Bygga

1970-talshusens arkitektur, konstruktion och inredning

Fasad med kalkandsten, sk mexitegel, kombinerat med trä.

Fasad med kalkandsten, sk mexitegel, kombinerat med trä. Foto: Svensk Fastighetsförmedling

Inget annat decennium har det byggts så många hus i Sverige som på 1970-talet. Här går vi igenom hur man konstruerade och byggde småhusen då och vad som var tidstypiskt för dess arkitektur och inredning.

Under åren 1971-1980 byggdes 427 644 småhus i Sverige. Det var främst 1,5-plansvillor utan källare, även om vissa av dem byggdes med källare också, oftast då som styckebyggda kataloghus. Villorna hade en rationell konstruktion som syns i arkitekturen. Takstol och mellanbjälklag är sammanfogde i en triangel som är något bredare än gavelbredden. Resultatet blir ett stort takfall med 45 graders lutning och en stor utskjutande takfot, som ofta var inbyggd.

Joddlarbalkong
Joddlarbalkong på gaveln. Foto: Svensk Fastighetsförmedling

Det var alltså taket som dominerade 1970-talshusets arkitektur. Taket kunde brytas av med små takkupor försedda med sadel- eller pulpettak.  Taktäckningen var betongpannor i nya kulörer eller brunt och svart. På ena gaveln hade man en joddlarbalkong under tak. 

Fasaden var låg och fönstren placerades direkt under takfoten. Som fasadmaterial dominerade hårdbränt tegel eller tegel av kalksandsten, sk mexitegel, ofta kombinerat med träpanel. 

70-talshus
Efter 1975 lanserades röda villor med vita knutar. Foto: Skandiamäklarna

1975 var det europeiska byggnadsvårdsåret och efter det lanserade husfabrikanterna röda villor med vita knutar och lockpanel, spröjsade fönster, och trävita furuinredningar. Det kunde också vara herrgårdsgula 1,5-plansvillor som försågs med fönsterluckor och svarvade pelare vid förstukvisten. Vid tvättstuga och toalett satte man insynsskyddande blyinfattat konstglas i fönsterbågarna. 

Bungalow
Hus i bungalowstil byggt i slutet av 1970-talet. Foto: Privatmäklaren

Under 1970-talets senare del lanserades också låga villor i bungalowstil med murade fasader och ibland spröjsade fönster.

Riskkonstruktioner i 1970-talshus

Den som funderar på att köpa ett hus byggt på 1970-talet ska veta att finns kända riskkonstruktioner man använde då. 

Den ena riskkonstruktionen är att man byggde platta på mark med isolering ovanpå betongen istället för under. När man lägger isoleringen ovanpå betongen hamnar de delar som ligger an mot den fuktiga betongen i en miljö där mögel och andra mikroorganismer kan växa. Dessa golv ger ofta ifrån sig en lukt av mögel.

Den andra riskkonstruktionen man använde på 70-talet var att bygga in tryckimpregnerat material i huset, exempelvis tryckimpregnerade syllar. Tanken då var att det impregnerade materialet skulle hålla borta röta, men med tiden uppstod det problem med lukt, ofta orsakad av kloranisoler, som letade sig in i huset. 

Om du funderar på att köpa ett 1970-talshus, observera att en känd riskkonstruktion inte kan räknas som dolt fel. Vid sådana kända riskkonstruktioner förväntas du som köpare ta extra stor hänsyn och undersöka extra noggrant.

Souterränghus blev populära på 1970-talet

På 1970-talet blev också souterränghus populära. I det nedre souterrängplanet lämpade det sig väl för att placera både ett garage och en gillestuga. Det gick så långt att man till och med fyllde upp plana tomter för att kunna bygga just souterränghus.

Souterränghus
Souterränghus med sadeltak och murad fasad. Foto: Länsförsäkringar Fastighetsförmedling

Souterränghusen byggdes vanligen med sadeltak, murad fasad och träpanel på gavelspetsarna som målades i brunt, rött, grönt eller blått.

I vardagsrummet satte man sammanhängande fönsterpartier med låg bröstning. Husets entré kunde förläggas antingen i nedre eller övre plan, beroende på hur tomten lutade i förhållande till gatan. Souterrängvillan kunde ha en indragen balkong på långsidan, med ett parti av träpanel.

Mer om fönster och dörrar i 1970-talshus

På 1970-talet erbjöd dörrfabrikanterna dörrar i många olika stilar, men det fanns två huvudinriktningar. 

I de styckebyggda husen var det vanligt med en påkostad ytterdörr av oljad teak med stora sidoljuspartier.

Entrédörr
Rustik enkel dörr av allmogekaraktär. Foto: Skandiamäklarna

I gruppbyggda villor och enklare kataloghus använde man enkla och rustika dörrar av allmogekaraktär. 

