Byggahus.se

Riskkonstruktionerna du behöver se upp med

Magnus Hansén och Charlotte Andersson berättar var du hittar riskkonstruktionerna.

Magnus Hansén och Charlotte Andersson berättar var du hittar riskkonstruktionerna.

Det finns vissa konstruktioner som löper större risk att drabbas av skador än andra. De är bra att känna till, inte minst om du tänker köpa nytt hus. Här listar vi riskkonstruktionerna och hur du bör agera för var och en av dem.

Riskkonstruktioner kallas de huskonstruktioner som oftare är behäftade med fel än andra, men också de som är mindre beprövade och som vi därför saknar god kännedom om. 

- Det är konstruktioner där det finns stor risk att de inte klarar tidens tand, sådana som vi har sett är mer skadedrabbade, säger byggingenjör Charlotte Andersson.

- Riskkonstruktioner drabbas oftare av fukt, mögel och dålig lukt, fyller Magnus Hansén, diplomerad fuktsakkunnig hos RISE, i Borås.

Köper du ett hus med en känd riskkonstruktion och det sedan visar sig vara fel i denna kan det vara svårt att åberopa dolt fel.

I den här artikeln listar vi de vanligaste riskkonstruktionerna och hur du ska förhålla dig till dem. Flera av konstruktionerna är  svåra för en vanlig husägare att granska, problemen kan ligga dolda. Många tänker då att det automatiskt är dolda fel. Men köper du ett hus med en känd riskkonstruktion och det sedan visar sig vara fel i denna kan det vara svårt att åberopa dolt fel.

- Om man köper ett befintligt hus ska man alltid anlita en duktig överlåtelsebesiktningsman som undersöker och pekar ut var det krävs fördjupad undersökning. Denna påvisar riskkonstruktioner och du kan då be att få ta fler borr- och fuktprover innan du skriver bindande avtal, säger Magnus Hansén. 

- Var alltid skeptisk till om en säljare doftpyntat sitt hus för att dölja eventuella luktproblem. Be då gärna att få komma tillbaka en annan dag när doftljusen och doftblocken är borttagna och det inte luktar kanelbullsbak, tipsar Charlotte Andersson.

Flera av konstruktionerna är nämligen svåra för en vanlig husägare att granska, problemen kan ligga dolda.

Äger du redan huset och har upptäckt att du har en riskkonstruktion är det viktigt att läsa på om den. Det finns flera bra böcker på ämnet fukt och byggnadsfysik som kan vara bra att införskaffa. Likaså finns det instrument du kan köpa för att undersöka konstruktionen, exempelvis fuktmätare men det kan vara svårt utan mätteknisk kunskap.

- Känner du dig minsta osäker så anlita en sakkunnig. Den kan då ta prover och genomföra fördjupade undersökningar med olika instrument. Den vet hur man analyserar den data som man får fram. Sedan får du förslag på lämpliga åtgärder om sådana behövs, säger Magnus.

Åtgärderna kan vara allt från att höja temperaturen och avfukta till att förhindra tillskjutande fukt och minska fukttillskott.

Sida 1 av 12

Enstegstätad putsfasad på träregelstomme

Enstegstätad putsfasad en riskkonstruktion

Jan Ivarsson står vid sitt hus som har enstegstätad putsfasad med förhöjd fuktkvot. Foto: Madelene Svartberg

I en enstegstätad putsfasad saknas luft- eller dräneringsspalt mellan träregelstommen och den putsade väggen. När fukt tränger in i väggen bakom puts och isolering tar den lång tid att torka ut och kan skada ingående material. Resultatet blir ökad risk för mögelpåväxt vilket i sin tur kan påverka innemiljön negativt.

Är du osäker på om ditt hus har den här typen av konstruktion bör du kontrollera husritningarna.

