Snabb behörighetsfråga

[tommib]

Det hela är oerhört märkligt. Man påstår att det är oh så farligt med el men samtidigt går det utmärkt att ha ett system där vem som helst får koppla så länge det sker under ett företags EKP. Eftersom företag aldrig någonsin har satt något annat än säkerhet först?

Alla branscher där man gör farliga saker har personlig behörighet/auktorisation/legitimation/whatever. Elbranschen är det starkt lysande undantaget i Sverige. Varför?

Jaha, branschen vill ha det som det alltid har varit och man vill behålla sitt skråskydd. Då är det plötsligt inte alls särskilt märkligt längre. Detta blev väldigt tydligt iom den senaste utredningen 2017 och ändringarna i lagen 2018. Man valde aktivt bort att titta på personliga behörigheter. Som vi fått höra inifrån, av "samhällsekonomiska skäl".

 

[tommib]

Äsch, här är man borta från sitt tangentbord någon vecka och så hinner man inte med innan alla andra redan sagt det man skulle säga...

För att sammanfatta för @PiddeP och @Frerider med flera så är det alltså så att el absolut kan vara farligt i teorin men i praktiken är det oförsiktiga/slarviga/olycksförföljda elektriker som dör, samt folk som klättrar på tåg eller av någon anledning kommer åt tunnelbanans strömskena. De enstaka privatpersoner som dött, med flera års mellanrum, är sk "freak accidents".

Att folk här på forumet har ett horn i sidan till ElSV beror på att de ägnar sig åt att sprida rädsla och oro kring el, med begrepp som fulel. Deras elolycksfallsbarometer är konstruerad, sist jag tittade, så att elolycksfallen måste bli färre för att den inte ska börja visa att det är fara å färde. När man är nere på ensiffriga dödstal så är det synnerligen ohederligt att konstruera sin barometer så. Jag, och sannolikt många med mig, drar slutsatsen att ElSV inte är intresserade av att ägna sig åt saklig kommunikation kring sitt ansvarsområde. Detta är saker jag skrivit för länge sedan, ex.vis. här.

Angående olycksfall så har jag skrivit många gånger om det och det är helt enkelt så att "är det bra så gick det bra", som huvudregel. I och med det (och inversen) kan man dra slutsatsen att det inte finns något stort mörkertal av "elskadade" som inte syns i sjukvårdens statistik. Det finns lite sena effekter med nervskador, hur stort det problemet är kan jag inte svara på men inte så att det påverkar något i samhället i stort. Elolycksfall är i mångt och mycket en arbetsmiljöfråga och utredningen som "anbefalls" av diverse instanser är primärt av arbetsrättsliga skäl, inte medicinska.

Så el, som företeelse i samhället, är extremt mycket säkrare än många andra saker vi har och det är ärligt talat svårt att få det mycket säkrare om man inte ska lägga helt orimliga ansträngningar på det. Så orimliga att de teoretiskt kan kosta mer liv då man måste ta resurserna från något annat.

Slutligen, angående utbildningen, så är det så att elutbildningen sannolikt är den mest teoretiska bland de praktiska utbildningarna. Elinstallationer har väldigt få moment som kräver faktisk hantverksskicklighet. Det är att skala kabel (tar ett par timmar att lära sig, max, om man inte har fem centermonterade tummar per hand) och att spika utanpåliggande kabel. Egentligen är det bara kabelskalandet som har säkerhetsmässiga implikationer. Estetiskt är det en annan femma, det är potentiellt rätt komplext att planera en utanpåliggande installation så att den blir prydlig och lättarbetad men det är en helt annan sak. Motiveringen till auktorisationen är säkerhetsmässig, inte estetisk. Därutöver så har olika människor olika lätt för sig att planera och strukturera saker och det som tar flera år av praktiskt jobbande för en elektriker kanske går relativt snabbt och enkelt för en annan typ av hjärna.
Givetvis finns det komplicerade moment i elinstallationer också, samt sådant som kräver yrkeserfarenhet och djup teoretisk kompetens för att få till bra. Jordningssystem i ställverk, praktisk montering av parallella 240 kvmm kabelförband, drift av elmotorer i MW-klassen, smältverk, komplexa industriautomationer av hela hallar med maskiner osv. Ingenting av detta är på minsta sätt relevant för en bostad, vilket är det som diskuteras här på BH. Jag vill med bestämdhet mena att det eltekniskt mest komplexa vi har i normala bostäder är jordfelsbrytaren. När man förstått hur den fungerar blir det inte krångligare och dessutom blir det helt självklart hur den ska kopplas in och varför. Motorer förekommer absolut, men i stort sett bara som färdiga apparater med stickpropp. Även om de har frekvensomriktardrift. Det får man förresten ändå bygga själv om man gitter, det regleras inte av lagstiftaren så länge det sitter med just stickpropp.
Att det krävs fyra år praktik för att bli auktoriserad är för att även den långsammaste i klassen ska fångas upp. Dessutom fungerar det utmärkt som inträdeshinder för konkurrens. Här borde vi absolut ha ett teoretiskt och praktiskt prov istället. För alla som vill koppla, dvs inklusive yrkesmännen. Varför ska de få koppla bara för att de råkar vara anställda hos någon som har ett EKP?

Jag svarar mig själv här för en rättelse. Det är IN som publicerade elsäkerhetsbarometern, inte ElSV. Rätt ska vara rätt. Dessutom verkar de ha slutat med det. Gott så eftersom den var konstruerad på ett sätt som var vilseledande. Blev det kanske till slut för uppenbart?

 

[Fotografen]

Alla branscher där man gör farliga saker har personlig behörighet/auktorisation/legitimation/whatever. Elbranschen är det starkt lysande undantaget i Sverige. Varför?