Kraven på ytterdörrarnas isolerförmåga skärptes i svensk Byggnorm 75 och dörrbladen ökade i tjocklek till 60 mm. Dörrarna blev inbrottssäkrare och också tyngre som följd, varför man behövde sätta tre kraftiga gångjärn.

Entrétrapporna försvann i stor utsträckning, till följd av skärpta krav på tillgänglighet för rörelsehindrade.

70-talshus
Man satte treglas isolerrutor i en enkel fönsterbåge. Foto: Mäklarfirman Hilding Ottosson

Man massproducerade fönster i allt högre tempo och kvaliteten blev lidande. Det var dålig kvalitet både på virket och monteringstekniken. Ökade krav på att spara energi gjorde att man satte treglas isolerrutor i en enkel fönsterbåge. 

Fönstren var vanligtvis sidohängda och utåtgående enluftsfönster, ibland kompletterad med en vädringsbåde. För att skapa variation i fasaden satte man grupper av fönster på en rad. I vardagsrummet placerades nästan alltid en fönsterdörr. 

Inredning på 1970-talet

På sjuttiotalet avskaffade vi finrummet, nu var det allrum och gillestuga som gällde. Man ville sitta bekvämt i en låg myssoffa framför färg-tvn. Inredningen standardiserades allt mer och Ikea blev populärt. Ofta kompletterade man gillestugan med en bastu.

Gillestuga
Klassisk gillestuga, spaljé vid furutrappan. Foto: Svensk Fastighetsförmedling

Furu var ett populärt material i både trappa, och övrig inredning. En spaljé i furu vid trappan var vanligt, liksom en bred ledstång i furu. Snickerier kunde också målas med lackfärg i starka kulörer. Populärt var kraftiga kulörer av brunt, grönt och orange.

På golvet låg det plastmatta eller heltäckningsmatta, ofta i kraftiga färger och med mönster eller pressad och lackad kork. På väggarna hade man fototapeter, stråtapeter och medaljongtapeter.

70-talskök
Brunt 1970-talskök. Foto: Skandiamäklarna

Köket började bli ett umgängesrum och kunde få en öppen planlösning. Köksskåpen var fabrikstillverkade och standardhöjden var 210 cm.  Köksluckorna var oftast tillverkade av spånskiva och var släta, inte falsade. En konkav rund plastknopp var ett vanligt handtag på luckor och lådor. Vitvarorna fick gärna vara bruna, grönt eller gult. 

Badrum
Innan duschkabinen kom hade man badkar. Foto: Boken badrum 1970 av Blomqvist

I 1970-talets badrum fick duschen genomslag, som en följd av de nya energisparkraven. Gustavsberg lanserade en duschkabin 1977, som skapade förutsättningar för att ersätta badkaret. Det var vanligt att ha en bidé, antingen golvmonterad eller vägghängd. 

Avocadogrönt sanitetsporslin
Badkar, bidé, toalett och handfat i typsikt avocadogrön. Foto: Privatmäklaren

Badrumsporslinet var ofta färgat i brunt, grönt eller gult.  På golv och väggar kunde det sitta kakel och klinker, plastmatta, plastlaminatskivor, plastpaneler eller spontad hyvlad träpanel av furu som behandlades med plastlack eller olja.

Gör-det-själv blev ett begrepp för att själv snickra och måla där hemma. 

Bilen fick större plats vid våra hus

På 70-talet blev det vanligare med två bilar per familj. De som planerade bostadsområdena hade en förkärlek för en samlad parkering utanför villagrupperna, men så ville de boende inte ha det. I slutet av 1970-talet stod bilarna på den egna tomten återigen. Dubbelgarage började dyka upp, via inspiration från USA.

Trädgården på 1970-talet

Garage och carportar skapade skyddade vinklar i trädgården, som nu skulle vara underhållsfri. 

Trädgård 1977
Lättskötta thujor. Foto: Svensk Fastighetsförmedling

Det blev modernt att ha en grill på den enkelt geometriska uteplatsen, som var belagd med förtillverkade betongplattor eller en trätrall i tryckimpregnerat virke. Man planterade thuja och kryptall och anlade en stor gräsmatta. Många byggde en gles pergola för att skapa intimitet, där klematis, klätterhortensia eller kaprifol fick klättra. Även röda klätterrosor var populära, liksom pipranka och snabbväxande bokharabinda.

Källor

Stadsmuseet Stockholm
Så byggdes villan av Björk, Norling, Reppen
Tidsypiskt! 1960-1970 av Maria Zeilon
Badrum i Sverige mellan 1930 och 1980 – En undersökning av kulturvårdens glömda rum av Michelle Joannides Barr