Den finns, och den heter elsäkerhetsverket.P pmd skrev:
Fast iofs, den certifierar inte (i mening prövar), utan den sammanställer handlingar och kontrollerar ifall man uppfyller kraven.
Men det är väl liknande med trafikverket ...
Spelet är Maniac Mansion uppföljaren Day of the Tentacle. Ser ut att vara remastered edition.A ajn82 skrev:
Tre hundra meter max.Alfredo skrev:
Författaren är professor i fastighets-, byggnads- och värderingsrätt vid Stockholms universitet och KTH.1Frågan om äganderätten till jorden under marken och om luftrummet över marken är knappast klarlagd i svensk rätt. Även om det i en del fall görs gällande att äganderätten sträcker sig till jorden centrum och att den sträcker sig uppåt mot universum, får man väl anta att verkliga tvister om rätten till jord och rymd endast kan uppkomma när det finns verkliga konflikter och intressemotsättningar, dvs. i sådana fall där utrymmet över och under jorden kan utnyttjas. (Jfr Undén, Svensk sakrätt II, Fast egendom, 3 uppl. 1960 s. 59.) Med teknikens utveckling har man kunnat nå allt längre under jorden, t.ex. för gruvbrytning eller värmeutvinning. Så småningom kommer dock hetta och radioaktivitet att sätta bestämda gränser för hur långt man kan komma. Man har också kunnat bygga allt högre byggnader. Men såvitt bekant har det inte förekommit någon tvist där en markägare under hävdande enbart av äganderätt försökt förhindra överflygning med flygplan på hög höjd. Inte heller har kompensation någonsin erbjudits för sådan överflygning. Luftrummet ovanför ca 300 meters höjd har alltså ”exproprierats” utan ersättning. Tanken att äganderätten skull fortsätta ut i universum leder också till den, åtminstone för en jurist, motbjudande konsekvensen att sol, måne och stjärnor oupphörligt byter ägare enbart p.g.a. himlakropparnas rörelser. Det tycks förekomma handel med tomter på månen och kanske även på Mars, men detta får väl mera ses som ett skämt. — Detta får sägas innebära att förf. tar ståndpunkt för Undéns uppfattning, som förmodligen är inspirerad av tysk rätt.
https://svjt.se/svjt/2004/351
Jag inser nu att det är lönlöst att fortsätta besvara kommentarerna...Bo.Siltberg skrev:
Är dagens behörighetsmodell motiverad då?
[länk]
Om den tekniska utvecklingen är så att det krävs mindre kompetens och händighet för att sätta samman komponenterna, så visst kan man säga att kravet på behörighet kan sänkas.
Vi är faktiskt inte så långt borta.
Det skulle räcka med att en elfirma specar max längd på en gruppledning från husets elcentral(er). Det är den grunduppgift som folk själva kan ha svårt att ta fram.
Allt kopplande innanför elcentralen i en enfamiljsbostad är sedan i stort ingen raketforskning.
Det finns en rad saker att tänka på, vilket jag tror skulle rymmas inom 10 A4-ark.
Det är redan idag (teoretiskt) möjligt att en elfirma låter en innehavare gå under deras EKP.
Sedan finns de givetvis folk som inte kan tillgodogöra sig instruktioner och bombar väggar och tak fulla med slang och konstiga kretslösningar som kan ge riktigt sura eftermälen. Det får bli läropengar och en varning till andra, och mer pengar till elfirman som får rensa upp
Det jag tror är att 4 års praktik inte längre är motiverad, inte ens i närheten. Det vet jag dock inte då jag själv inte har gått sådan praktik, varken för 100 år sedan eller nu. Men jag ifrågasätter vad nytt man idag lär sig under dessa 4 år och hur mycket tid som bara är återkommande "träning" på att lägga kabel på stege etc.
Det jag också tror är att mycket av de gamla hantverken som man behövde lära sig är idag ersatt av färdig elmateriel och instruktioner för att montera dem.
Har du några argument för att vi behöver dessa 4 år? Du antydde tidigare att den var motiverad, vilket är anledningen till att vi diskuterar det här.
Bilar är en bra liknelse för säkerheten. Men jag ser inte om det går att jämföra rätten att köra bil med behörighet att installera el. Båda kräver utbildning och praktik.
Jag kan inte se att mängden uttag har någon signifikant betydelse map den kunskap som krävs för att montera dem.
Men belastningen och dess störningar är aktuellt. Störningar är det väldigt få personer som behärskar. Där är vi i händerna på tillverkarna.
Man behöver givetvis läsa på och kanske träna lite inför detta prov. Elsäkerhetsverkets analys har de låtit försvinna i etern men jag vill minnas att de ansåg att provet kunde visa att vederbörande hade de kunskaper och färdigheter som behövdes för en egen behörighet.
Jag hade ett litet hopp ett tag, tänkte att det kan inte bli värre...
Så i slutet drar du till med det bästa "Man behöver givetvis läsa på och kanske träna lite inför detta prov."
Jag är mållös...
Ärlig fråga är du på riktigt eller bara trollar du?
Det verkar vara dåligt definierat. De söktraffar jag får på höjdbegränsning av fastighet tycks utgå från att en fastighet är en byggnad, även statliga utredningar och regeringspropositioner(!).A ajn82 skrev:
Det lär väl bli byggnadsnämnden som avgör höjden på en fastighet genom att bestämma hur hög den högsta byggnaden får vara. Komplicerande är förstås olika slags luftrum över Sverige som definieras i Luftfartslagen …
Redigerat:
Om man skulle använda modellen för elbehörighet på allmän (motor)trafik så vore det som att ett taxibolag ska se till att dess chaufförer har kunskaper och färdigheter för att framföra en taxibil och att det finns en person i bolaget som har körkort och som ska se till att all körning i bolagets regi är säker.P PiddaP skrev:
Luftfartslagen säger att flygning inte får ske lägre än trehundra meter över det högsta hindret inom 600 meter i tätbebyggt område och inte lägre än 150 meter över det högsta hindret inom 150 meter i övrig terräng.
Så högre än så sträcker sig inte ditt luftrum.
Så högre än så sträcker sig inte ditt luftrum.
Men numera finns drönare och de flyger betydligt lägre än 150 /300 meter
Ps. Detta är riktigt off topic ds.
Ps. Detta är riktigt off topic ds.
Det finns obebyggda fastigheter också …D Dilato skrev:
Men minimihöjden för flygning är 500 fot om inte annat anges (dvs 150 m). Var och hur man får flyga i svenskt luftrum bestäms av Luftfartslagen, inte av en enskild fastighetsägare.