Riskkonstruktionen enstegstätad putsfasad är mycket omskriven i media, sedan SP och Boverket slog larm om den 2007. Hundratals husägare hamnade i kläm när det visade sig att deras nybyggda hus hade fukt- och mögelskador i väggarna. Är du osäker på om ditt hus har den här typen av konstruktion bör du kontrollera husritningarna. Du kan även kontrollera övergången mellan putsfasad och sockel för att se om det saknas luftspalt - eller anlita en sakkunnig som kan undersöka fasaden. 

Visar det sig att det är ett hus med enstegstätad putsfasad bör en sakkunnig genomföra en fuktmätning. Om konstruktionen är drabbad av fukt ska du genast skadeanmäla detta. Är huset yngre än tio år finns det chans att du får ut ekonomisk ersättning via byggfelsförsäkringen. Du bör även ta kontakt med husfirman/byggföretaget som byggt huset och be att få väggarna åtgärdade. 

Sida 2 av 12

Våtrum en riskkonstruktion

Våtum

Våtrum drabbas oftare av skador än andra rum i huset. Foto: Marlén Eskilsson

Ett korrekt utfört badrum håller bra mot fukt och väta. Men det finns mycket som kan gå snett under en badrumsrenovering och detta i kombination med den ganska svåra miljön som råder därinne gör att just våtrum oftare drabbas av skador än andra rum i huset. Det kan vara allt från felaktigt monterade tätskikt till golvbrunnar som inte bytts ut samtidigt som resten av badrummet renoverades.

- Felaktigt utförda badrum är bland det vanligaste jag stöter på när det kommer till riskkonstruktioner.

- Felaktigt utförda badrum är bland det vanligaste jag stöter på när det kommer till riskkonstruktioner. Våtrum som inte är fackmannamässigt utförda eller med bristfälliga tätskikt. Det är svårt för en vanlig privatperson eftersom du inte kan se vad som finns bakom ytskiktet, säger Charlotte Andersson.

Det du kan göra är att använda dig av lukt och syn. Märker du att det börjar lukta illa i badrummet, eller om du ser att det finns skador i ytskiktet bör du ta in en sakkunnig som kan undersöka konstruktionen på djupet.

Sida 3 av 12

Krypgrund en riskkonstruktion

Krypgrund

Medlemmen GDS Johans krypgrund. Foto: GDS Johan

Krypgrunder dyker ofta upp när du läser om riskkonstruktioner. Här kan det finnas en rad orsaker till att grunden drabbas av fukt och mögel, men vanligast är att det handlar om en uteluftsventilerad krypgrund med högt fukttillskott från marken - vissa årstider även från uteluften. Krypgrunden är ofta kall till följd av att vi har mycket mer isolering i golvbjälklaget och inte värmer grunden som förr, därmed kan kondens och hög relativ fuktighet orsaka ovan nämnda problem. 

- Tänk på att inte alla typer av mögelpåväxter är synliga.

Det du kan göra är att noggrant kontrollera din krypgrund 1-2 gånger om året, både med ögon och näsa.

- Tänk på att inte alla typer av mögelpåväxter är synliga. Var därför uppmärksam på annat också, sådant som byggspill och hur krypgrunden rent generellt är uppförd. Det handlar mycket om kunskap och har man inte den eller tid att sätta sig in bör man anlita en fackman, säger Magnus och fortsätter:

- Det finns fuktsäkerhetsprojekterade och mer lämpliga krypgrunder idag som är mer säkra.

Sida 4 av 12

Plintgrund en riskkonstruktion

Plintgrund

Medlemmen Krisuns plintgrund. Foto: Krisund

Precis som krypgrund är plintgrund en riskkonstruktion på grund av markfukt i kombination med att utrymmet har försetts med gles skärm som minskar luftgenomströmning. 

- Lufttemperatur och relativ fuktighet blir ungefär samma som ute, ansamlingar av vatten under grund, luftotätheter i bjälklaget samt felaktiga materialval och minskad luftgenomströmning under huset kan öka risken för fuktskador, säger Magnus Hansén. 

Det du bör göra om du äger ett hus med den här grundtypen är att hålla koll på hur husets undersida ser ut.

