Hur tänker ni hantera ny effektavgift för elnätet?

[Martin Lundmark]

Varför? Vad har det med saken att göra?? Jag trodde det var belastningen på transformatorn som var problemet?

Hej lars_stefan_axelsson

Vad menar du med "belastningen på transformatorn"?

När det gäller distributionsnäten så brukar det främst vara belastningen i form av spänningsfall och spänningsvariationer som måste hanteras och det sättet vi idag har byggt för att reglera spänningen har en svårighet att hantera detta. Säkring och överlastskydd arbetar inte bra gällande att minska spänningsvariationer.

Fast dina egna källor (se nedan) säger ju explicit att det inte är ett problem nu. Topplasten håller sig inom den Welander-dimensionerade transformatorn?

I den kontakt som vi elkraftingenjörer och forskare har med elmarknaden finns mer information än vad som återges på "internet". Forskning är att titta framåt. Jag har tidigare gett länkar till att man t.ex. simulerar vad vad en ökad elbilsladdning vid bostäder innebär.

Möjligt. Men det finns mer om du ser till resten av världen. Eller är ni elnätsforskare lika hemmakära (och blinda) som juristerna?

Det finns en hel del runt om i världen men den som arbetat med elkraft har lärt sig att i stort sett varje land har utvecklat sina egna elnät Sverige har i och med EU inträdet startat en harmonisering men de ändrar naturligtvis inte på det som redan är byggt.

Möjligt. Den är dålig när det kommer till försvar också, och det sätter inga direkta käppar i hjulet.

Så varför bidrar du då inte med lite kunskap istället för att säga samma sak gång efter annan?

Vi har inte tillfört tillräckligt med erfarna elkraftingenjörer de senaste 30 åren och många som behövs är som jag i runt 60-70 år och redan pensionärer. Det är på tok för få som vill satsa på en elkraftutbildning, Det är ett stort bekymmer svårt att lösa då vi även saknar lärare.

Jag försöker här på byggahus nå ut med kunskap och information men de flesta vill inte ta åt sig detta. Många verkar tro att alla svar hittas på internet så man behöver inget kunna och förstå.

Nej. Om du har den kunskapen du säger dig besitta så gör du enkelt en skattning. Informationen finns där ute, och det vore bättre användning av din tid än att posta samma sak gång, på gång.

Jag tänker inte lägga ned tid på en skattning som sedan skall debateras till ingen nytta.

Det står var och en fritt. Men det är inte det det handlar om.

Det handlar om att du envist hävdar att effektavgifter är det enda och rätta sättet att lösa det här "problemet", som kanske inte ens är ett problem, utan att presentera några egentliga argument. Iaf inte argument som ändras när du får mothugg.

Jag har inte " envist hävdar att effektavgifter är det enda och rätta sättet att lösa det här "problemet",

Jag skrev dessutom "Det är inte jag som initierat eller drivit att vi skall införa effektavgifter men tack vare den utbildning jag erhållit så har jag förstått bakgrunden."

Det jag gör här är att dela med mig av elkrafterfarenheter för att hjälpa andra elanvändare.

Det är ett otrevligt bemötande.

Det kan jag med. Jag kan bo i tält och inte göra av med knappt någon el alls. (Det har jag gjort under längre perioder när jag var yngre så jag vet att det går).

Så det var inte frågan. Frågan var om det är nödvändigt, eller rationellt. Allt man gör har en kostnad. Även att tjata på Byggahus-forum som jag gör nu har en kostnad.

Du förstod alltså inte vad jag nu skrivit en mängd gånger här på byggahus att jag förändrat min elanvändning. Förändringarna, i minskad elenergianvändning och effekttoppar, har årerbetalat sig och jag ser inga större bekymmer med effektavgifter.


Det verkar som du inte förstår, eller vill förstå, vad jag skriver, i ämnet som handlar om att hantera effektavgifterna

 

[lars_stefan_axelsson]

Hej lars_stefan_axelsson

Vad menar du med "belastningen på transformatorn"?

Står i referensen du gav mig. Jag har inte sidan nu, men det är lätt att söka upp.

När det gäller distributionsnäten så brukar det främst vara belastningen i form av spänningsfall och spänningsvariationer som måste hanteras och det sättet vi idag har byggt för att reglera spänningen har en svårighet att hantera detta. Säkring och överlastskydd arbetar inte bra gällande att minska spänningsvariationer.

Det är inte vad som står i din källa. Så det kanske inte var någon bra källa?

I den kontakt som vi elkraftingenjörer och forskare har med elmarknaden finns mer information än vad som återges på "internet". Forskning är att titta framåt. Jag har tidigare gett länkar till att man t.ex. simulerar vad vad en ökad elbilsladdning vid bostäder innebär.

