60-talshus – tidstypisk arkitektur, konstruktion, inredning

Ett tidstypiskt 60-talshus från -62 i Saltsjö-Duvnäs.

Ett tidstypiskt 60-talshus från -62 i Saltsjö-Duvnäs. Foto: Tradition Fastighetsmäkleri

Av Sveriges dryga 2 miljoner småhus byggdes nästan 300 000 på 60-talet. Här går vi igenom hur man konstruerade och byggde småhusen då och vad som var tidstypiskt för 1960-talshusens arkitektur och inredning.

Under 1960-talet skedde i Sverige och resten av världen en exceptionell ekonomisk och industriell utveckling. Vi fick importera arbetskraft, med akut bostadsbrist som följd. 1964 klubbade riksdagen igenom miljonprogrammet som innebar att vi skulle bygga 1 miljon nya bostäder på 10 år. Under åren 1961-1970 byggdes 289 420 nya småhus i Sverige. Det skulle byggas ekonomiskt, rationellt och industriellt. Villabyggandet för den växande medelklassen fick sitt genombrott.

Hustillverkarna investerade i mark och uppförde gruppbyggda småhus, som såldes när de var färdigbyggda. De flesta villorna byggdes av hustillverkare, med prefabricerade väggelement.

Snabbnavigering

Småhusproduktionen blev industrialiserad
Arkitekturen
Sextiotalets nydanande arkitekter
Fasader och fönster
Mexisten blir modernt
Riskkonstruktioner
Trädgården blev del av huset
Inredning
Badrum
Kök
Läs mer
Källor

Småhusproduktionen blev industrialiserad

1961 presenterade Myresjöhus ett nytt enfamiljshus ”Typ 6” som representerade något nytt som inte skådats tidigare. Huset hade en invändigt försänkt entré som skulle ge en bättre kontakt mellan hus och trädgård, i kontrast till en hög källarsockel även vid entrén. Nu skapades även förutsättningar för bättre kontakt med källaren inifrån bostaden, att kunna användas som hobbyrum eller tv-rum. 

Hultfredshus katalog 1968
Ett hus ur Hultfredshus katalog 1968. Fotograferat från boken Kataloghuset.

Husmodellen Typ 6 tillverkades också enligt ett mycket mer avancerat förtillverkningssystem än tidigare skådat. Nu kunde huset monteras på den färdiga grunden på ungefär en tredjedel av tiden jämfört med vad som tidigare varit normalt. Golvbjälklaget levererades också som färdiga isolerade block, utöver väggelementen. Rör och dosor för elektriska installationer var inlagda i väggelementen som var helt klara invändigt för att målas och tapetseras.

Sextiotalshus i Bjärred
Ett sextiotalshus i Bjärred. Foto: Marlén Eskilsson

Den största nyheten var dock våtrumsblocket där badrummet levererades som en helt färdig sektion. Typ 6 var utvecklat särskilt anpassat efter den grupphusbebyggelse som kom att bli allt vanligare i de större tätorternas ytterområden under 1960-talet.

Arkitekturen

Som alltid lever föregående decenniums arkitekturstil kvar en bit in på decenniet. Därför är det inte ovanligt med 50-talsstil i hus byggda i början av 1960-talet; gult och rött tegel på fasaden, ibland kombinerat med puts. Här kan finnas indragna fasadpartier, källare och enkla flacka sadeltak utan takkupor. Plåtarbetena kunde vara i koppar och skorstenen murad i tegel eller mexisten. Vindskivorna var ofta av laserat trä med en överliggare av plåt. 

Hus från 1966
Tidstypiskt tvåplanshus i Älvsjö byggt 1966. Foto: Skandiamäklarna

Annars var enplanshuset utan källare den dominerande hustypen under hela 1960-talet. 

Styckebyggda villor utformades i början av decenniet med förskjutna byggnadsdelar, låglutande tak och stora fönsterpartier. De hus som byggdes på sluttande tomter hade ofta våningsplanen förskjutna i höjdled med en halvtrappa mellan våningsplanen. De gruppbyggda småhusen hade enklare rektangulära planformer med sadeltak.

Ytterdörr 1968
Tidstypisk teakdörr med spårad med ett mönster av förskjutna rektanglar. Sidoljus av betongglas. Foto: Skandiamäklarna

De prefabricerade 60-talsvillornas arkitektur dominerades av träpanel och fasadtegel eller mexisten i kombination. Putsade fasader försvann nästan helt mot årtiondets slut. 