Det du bör göra om du äger ett hus med den här grundtypen är att hålla koll på hur husets undersida ser ut. Märker du att områden missfärgas bör du göra en ordentlig undersökning. Kolla även marklutningen och se efter så att inte vatten blir stående någonstans och så att luftgenomströmning inte hindras eller att utrymmet används som förvaringsutrymme. 

Det händer att plintgrunder behöver åtgärdas. En sakkunnig bör anlitas som kan ge rätt råd för just ditt hus.

Sida 5 av 12

Kallvind en riskkonstruktion

Krypgrund

Medlemmen sweculs kallvind. Foto: swecul

Kallvindar har samma problematik som krypgrund. Du har ångtransport, i detta fall från själva byggnaden, och om den är otät får du ånga upp till vinden. Ångan kondenserar på insidan av yttertaket och du kan då få problem med fukt och mögelpåväxt. 

Om du har en kallvind, eller planerar köpa ett hus med en sådan, så se till att du har en inspektionslucka och titta till vinden 1-2 gånger om året.

- Kan man inte inspektera ser man inte om man har ett problem. Om du har en kallvind, eller planerar köpa ett hus med en sådan, så se till att du har en inspektionslucka och titta till vinden 1-2 gånger om året, säger Charlotte Andersson.

Uppstår det problem kan du behöva ställa in en avfuktare, eller göra förändringar avseende ventilationen i huset. Lufttätningsåtgärder kan vara aktuella.. Exakt vad som krävs i ditt fall bör du rådgöra om tillsammans med en fackman.

Sida 6 av 12

Platta på mark med överliggande isolering, oisolerad betongplatta eller platta med bristfällig dränering är riskkonstruktioner

70-talshus

På 1960-1980-talet placerade man isoleringen ovanpå betongplattan. Foto: Bjurfors

Betongplattor ska isoleras undertill eftersom de då håller sig torra och varma. Men det finns plattor där isoleringen istället placeras ovanpå betongplattan eller där det inte sker någon isolering alls, och det som händer då är att du får en kall platta som kan vara fuktig.

Hus byggda under 60-80-talet kan ha den här typen av problematik, speciellt från 70 och framåt då man började isolera golvet allt mer för att få värmen att stanna kvar i huset.

När det finns en risk för att plattan kan bli fuktig ökar också risken för att andra byggnadsdelar tar skada.

Hus byggda under 60-80-talet kan ha den här typen av problematik, speciellt från 70 och framåt

- Det finns till exempel risker med täta ytskikt och lim, sådant som exempelvis plastmatta på fuktig betongplatta. Det uppstår en nedbrytning av limmet och det mjukgörande i plastmattan. Även linoleum kan ha det här problemet i den här konstruktionstypen, säger Magnus Hansén.

Genom att lukta i rummet och visuellt granska golvet kan du få en indikation på om du har det här problemet i ditt hus. Missfärgade plastmattor som släpper från golvet, och trägolv som luktar illa är tecken på att du är drabbad. Du bör då ta hjälp av en besiktningsman som kan göra en utökad granskning. Har du ritningar över grunden kan du även granska dessa för att se hur den är konstruerad.

Sida 7 av 12

Skalmur en riskkonstruktion

Skalfasad

En tegelfasad fästs med kramlor utanpå den bärande stommen. Foto: Skara Fastighetsförmedling

Även skalmurar anses vara en riskkonstruktion. En skalmur är en fristående mur med t ex tegel, som fästs med kramlor i den bakomliggande bärande vägggen av trä eller betong.

Skalmurar med bristfällig ventilation är ett exempel. Vatten som tränger in måste kunna rinna på insidan av muren och ta sig ut därnere, alternativt ventileras bort som ånga genom luftcirkulationen.

- Ventilationen måste fungera, det får inte vara igensatt i luftningshålen. Det får heller inte ha uppstått kontakt mellan skalmuren och det bakomliggande materialet, till exempel av murbruk. Uppstår den kontakten fungerar sällan skalmurar som det är tänkt, säger Magnus Hansén. 

