Nya hus som ruttnar och möglar

Uppdaterad 4 mars 2015 12:35

Det finns nya hus som ruttnar och möglar efter bara två år. Boven i dramat kan vara puts på cellplast och en oventilerad trästomme. Nu menar SP att branschen måste gå samman för att lösa problemen.

Dåliga plåtarbeten, fel tätning mot anslutande konstruktioner eller bristfällig vädertätning under byggtiden kan orsaka att vatten tränger in i väggkonstruktionen.

Problemet med systemet då en cellplastskiva sitter direkt på trästommens utegips är att fukten stängs inne och inte torkar upp inom rimlig tid. Innanför cellplastskivan blir temperaturen gynnsam och mögel börjar frodas på den utvändiga gipsskivan eller på andra trädetaljer.

Kombinationen tunnputs, cellplast och oventilerad trästomme är inte förlåtande, säger Anders Jansson som är skadeutredare på SP.

Över 50 procent av småhusen som Anders Jansson har inventerat har haft fuktskador, många gånger på den skiva, utegips eller plywood, som cellplasten sitter på. Det har också förekommit röta på anslutande trädetaljer till exempelvis altaner och balkonger. Där har felet varit att man putsat direkt mot träet i stället för att ansluta med en elastisk fogmassa.

Det finns också fall där man använt fogmassa men av en sort som tappat sin elasticitet och torkat isär och därmed öppnat vägar för vatten att leta sig längre in i konstruktionen.

Det kan ta flera år innan felen upptäcks men även på hus som inte är äldre än två år har man fått bryta upp fasader på grund av fuktproblem. Andra hus med samma konstruktion har klarat sig bättre, mycket på grund av ett skyddat läge.

Hur undviker man problemen?
Kenneth Sandin, LTH, har varit med och skrivit boken ”Misstag i murat och putsat”. Han menar att ansvarsfrågan hänger lite i luften och att ett första steg är att alla inblandade parter måste medge att problemen finns. Kenneth Sandin tycker att det är leverantören av putssystemet som även ska ha med anvisningar och handlingar till hur plåt- och anslutningsdetaljer ska se ut, även om det inte är de som levererar plåten.

Kenneth Sandin påpekar också att om man putsar på mineralull istället så visar erfarenheten att den fasaden brukar klara sig utan problem. Mycket beroende på att fukt i mineralull kan torka ut och att putsen är tjockare. Han menar också att den tunnare putsen som används på cellplast oftare får alg- och mögelpåväxt, något som dessbättre går att tvätta bort.

Det finns också system med luftspalt mellan cellplasten och övrig konstruktion och system med cellplast på en stomme av betong. Dessa system klarar fuktproblemen bättre.

– De flesta husen är putsade enligt en systemleverantör. Dessa levererar handlingar som ska visa hur alla anslutningar skall utföras och de flesta handlingar är bra, menar Fredrik Dahl på Göteborgs Fasadputs och medlem i Sveriges Murnings- och Putsentreprenörförening SPEF.
Han fortsätter med några goda råd till husbyggaren som vill ha putsad fasad:

– Om du som privatperson anlitar en putsentreprenör så gäller konsumenttjänstlagen i tio år. Om ett fel uppstår kan jag alltså återkomma till putsfirman och han ska åtgärda felen. När putsentreprenören kommer till en privatperson och ser att till exempel plåtdetaljerna är felaktigt eller bristfälligt utförda ska ha påpeka detta skriftligt till privatpersonen. Detsamma gäller om putsentreprenören ser att bakomliggande konstruktion är fuktig. Då får han inte sätta upp cellplastskivor förrän skadan är åtgärdad. Dessa båda tillfällen gäller inte om putsleverantörens uppdragsgivare är en husleverantör. Denne betraktas som proffs och är då den som får ta ansvaret om fel uppstår. Då gäller fem års garanti.

