Byggahus.se

Installerat solceller från Japan med inbyggd tunnfilm

Installerat solceller från Japan med inbyggd tunnfilm

Foto: Einar Heiberg

För lundafamiljen Heiberg-Brandt är både miljön och ekonomin goda skäl för att investera i en solcellsanläggning. Men de har också varit noga med att välja solpaneler som fungerar estetiskt med husets nylagda tak.

Einar Heiberg och hans fru Christel Brandt tillhör en växande skara av villaägare som låtit installera solcellspaneler på hustaket. Men det är ingen vanlig anläggning med kiselsolceller, som de flesta väljer. Istället har de satsat på japanska solpaneler med inbyggd tunnfilm

– Tunnfilmssolceller har lägre toppeffekt än kiselsolceller, men ger å andra sidan lite mer utbyte när det är molnigt och tappar inte heller all kapacitet vid skuggning, berättar Einar Heiberg och pekar upp mot skorstenen som reser sig över det tvådelade sadeltaket.

– Att skorstenen skuggar en del av takytan var ett av skälen till att vi valde tunnfilmspaneler. En motsvarande anläggning med kiselpaneler hade troligen inte levererat mer el totalt, utan kanske snarare mindre.

Einar Heiberg framför sitt solcellstak
Foto: Lars Bärtås

Familjen, som rymmer två vuxna och fem barn, bestämde sig för att köpa den rymliga 60-talsvillan i Lund hösten 2013. Vid besiktningen framgick det att taket med de ursprungliga betongpannorna var uttjänt och behövde bytas. Hösten därpå hade familjen gjort slag i saken och både lagt om tak och skaffat solceller.

– Vi var tidigt överens om att vi ville ha en solcellsanläggning, så man kan säga att vi skyndade på takbytet av det skälet.

I samband med takomläggningen ägande Einar och hans fru ett antal kvällar åt att läsa på och kolla upp solcellspaket från olika leverantörer. Till slut tog de in offerter från tre lokala aktörer, varav två erbjöd traditionella kiselpaneler och en erbjöd tunnfilmspaneler.

– Vi fick ett bra underlag och support från den senare leverantören, så det påverkade delvis vårt val. Vi insåg också att installationen skulle bättre ut och bli ”lagom diskret” med tunnfilmspaneler i kombination med de nya, svarta betongpannorna.

Solpanelerna har installerats i sydväst- och sydöstläge på det T-formade taket och täcker 53 kvadratmeter. Den installerade effekten är totalt 7,1 kilowatt, medan växelriktaren har kapacitet för 7 kilowatt. Hittills har anläggningen levererat drygt 20 000 kilowattimmar el, vilket motsvarar omkring 6700 kilowattimmar per år.

– Leverantören använde ett simuleringsprogram som räknar ut hur elproduktionen varierar under dygnet, samt månad för månad. Programmet har stämt påfallande bra, även om den totala årsproduktionen blivit något högre än beräknat.

Inverter för solceller
Foto: Lars Bärtås

Einar Heiberg kan idag följa produktionen av el både via displayen på växelriktaren och via en app i mobiltelefonen.

– Det är alltid roligt att se kilowattimmarna ticka in. Men numera kollar jag inte fullt så ofta som när anläggningen var ny.

Einar är övertygad om att solcellsanläggningen är en klok investering, både för plånboken och miljön.

– Genom att producera egen förnybar el minskar vi vår klimatpåverkan, vilket känns viktigt för oss. Men det är ofta lättare att argumentera för ekonomin. Vi kommer att kunna täcka en stor del av hushållets elförbrukning under en lång tid framöver och blir därmed oberoende av prissvängningar på elmarknaden.

60-talshuset värms med fjärrvärme, vilket innebär att solelen får täcka den hushållsrelaterade elanvändningen.

– Vi är ju en stor familj, och även om vi inte slösar, är förbrukningen rätt hög, uppemot 7000-8000 kilowattimmar om året.

Under sommarhalvåret ger anläggningen ett överskott som matas ut på det allmänna elnätet. Familjen säljer överskottselen till ett lokalt elhandelsbolag och får även skattereduktion med 60 öre per kilowattimme för den levererade elen.

– Tack vare ett förmånligt avtal med elbolaget har vi kunnat sälja elen för 1,40 kronor per kilowattimme. Men det avtalet upphör nu i höst, och även om vi byter elhandlare så lär vi inte kunna få så hög ersättning framöver.

Kostnaden för hela solcellsanläggningen, inklusive montering, uppgick till 157 000 kronor. Två år senare beviljades familjen det statliga investeringsstödet som man hade sökt i samband med installationen hösten 2014. Stödet för privatpersoner var då 35 procent (idag 20 procent) vilket innebär att investeringen totalt landade på drygt 100 000 kronor.

– Vi hade kunnat få bidraget tidigare om vi hade ansökt redan i planeringsfasen, men vi var inte riktigt medvetna om de långa handläggningstiderna. Men när bidraget väl kom kändes det som en bra bonus.

”Lönar det sig verkligen med solceller?” är den vanligaste frågan som Einar Heiberg brukar få från omgivningen. Hans svar är att ”det bör löna sig efter tio år”. Men samtidigt brukar han bemöta frågan med en motfråga:

– Hur mycket lönar det sig att anlägga en ny garageuppfart, eller köpa en ny bil? I jämförelse med sådana investeringar ger solcellerna en regelbunden intäkt. Och dessutom ger det oss dubbel glädje när solen skiner!

Läs också

Vad kostar solceller och hur lönsamt?
Tak med integrerade solceller
Nu tar Tesla beställningar på sitt solcellstak