Kritik mot nya regler för att lösa lån i förtid

Den 1 juli ändrades modellen för hur mycket banker får ta ut i ränteskillnadsersättning. Regeringen menar att ändringen ska ge ökad rättvisa och bättre skydd för konsumenterna. Tidigare användes en schablonmetod, nu räknas kostnaden utifrån aktuella marknadsräntor.

Syftet är att minska bankernas överkompensation och skapa tydligare villkor för bolånetagare. Men enligt Rickard Engström, en forskare vid KTH som deltog i utredningen, kan resultatet bli det motsatta.

- Man tar fram en modell som skulle minska överkompensation till bankerna – men istället ökar den. Man säger att det ska bli lättare att bryta bundna lån – men det blir svårare. Det är faktiskt helt bakvänt, säger han till tidningen Placera.

Rickard menar att det i praktiken ofta blir dyrare för konsumenten, särskilt om bankernas marginaler är låga. Dessutom saknar systemet symmetri: hushållen betalar vid räntefall, men får inget tillbaka vid ränteuppgång.

- Det finns modeller som följer bankens faktiska finansieringskostnad som både blir mer rättvis och enklare för bolånetagaren att förstå. Här borde utredningen tagit hänsyn till hur andra länder löser denna fråga, där finns andra beräkningsmodeller som inte gynnar bankerna i samma utsträckning.

Han kritiserar även att bankföreningen varit så involverade i en utredning som ska reglera deras möjlighet till övervinster.

Regeringen står dock fast. Finansmarknadsministern hänvisar till långsiktiga simuleringar som visar att modellen ur ett längre perspektiv (10-20 år) är mer förmånlig för konsumenter, särskilt för utsatta grupper.

- Beroende på hur man utformar antaganden kan man få olika resultat.