Finns mycket eljobb som är rent bulkarbete där man endast utför ett par moment, lägga rör-kanalisation på storbygge, hänga armatur tex.
I kombination med skråskydd.

 

[Fotografen]

Företrädare för ESV är helt enkelt inte på den nivån. De är helt fast i "regelverket ser ut såhär!" utan att, som det verkar, förstå grunderna i varför regelverket ser ut som det gör.

De har lärt sig alla regler utantill, och förstår därför inte när, hur, och varför det uppstår undantag.

Regelverkssjukan är något som spridit sig inte bara i elektricitetsvärlden de senaste 8-10 åren, en pandemi där det högst prioriterade hela tiden är att uppfylla regelverket. Resultatet är av sekundär betydelse, om något inte fungerar som önskas så hänvisas till "regelverket".

 

[tommib]

Finns mycket eljobb som är rent bulkarbete där man endast utför ett par moment, lägga rör-kanalisation på storbygge, hänga armatur tex.
I kombination med skråskydd.

Ja, och detta bulkarbeta använder man sannolikt lärlingar till. För att det är billigt. Eller arbetskraft som är lågkvalificerad på annat sätt.

Det är fascinerande att det finns elektriker som försvarar att alla ska vara samma, och därmed också ha samma lön, när förmågan uppenbart inte är samma.

 

[GK100]

Eller ens kompetenta. Vi har ju försökt diskutera den mest grundläggande matematiken man använder för att bygga modeller av tillförlitliga och säkra system och det gick ju "sådär".

Företrädare för ESV är helt enkelt inte på den nivån. De är helt fast i "regelverket ser ut såhär!" utan att, som det verkar, förstå grunderna i varför regelverket ser ut som det gör.

De har lärt sig alla regler utantill, och förstår därför inte när, hur, och varför det uppstår undantag.

Det hela har inte direkt blivit bättre genom utlokaliseringen. Det parat med senare decenniers ökande fokus på så mycket mer än kärnverksamheten och så även för myndigheter.

 

[lars_stefan_axelsson]

Det hela har inte direkt blivit bättre genom utlokaliseringen.

Nej, och det är ju ett allmänt problem. Jag förstår den goda tanken bakom att utlokalisera myndigheter, men med några få undantag så leder det ju ofelbart till att man då inte kan anställa kompetent personal, och rakt inte expertis.

 

[tommib]

Ja, det där är rätt tråkigt. Jag förstår också mycket väl varför staten ska finnas i alla delar av landet och "skapa arbetstillfällen" men det skulle vara intressant att se ett resonemanng om vad kostnaden faktiskt är. I både pengar och tappad kompetens. Tyvärr tror jag inte att mer än enstaka specialister kan tänka sig att bo ute på de mindre orterna och då tappar man vinsten med att just koncentrera många smarta och duktiga människor i samma rum. Istället tror jag att man får riskminimerande individer som vill gunga båten så lite som möjligt eftersom antalet arbetstillfällen för dem, om de måste flytta på sig från sin utlokaliserade myndighet, är ytterligt begränsat utan att själva flytta.

En parallell svårighet, men åt andra hållet, är att det är svårt att rekrytera folk från andra ställen till Stockholm inom verksamheter som har ett lönetak. Inom vården är det absolut så, jag misstänker att samma typ av mekanismer kan förekomma inom statlig förvaltning eftersom jag antar att man inte tillämpar rent individuell lönesättning utan att man måste förhålla sig till något slags intern lönetrappa som baseras på tjänstegrad och erfarenhet. Det är då en grogrund för en ekokammare som man absolut kan motivera att den måste bekämpas, t.ex. genom just utlokalisering.

Svårt ämne, och svårt off topic.

 

[Fotografen]

samma typ av mekanismer kan förekomma inom statlig förvaltning eftersom jag antar att man inte tillämpar rent individuell lönesättning utan att man måste förhålla sig till något slags intern lönetrappa som baseras på tjänstegrad och erfarenhet.

Det är precis så.
// Statsanställd

 

[useless]

Nej, och det är ju ett allmänt problem. Jag förstår den goda tanken bakom att utlokalisera myndigheter, men med några få undantag så leder det ju ofelbart till att man då inte kan anställa kompetent personal, och rakt inte expertis.

Det är ju lite samma problem i Stockholm. Folk som är kompetenta vill inte jobba statligt eftersom de inte kan matcha lönen man kan få privat. I "småstäder" är det mindre skillnader och lättare att anställa lokala "experter"

 

[tommib]

Jo, men i Stockholm (eller Göteborg) är talangpoolen väldigt mycket större.

Men ja, det är ett svårt problem att lösa överhuvudtaget. I princip krävs det att man hittar någon som brinner för området och samtidigt vill jobba för det offentliga. Jag tror fortfarande att det är lättare att hitta i Stockholm (eller Göteborg).

 

[pmd]

Regelverkssjukan är något som spridit sig inte bara i elektricitetsvärlden de senaste 8-10 åren, en pandemi där det högst prioriterade hela tiden är att uppfylla regelverket. Resultatet är av sekundär betydelse, om något inte fungerar som önskas så hänvisas till "regelverket".

Ett exempel är kontrollplan vid husbygge. När vi lät bygga till vårt hus för några år sen så handlade kontrollplanshanteringen bara om att fylla i rätt saker på rätt rad i ett protokoll. Vi hade lyckades hitta en rätt billig, men trevlig och kompetent kontrollansvarig så det var inte jättmånga pengar i sjön. Bygget hade dock blivit några tusenlappar billigare om jag hade skött kontrollerandet själv.