Här gäller det alltså att ha koll på entreprenadformen.
Fredrik Dahl har ett annat gott råd att ge den som går i husbyggartankar men som kanske inte har alla kunskaper:

– Anlita en byggkonsult som kan hjälpa till att kontrollera att allt blir rätt utfört. Det är en god investering. Folk lägger stora pengar på kök och inredning i sitt nya hus men sparar in på saker som kan påverka husets livslängd.

Samma sak är Anders Lindberg på försäkringsbolaget If inne på.
– Köp en kontrollanttjänst som ska godkänna både handlingar innan start och utförandet under byggtiden.
Anders Lindberg är skeptisk till oventilerade konstruktioner i allmänhet.
– Konstruktionen med cellplast på en oventilerad trästomme är på gränsen till felaktig.

Per Kanehed är produktchef på Sto, en av landets största leverantörer av putssystem. Han menar att alla inblandade i husbygge med puts måste vara seriösa och engagerade.
– Vi, och de flesta andra leverantörerna numera, har lösningar på anslutningsdetaljer och följer man dem ska inga problem uppstå. Men varje hus är unikt och vid speciella lösningar måste arkitekt och konstruktör rita detaljer, inte bara hänvisa till oss. Många husleverantörer som vi samarbetar med har vi också en fortlöpande dialog med under projekteringstiden. Då tar vi tillsammans fram rätt detaljlösningar. Så köper man hus av en seriös husleverantör är chansen stor att det blir rätt och blir det inte det så kan man ju vända sig dit.
I vissa fall ingår dock inte putsentreprenaden i husleveransen och då får man själv handla upp den. Förhoppningsvis levereras dock handlingar av husleverantören.

Per Kaneheds tips till husköparen som vill ha koll är att be om entreprenörens egenkontrollplan. Den ska hantverkaren fylla i under och efter utfört arbete, annars gäller inte den tioåriga byggfelsförsäkringen. Som beställare kan man använda den som en checklista för att kontrollera arbetet under byggtiden.

Detaljer är viktiga, något som plåtkonsulten Ola Svensson intygar.
– Det räcker inte med att hänvisa till AMA, där finns inga detaljer med puts på cellplast. Problemet med den konstruktionen är att det är svårt att hitta rätt underlag för en plåtinfästning. Alltså måste det ritas en hel del i projekteringsstadiet.
Ola Svensson menar precis som flera andra också att det krävs seriösa hantverkare. Att plåtentreprenören tillhör PLR, Plåtslageriernas riksförbund, är ingen kvalitetsgaranti i sig men det ställs i alla fall vissa krav på företag som vill bli medlemmar.
– Det skulle behövas mer samprojektering mellan puts- och plåtentreprenören. Bygger man flera hus samtidigt är det god idé att anlita en plåtkonsult men för den enskilde villabyggaren kan det bli en för stor kostnad, avslutar Ola Svensson.

Sammanfattning. Att det är vanligt med fuktproblem i fasader med oventilerad trästomme och puts på cellplast verkar många i branschen vara mer eller mindre medvetna om. Vill man inte hamna i en situation där risk för mögel finns och där ansvarsfrågan bollas fram och tillbaka gör man klokast i att välja en luftad konstruktion eller puts på mineralull. Ett annat alternativ är att välja en helt oorganisk stomme.
Kör man ändå vidare med trästomme och tunnputs gäller det att vara medveten och alert redan från projekteringsstadiet. Har man själv inte så mycket kunskaper är bästa rådet att köpa en kontrollanttjänst. Ska man själv välja entreprenörer är det bästa att börja med företag ur fackorganisationernas medlemsregister.

SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, tar problemen på stort allvar och samlar de putsade husens alla aktörer i slutet på maj för att diskutera fukt i fasader.

Lotta Fredriksson

Senaste

E
2013-05-17
E
2013-01-22
E
2012-04-20
E
2009-05-01
E
2009-03-21