta om fukttransport i byggnader

Fukt kan ta sig igenom en byggnad på olika sätt: genom diffusion, konvektion, kapillärsugning och vätskerörelser som påverkas av tyngdkraft. De två viktigaste processerna att förstå är diffusion och konvektion.

Diffusion sker när fukt rör sig från ett område med högre fukthalt till ett med lägre. Det är vanligt inomhus eftersom ånghalten inne oftast är högre än ute. För att skydda konstruktionen används material som en ångspärr (som plastfolie) eller en ångbroms, som tillåter viss fukt att passera men förhindrar skador. Diffusion orsakar sällan problem om konstruktionen är rätt utförd.

Konvektion innebär att luft med vattenånga flyttar sig genom otätheter på grund av tryckskillnader, t.ex. från vind eller temperaturskillnader. Det kan leda till att fukt samlas i väggar och tak, vilket kan orsaka mögel eller andra skador. För att undvika detta måste konstruktionen vara lufttät och eventuella genomföringar noggrant tätade.

Ventilationssystem är viktiga för att hantera tryck och fukt. Ventilationssystemet bör injusteras så att det råder ett visst undertryck i byggnaden, då övertryck riskerar att bidra till kondens och fuktproblem.

En lufttät insida, rätt val av material och bra ventilation är avgörande för att undvika fuktskador i byggnader.

Mer läsning om fuktsäkert byggande
Christer Harrysson, Bygg bättre billigare (2019)
Fuktcentrum