Källare

En källare kan höja kvaliteten på boendet. Framför allt ger den utmärkta biutrymmen för till exempel förvaring, tvättstuga eller snickarverkstad.

Men fördelen med mer utrymme ska vägas mot att huset blir dyrare att bygga. En vanlig grundläggning, som platta på mark, kräver oftast liten eller ingen schaktning alls, medan en källare måste grävas ur.

Att bygga hus med källare är relativt sett en ny företeelse. Fram till i slutet av 1800-talet ordnade man förvaring och förråd i fristående hus på gården. I början av 1900-talet växte villaområdena fram och då ville man inte ha matkällare och förvaring på tomten. Delvis för att källaren blev ett alternativ. Betongen och grävmaskinen fanns plötsligt att tillgå och det underlättade arbetet. Dessutom gav politiska incitament möjligheter att bygga källare genom fördelaktiga lån.

Eftersom källaren aldrig var tänkt att bo i, utan uteslutande skulle användas till förråd, tvättstuga, matkällare och pannrum, byggdes den oisolerad. Betongen ströks med asfalt på utsidan för att göra muren mindre genomsläpplig för fukt.

Men en viss fukt räknade man med och ofta var det inte värre än att det kunde ventileras bort.

På 1960- och 70-talen bytte många ut sina oljepannor mot elpannor varpå utrymmet där den stora oljetanken stått blev ledigt. Samtidigt föddes trenden om gillestugan och många började inreda källaren för att kunna utnyttja dem som bostad. Golven och insidan av källarytterväggen isolerades. Det här ledde till att fuktbalansen i källarna rubbades. Fukt som tidigare hade dunstat efter att ha trängt genom golvet eller muren, stannade nu kvar bakom isoleringen. Följden blev att husens trädelar angreps av fukt, röta och mögel.

I dag vet man hur en bra källarkonstruktion ska byggas för att undvika fukt så långt det är möjligt.
– Principen är den samma som när man bygger platta på mark, säger Lars-Erik Harderup som är teknisk doktor på fuktcentrum vid Lunds tekniska högskola.
– Isoleringen ska ligga ytterst och betongen innerst. På det sättet fungerar isoleringen även som ett kapillärbrytande skikt.

När man bygger nytt är det en självklarhet att isolera utifrån. Det förbättrar chanserna att källarväggen håller sig varm och torr. Även om den totala fuktmängden är oförändrad utifrån gör den varma väggen att den relativa fuktigheten minskar.
När man bygger om eller renoverar kan man tycka att den enklaste vägen är att isolera inifrån. Men då ökar risken för framtida problem med fukt och mögel. Så även när man isolerar en befintlig källarvägg kan det löna sig att välja utvändig isolering. Samtidigt som man gräver upp runt huset kan man ju passa på att kontrollera och eventuellt förbättra dräneringen.

De grundläggande kraven när man isolerar utanpå en källarvägg är att isoleringsmaterialet är värmeisolerande, kapillärbrytande och tål den fuktiga miljön utan att egenskaperna försämras.
Det är också viktigt att materialet tål trycket från marken. Tänk på att trycket ökar ju längre ner i marken man kommer.
Tjockleken på isoleringen bör ligga på 50-100 mm. Vill man isolera för att spara energi kan det vara lönsamt att isolera upp till 150-200 mm.