Taket som ofta var ett flackt sadel- eller pulpettak, var ett resultat av ekonomiska överväganden snarare än ett sätt att ge huset en specifik form. Sadeltaken täcktes med tegel- eller betongpannor, röda eller svarta. En mycket tidstypisk detalj på de mer modernistiskt inspirerade 60-talshusen är att man lät en mörklaserad sarg av fjällpanel dölja ett låglutande pulpettak belagt med papp eller plåt. Ett mer påkostat hus kunde få den döljande sargen i kopparplåt. 

Hus 1969
Enplanshus med mexitegel kombinerat med brunlaserad panel. Flackt sadeltak. På garaget döljer en sarg av träpanel papptaket. Byggår 1969. Foto: Fastighetsbyrån Kalmar

Planlösningen var mer öppen än tidigare. Vardagsrummet var förhållandevis stort och köket utformat som ett barkök. Fanns en källare, låg där inte sällan en gillestuga med öppen spis.

Atriumhus och vinkelhus

Atriumhus
Ett atriumhus byggt 1969 i Norrviken. Foto: Susanne Persson Fastighetsförmedling.

Två helt nya typer av villor såg dagens ljus under 1960-talet: atriumhus och vinkelhus.

Atrium
Atriumhus byggt 1969 inne på gården. Foto: Susanne Persson Fastighetsförmedling.

Ett atriumhus består av flera smala huskroppar som placeras i en kvadrat så att det bildas en gård i mitten. Ett vinkelhus består av två huskroppar som sammanfogas till ett L.

Planlösning atriumhus
Planlösning i atriumhuset på bild ovan. Grafik: Susanne Persson Fastighetsförmedling

Sextiotalets nydanande arkitekter

Villa Gadelius, Lidingö
Villa Gadelius på Lidingö ritad 1961 av Ralph Erskine. Foto: Holger Ellgaard/Wikipedia

En nyandande och tongivande arkitekt under 1960-talet var brittisk-svenska Ralph Erskine (1914-2005). På bilden ovan ser du Villa Gadelius på Lidingö som han ritade 1961 åt Taro Gadelius. Villan ligger högst upp på en brant södersluttning. Erskine har ritat villan i en organisk arkitekturstil med många rundningar, höjdskillnader och sidoförskjutningar i fasad och byggnad.

Carl Nyréns hus
Carl Nyréns hus i Äppelviken, Bromma. Foto: Ålstens fastighetsförmedling

Calle Nyrén (1917-2011) är en annan känd arkitekt som verkade på 1960-talet. Han var känd för sin känsla för arkitektur, speciellt sitt sätt att använda sig av vårt nordiska ljus. Bland hans skapelser hittar du exempelvis Sparbankens hus på Hamngatan i Stockholm, stadsbiblioteket i Uppsala och Immanuelskyrkan i Jönköping. På bilden ser du hans hus i Bromma, som han byggde 1962 och där han sedan bodde livet ut.

Läs mer om huset: Carl Nyréns hus var till salu 2012.

Fasader och fönster

Ett hus gavs vanligen en fasad av tegel eller mexisten på 1960-talet. Eternit var ett annat fasadmaterial som testades, liksom skivor av lättbetong. Ofta hade småhuset flera olika fasadmaterial i olika kombinationer, t ex vit mexisten kombinerat med mörkmålad träpanel. 

60-talhus med eternit på gaveln
Ett 60-talshus med fasad av eternit på gavlarna. Foto: Karin_h

I början av decenniet putsades vissa hus fortfarande, men man slutade så gott som helt med det mot årtiondets slut. 

K-märkt 60-talshus
Ett k-märkt 60-talshus med rött tegel och plåtarbeten av koppar. Foto: Medlemmen singemoller

Fönstren förenklades successivt till kvadratiska enluftsfönster utan spröjs som saknade fönsteromfattningar. De målades i vit eller brun kulör.

60-talshus
Fasad av mexitegel, träpanel och puts. Foto: Mäklarhuset

Mer eller mindre långa fönsterband med träpanel mellan var vanligt. Träpanelen kunde vara stående eller liggande, målad i både röda, blå, gröna och bruna kulörer. 

Mexisten blir modernt

Mexisten är ett produktnamn från Yxhult som man i början kallade mexikosten, men det är inte ett tegel utan en kalksandsten. Kalksandsten är en blandning av sand, kalk och vatten som har härdats genom att pressas samman under hårt tryck i 200 graders värme i en autoklav. Därför benämner man det ibland autoklaverad kalksandsten.