Ja. Och jag läste den och försökte diskutera den vidare. Men jag noterar att du väljer att inte bemöta det.

Det finns en hel del runt om i världen men den som arbetat med elkraft har lärt sig att i stort sett varje land har utvecklat sina egna elnät Sverige har i och med EU inträdet startat en harmonisering men de ändrar naturligtvis inte på det som redan är byggt.

Nej. Och.

Vi har inte tillfört tillräckligt med erfarna elkraftingenjörer de senaste 30 åren och många som behövs är som jag i runt 60-70 år och redan pensionärer. Det är på tok för få som vill satsa på en elkraftutbildning, Det är ett stort bekymmer svårt att lösa då vi även saknar lärare.

Det är möjligt, men vad har den med den här diskussionen att göra?

Jag försöker här på byggahus nå ut med kunskap och information men de flesta vill inte ta åt sig detta. Många verkar tro att alla svar hittas på internet så man behöver inget kunna och förstå.

Nej. Det är faktiskt bara så att du är ganska dålig på att sprida kunskap och information. Det är mest samma ytliga talking points upprepade gång, efter gång, efter gång. Varje gång jag frågat efter preciseringar (om t ex literatur) så brukar det vara tyst.

Jag tänker inte lägga ned tid på en skattning som sedan skall debateras till ingen nytta.

Så varför är du in den här tråden överhuvudtaget då?? Och varför envisas du då med att hänvisa till ekonomiska argument om du inte vill framföra dem???

Jag har inte " envist hävdar att effektavgifter är det enda och rätta sättet att lösa det här "problemet",

Jag skrev dessutom "Det är inte jag som initierat eller drivit att vi skall införa effektavgifter men tack vare den utbildning jag erhållit så har jag förstått bakgrunden."

Att försvara är också att ta ställning.

Det jag gör här är att dela med mig av elkrafterfarenheter för att hjälpa andra elanvändare.

Hur?

Det är ett otrevligt bemötande.

Ja. Du är så oerhört frustrerande att diskutera med att jag hemfaller till en ganska strikt ton som säkert kan uppfattas så. Jag skäms inte ens för det...

Du förstod alltså inte vad jag nu skrivit en mängd gånger här på byggahus att jag förändrat min elanvändning. Förändringarna, i minskad elenergianvändning och effekttoppar, har årerbetalat sig och jag ser inga större bekymmer med effektavgifter.

Nej. Men det gör vi andra!!! Och vad specifikt har du beskrivit att du gjort? Jag ser inte att du varit detaljerad pss som t ex Pacman, eller ens i närheten av det.

Det verkar som du inte förstår, eller vill förstå, vad jag skriver, i ämnet som handlar om att hantera effektavgifterna

Nej, jag förstår inte. Och när jag frågar så får jag bara samma gamla godag-yxskaft-svar, levererade med samma ton av von oben självklarhet. Så tag bladet från munnen istället och bemöt argumenten och svara på frågorna!

 

[Martin Lundmark]

Det är möjligt, men vad har den med den här diskussionen att göra?

Hej lars_stefan_axelsson

De som följt vår dialog här, märker att vi ofta hamnar på frågor som handlar om bakgrundskunskap gällande hur våra elnät är uppbyggda och erfarenhet i hur de fungerar.

Det kan handla om Velanders formel, hur spänningsregleringen är uppbyggd, hur olika skydd som finns i elnäten till villor fungerar etc.

Det är kunskap som de som en gång i tiden byggt upp våra elnät fick när de studerade och sedan byggt vidare på genom att praktiskt arbeta med elnät. Ibland har de kompletterat med en vidareutbildning.

Den skrivna kunskap som jag talar om fanns/finns i äldre läroböcker som inte är publicerade på internet. Vid utbildning idag handlar det till stor del om föreläsningar. De skrivna läroböcker som skulle behövas finns inte i nytryck.

När jag nu för att förklara detta bekymmer skriver; ”Vi har inte tillfört tillräckligt med erfarna elkraftingenjörer de senaste 30 åren och många som behövs är som jag i runt 60-70 år och redan pensionärer. Det är på tok för få som vill satsa på en elkraftutbildning, Det är ett stort bekymmer svårt att lösa då vi även saknar lärare.”

Då skriver du; ”Det är möjligt, men vad har den med den här diskussionen att göra?”

Alltså, när jag ger en bakgrund till att vi saknar litteratur som beskriver det som du upprepade gånger efterfrågar gällande basal kunskap om hur vårt elnät är uppbyggt i den dialog vi har,
Då skriver du; ”Det är möjligt, men vad har den med den här diskussionen att göra?”



Bristen på elkraftingenjörer och elkraftskunskap är ett stort bekymmer i dagens samhälle, vilket jag många gånger påpekat och ser syns tydligt i vår dialog. En dialog som inte verkar att leda någonstans då den hänvisning till lämplig bakgrundskunskap (litteratur, länkar) som behövs inte är tillgänglig.