- De flesta skalmurar från 70-80-talet sitter infästa med galvade kramlor in i bakomliggande konstruktion - då finns det en risk att de är avrostade

Skalmurar med bristfällig förankring är ett annat exempel.

- De flesta skalmurar från 70-80-talet sitter infästa med galvade kramlor in i bakomliggande konstruktion - då finns det en risk att de är avrostade eftersom detta var innan man började använda rostfritt. Där kan man ha en risk att en hel fasad på ett hus rasar av, säger Charlotte Andersson.

För att upptäcka fel med den här konstruktionen kan du exempelvis försöka lokalisera kramlorna för att sedan undersöka om de är rostiga. Du kan även fuktmäta fasaden. Är du det minsta osäker bör du anlita en fackman. Äger du ett hus med skalmur mot bakomliggande träregelstomme finns det även litteratur där du kan läsa dig in på konstruktionstypen, dess olika fuktbelastningar och åtgärder för förbättrad fuktsäkerhet.

Sida 8 av 12

Platta eller låglutande tak är riskkonstruktion

platt tak

Ett platt tak är en riskkonstruktion. Foto: Madelenrisberg

Platta tak, eller låglutande tak som de också kallas eftersom de aldrig är helt platta, är populära i modern arkitektur och har varit så sedan 70-talet. Till platta tak räknas tak med en taklutning lägre än 1,4 grader. Eftersom du får sämre avrinning på ett platt tak ställer det höga krav på materialet som används och på den som monterar taket. Vid riktigt flacka tak rekommenderas papptak, istället för exempelvis plåt, men pappen är känslig så det är viktigt att den som monterar den är försiktig. Har den inte varit det ökar risken för läckage. Eftersom det finns flera sådana här riskfaktorer räknas platta tak som en riskkonstruktion.

Eftersom du får sämre avrinning på ett platt tak ställer det höga krav på materialet som används och på den som monterar taket.

- Har du platt tak ställer det högre krav på produkterna och att man sköter takets underhåll, säger Magnus Hansén.

Det gäller att du regelbundet, 1-2 gånger om året, ser över taket. Att du rent visuellt håller koll på ytan, dess infästningar och detaljer så att det är helt och rent - se också till att vatten inte blir stående. När det kommer till takunderhåll ingår även skötsel och rengöring av rännor och stuprör så att vattnet leds bort korrekt.

- Ska du köpa ett hus med platt tak så kolla efter sliten papp, om den är lappad och lagad, dåliga plåtarbeten eller om vatten blir stående, säger Magnus.

Sida 9 av 12

Tryckimpregnerat material inbyggt i huset en riskkonstruktion

70-talshus

På 1970-talet var det vanligt att man använde syllar av tryckt virke. Foto: Svensk fastighetsförmedling

Det fanns en tid då man byggde in tryckimpregnerat material i huset, exempelvis användes ett tag tryckimpregnerade syllar (vanligt bl.a under 70-talet). Tanken var att det impregnerade materialet skulle hålla borta röta, men med tiden uppstod det problem med lukt, ofta orsakad av kloranisoler, som letade sig in i huset. 

- Vissa årtal fanns det rekommenderat att man skulle använda det, säger Magnus Hansén.

Den första indikationen som husägaren får på att man använt impregnerat virke brukar vara dålig - ofta kemisk eller mögelliknande - lukt. Det krävs då en fördjupad undersökning för att ta reda på var lukten kommer ifrån. Identifiera området och undersök det först visuellt. Handlar det om tryckimpregnerat byggmaterial sitter det ofta inuti konstruktionen och då krävs vidare undersökningar.

Den första indikationen som husägaren får på att man använt impregnerat virke brukar vara dålig - ofta kemisk eller mögelliknande - lukt.

- Man tar upp ett hål, det behöver inte vara anmärkningsvärt stort men så att man kan se in, säger Magnus och fortsätter: 

- Vanligen är det ganska enkelt att se om huset är byggt med tryckimpregnerat virke. Allt är förstås inte grönt, men man kan få fram mycket om man undersöker hur konstruktionerna är uppbyggda.