Mexitegel
Suterränghus med mexitegel och brunmålad träpanel på gavelspetsen. Foto: Mäklarhuset

Vit kalksandsten i tegelformat började man visserligen tillverka redan på 1880-talet, men på 1960-talet blev det modernt. 1965 fanns tre fabriker som kunde producera 60 miljoner stenar per år och allt eftersom det blev modernare ökade produktionstakten, för att nå sin kulmen i mitten av 1970-talet då man levererade mexisten till 15 000 villor per år.

Mexisten blev populärt på grund av att svenskarna hade börjat åka på charterresor ner till Sydeuropa och där blivit influerade av dess ljusa färger och arkitektur

Riskkonstruktioner på sextiotalet

Ett hus byggt på 1960-talet kan vara byggt både med källare, plintgrund och krypgrund, där de två senare är kända riskkonstruktioner.

Platta på mark
Vissa 60-talshus är byggda på en betongplatta på mark. Foto: Susanne Persson Fastighetsförmedling

Man började även bygga hus på platta på mark, även om grundtypen slog igenom stort först på 1970-talet.  Problemet platta på mark från den tiden är att man då placerade isoleringen ovanpå betongplattan, om man isolerade plattan alls. Problemet som uppstår då är att du får en kall platta som kan vara fuktig, vilket ökar risken för att andra byggnadsdelar kan ha tagit skada. Har man t ex limmat en tät plastmatta på den fuktiga plattan uppstår en nedbrytning av limmet och det som är mjukgörande i plastmattan. Linoleumgolv får samma problematik om det är limmat på en fuktig platta. 

Är du spekulant på ett 60-talshus kan du lukta dig till om det här problemet finns. Leta efter missfärgningar på plastmattan, eller om den har släppt från golvet. Trägolv kan lukta illa om det ansatts av fukt. Finns originalritningar på huset kan du ta hjälp av dem för att se hur huset är byggt. Ta hjälp av en besiktningsman som kan göra en utökad besiktning.

Läs mer: Riskkonstruktionerna du behöver se upp med

Trädgården del av huset

På 1960-talet blev trädgården allt mer en del av huset, i takt med att socklarna sänktes. Familjerna fick mer fritid och nu skulle trädgården bjuda på rekreation istället för arbete. Trädgården är nu ett yttre rum med väggar i form av hägn eller staket, eller delar av husets fasader vid atriumhusen eller L-formade hus. 

Trädgård 60-talshus
Trädgården blev ett rum på 60-talet. Foto: Storängsgatans Fastighetsförmedling

Rummet där ute, dvs trädgården, hänger ofta formmässigt ihop med huset, rektangulärt eller rätvinkligt.  Marken är belagd med sten, betong eller trätrall. Gräsmattan är ett välmanikyrerat grönt golv, väldigt likt heltäckningsmattan på golvet där inne. Ute och inne hänger allt mer ihop.

Inredning

I inredningen av vardagsrummet var tv:ns placering utgångspunkt. Den moderna familjen hade en gillestuga och ett allrum. Inredningsarkitekten Lena Larsson lanserade en slogan för 60-talet; ”Köp, slit och släng”.

Inredning 60-talet
En bild ur Gullringshus katalog på 60-talet. Foto från boken Kataloghuset.

Det för osökt tankarna in på Ikea, som öppnade varuhuset i Kungens Kurva 1965 och började inreda de svenska hemmen i stor skala. Idag har de tagit upp vissa av sina gamla klassiker från 50- och 60-talen och säljer på nytt.

Ikeas 60-talskollektion
Ikea har tagit fram sin  gamla 50- och 60-tals kollektion på nytt.

1960 invigdes designklassikern SAS hotell i Köpenhamn, ritat och inrett av arkitekten Arne Jacobsen. Han hade inrett hotellet i strama former, pudriga färger och teakdetaljer, glas och plåt.  En stilbildare för 1960-talet.

Radission SAS Copenhagen
Inredningen i SAS hotell i Köpenhamn blev stilbildande för 60-talet. Foto: Radisson SAS hotell

Vid inredning av vanliga hem tog latex och alkydfärger över när limfärg och linoljefärg blev omoderna. På golvet började man lägga plastmattor med blank yta som kunde färgas och präglas i ett otal kulörer och strukturer. En populär variant var imitationer av keramikgolv i mustiga jordfärger. Heltäckningsmattan var en annan vanlig golvbeläggning, inte minst i sovrummet, vardagsrummet och nere i gillestugan.