Är det så att det är impregnerat kan du behöva byta ut det materialet och åtgärda orsaken till fuktskadan för att bli av med problemen.

Sida 10 av 12

Trä direkt mot betong eller puts

Trä mot betong

Trä mot betong är en riskkonstruktion. Foto: Reta

Det finns flera exempel på felaktiga konstruktioner där betong eller puts möter trä, exempelvis äldre hus med källarmur där man lagt träbjälkarna direkt ovanpå. Problematiken som uppstår är att när den kalla betongen eller putsen blir fuktig sugs fukten upp av träkonstruktionen. I värsta fall börjar träet att ruttna, sätter sig och förlorar sin hållfasthet. 

Ibland kan sådana problem vara synliga från en krypgrund eller en källare, men ofta är de inbyggda och dolda

- Det är det som händer på golv som har träreglar direkt på betongplatta, säger Charlotte Andersson. 

Det kan även förekomma att syllen i väggarna ligger direkt mot betongen vilket kan orsaka fuktproblem.

Ibland kan sådana problem vara synliga från en krypgrund eller en källare, men ofta är de inbyggda och dolda, då krävs det ingrepp i konstruktionen för att du ska komma vidare. Känner du dig osäker bör du ta hjälp av en sakkunnig.

Sida 11 av 12

Isolerad källare en riskkonstruktion

Källare

En källare som håller på att inredas. Foto: frihopper

Så länge källaren är isolerad från utsidan är den att betrakta som en relativt säker konstruktion. Men så fort den har invändigt isolerade väggar anses den vara en riskkonstruktion. Detta beror på att eventuell fukt i väggarna får det svårare att torka ut, men även att väggen hamnar i ett kallare och fuktigare klimat.

Isoleringen och eventuella täta skikt hindrar fukten från att torka ut. 

- Gillestugor kan till exempel ha problem med fukt under vissa årstider. Vi ser ofta även dessa problemen i äldre byggnader med kulturhistoriska värden, där man valt att isolera på insidan för att inte ändra fasadens utseende, säger Magnus Hansén.

Isoleringen och eventuella täta skikt hindrar fukten från att torka ut. 

Du kan ta reda på om din källare är invändigt isolerad genom att ta upp ett litet hål i väggen och undersöka vad som finns bakom ytskiktet. Är det isolering där och du upplever problem med dålig lukt eller mögelpåväxt måste isoleringen bort och utrymmet torkas ut. För att ta reda på hur drabbad källaren är krävs fuktmätning och vidare utredning. Känner du dig osäker på hur du ska gå tillväga bör du kontakta en fackman som kan komma och ge råd som stämmer för just din källare.

Sida 12 av 12

Byggmaterial utan väldokumenterade egenskaper är riskkonstruktioner

Sip-paneler

SIP-paneler är relativt obeprövade i Sverige. Foto: Acarchitects

Obeprövade konstruktioner är alltid riskfyllda eftersom man inte vet hur de kommer att reagera i olika situationer. Vad händer exempelvis om det regnar kraftigt under en längre period och det läcker in? Vad händer om underhållet av den är bristfälligt? bristfälligt? Hur ser detaljlösningar ut vid genomföringar och anslutningar?

- Det är först när det finns dokumenterade egenskaper som vi kan utreda att en konstruktion fungerar som tänkt, säger Magnus Hansén.

Det är först när det finns dokumenterade egenskaper som vi kan utreda att en konstruktion fungerar som tänkt, säger Magnus Hansén.

Därför innebär det alltid en risk att välja en konstruktion eller material som inte testats och utvärderats ordentligt. Det finns metoder för att utreda och verifiera detta men det är inte enkelt att få tag i saklig och oberoende information om det. Du som kund och eller byggherre/beställare ska ställa krav mot entreprenör och leverantör att redovisa detta.