Plastmatta 1960
Plastmatta i ett kök, ditlagd på 60-talet.

Ryamattan, en skandinavisk tradition, är en annan matta som slog igenom på 1960-talet. Anledningen var att Föreningen för svensk hemslöjd började sälja färdigvävda ryabottnar. Unga som gamla började göra ryamattor. Det var inte ovanligt att man fick ett materialpaket med botten, garn och arbetsritning i bröllopspresent.

Ryamatta
Ryamatta från 60-talet. Foto: Linne och lump

Tapetmarknaden dominerades under första hälften av 60-talet av byggtapeter, en volymtapet som användes inom miljonprogrammet. Den var ljus, enfärgad, gärna ”kommunalgrå” och skulle vara lätt att sätta upp och mönsterpassa och passa alla typer av smaker. Den skulle synas så lite som möjligt. Vävtapeter var en annan populär typ av tapet.    

Trappa 60-tal
Fin halvtrappa från 60-talet. Foto: Storängsgatans Fastighetsförmedling

Stig Lindberg ritade Berså som kom att bli 1960-talets stora servis.

Berså
60-talets stora servis Berså av Stig Lindberg. Foto: Wikipedia

Teakmöbler var på modet. Nedan en sideboard från 60-talet fanerad med teak från Ajfa möbelfabrik i Tiro.

Sideboard 60-talet
En sideboard fanerad med teak, säljs hos Bukowskis. 

 

Ovalia Egg Chair från 1968
Det fanns en gren av inredning som var poppigare och färgerna grällare. Thor Larsens Ovalia Egg Chair från 1968

Badrum på 1960-talet

I badrummet fick kaklet hård konkurrens av plasttapeter med struktur och färg. Klinkern på golvet ersattes med en ljus plastmatta. 

Limegrönt porslin 60-tal
Limegrönt porslin och våtrumsmatta i det här badrummet från 1968. Foto: Svensk fastighetsförmedling
Pudergrönt badrum
Pudergrönt badrum med mosaikgolv, dubbla handfat och en bidé.

Det var standard att ha en bidé, gärna dubbla handfat, en toalett och så ett badkar. Porslinet fick gärna vara färgat. I början av årtiondet kaklade man badrummen, men mot slutet blev plastmattor allt populärare som vägg- och golvbeklädnad.

Badrum från 1962
Ett baddrum från 1962. Foto: Mäklarhuset

1968 designade Arne Jacobsen de här klassiska blandarna för Vola.

Blandare Arne Jacobsen 1968
Arne Jacobsen designade en serie blandare för Vola som lanserades 1968.

Kök på sextiotalet

1950 hade vi fått den första köksstandarden i form av utarbetade informationsblad, där man bl a visade hur skåpen skulle placeras, hur lång disk- respektive arbetsbänken skulle vara, att den viktigaste arbetsytan fanns mellan vask och spis och att denna därför skulle vara rejält tilltagen. Snickerierna utfördes med standardmått, nära dagens standard.

Kök från 60-talet
Kök från 60-talet. Foto: Fastighetsbyrån

År 1962 kom en revidering av 1950 års standard som innebar en förenkling av antalet varianter och anpassning till bland annat större kylskåp och friare rördragning under diskbänken. Väggskåpen var högre än idag och förlängdes med passbitar till rummets tak. Man ville inte ha en “dammhylla”. För bänkhöjden angavs två alternativ, 85 cm och 90 cm, där 90 cm främst var avsedd för diskbänkar.

Kök 1961
Kök med karaktäristisk plastmatta och knallgula luckor i hus byggt 1961. Foto: Länsförsäkringar Fastighetsförmedling

För mijonprogrammets krav på en miljon bostäder på 10 år passade det utmärkt med standardiserade kökssnickerier och typritningar på kök.

Läs mer

Florence och Olle byggde hus 1960 
Totalrenovering av ett 60-talshus – en bit i taget 

Källor

Så byggdes villan – svensk villaarkitektur 1890-2010, Cecilia Björk, Lars Nordling, Laila Reppen
Kataloghuset – det egna hemmet i byggsats, Richard Edlund
Mexistenen – älskad och föraktad, Titti Thorsell, GP
Byggnadsvårdsföreningen
Byggfabriken