Tack för dialogen.

 

[lars_stefan_axelsson]

Bristen på elkraftingenjörer och elkraftskunskap är ett stort bekymmer i dagens samhälle, vilket jag många gånger påpekat och ser syns tydligt i vår dialog. En dialog som inte verkar att leda någonstans då den hänvisning till lämplig bakgrundskunskap (litteratur, länkar) som behövs inte är tillgänglig.

Tack för dialogen.

Ja, men du är ju en av dessa ingenjörer, tom disputerad? Säger du att du inte vet heller?

Jag vägrar att tro att man inte kan ha en ekonomisk/politisk diskussion om hur vi skall utveckla vår elanvändning/elnät/elförsörjning pga att man slutat utbilda elkraftingenjörer på Chalmers, och gjort om högspänningslabbet till klättergym (Även fast det faktiskt blev ganska bra! ). Det är inte en rimlig hållning, eller argument. (Vi skulle inte kunna prata om kärnkraft heller då...)

Men visst. Vi slutar där. Vi kommer nog inte så mycket längre.

 

[hempularen]

Nu skall jag börja med att påpeka att jag är inte elkraftingenjör, och det är riskabelt att uttala sig om områden man bara har en populärvtenskaplig kunskap om. Jag gick i Lund, och där såg man elkraften som ett nödvändigt ont. I princoip ingen valde mer än de helt obligatoriska kurserna i elkraft på LTH.

Men jag ser ju inom mitt kunskapsområde hur väldigt mycket av det vi lärde oss i böcker på den tiden, idag är antingen direkt fel, eller ointressant kunskap. Så jag förutsätter att det skett en liknande kunskapstillväxt inom elkraftområdet. Är de här saknade böckerna kanske inte så relevanta idag? Som sagt inget jag VET när det gäller elkraft.

Men i min värld så skulle en modern effekttransistor brinna inom nanosekunder om jag bara använde min dimensionerings kunskap från Högskolan.

Nu förutsätter jag att även dagens teknologer får lära sig lagom djupt om teoretisk elektroteknik. Och växelströmslära. Min son gick industriell ekonomi, så han fick inte så mycket av den varan.

Vi hade en lite rolig annekfot om elkraft. Då när jag var ny i Lund så kom det in en äldre teknolog som just hade börjat jobba som driftsingengör på ett större pappersbruk. Han skulle jobba med processdatorerna. Han hade inte tagit ut examen, saknade EN tenta, Elkraft.

Jobbet på bruket innebar även jourtjänst, och en natt bröts eltillförseln. Bruket hade reservkraft i form av ett antal gasturbiner. Alla gick igång automatiskt, utom en.

Han försöker få igång den, och lyckades. Men så skulle han fasa in den manuellt. och står där vid de roterande ringarna med lampor. Och funderar, "Hur var det nu lamporna skulle stå???" och chansar. så han fasar in generatorn i perfekt motfas. Det blir en "djäkla smäll". En 20 MVA tansformator förintas, taket på transformatorbyggnaden sprängs bort. Han fick en avbränd kopparbalk som minne av händelsen. Och gick upp till elkraftsInstitutionen och undrade om inte detta kunde räknas som muntlig tenta. Professorn tyckte han borde spärras in.

 

[lars_stefan_axelsson]

Men jag ser ju inom mitt kunskapsområde hur väldigt mycket av det vi lärde oss i böcker på den tiden, idag är antingen direkt fel, eller ointressant kunskap. Så jag förutsätter att det skett en liknande kunskapstillväxt inom elkraftområdet. Är de här saknade böckerna kanske inte så relevanta idag? Som sagt inget jag VET när det gäller elkraft.

Tja, så illa är det väl ändå inte? Det är klart att de praktiska tillämpade kunskaperna har kort livslängd, men grunderna om energi, effekt, verkningsgrad, en- och tre-faslära osv. osv. osv. är ju fortfarande högst relevanta. Och det är ju främst de som är intressanta i en debatt om vart vi skall och hur vi skall ta oss dit. Politiken gör ju oftast de mest grundläggande felen eftersom de inte förstår just grunderna.

Av det jag själv fick lära mig på Chalmers så är ju faktiskt det mesta fortfarande sant, även om, som du säger, viss kunskap har blivit irrelevant.

Ja, det är sant att man behöver veta vad den nyaste tekniken kan åstadkomma för att fatta rätt praktiska beslut, men denna är ofta lättare att fylla på med och enkelt tillgänglig. Det är att förstå vilka parameterar man behöver veta, och hur dessa skall bedömas som skall vara behållningen man har med sig från den högre utbildningen.

Han försöker få igång den, och lyckades. Men så skulle han fasa in den manuellt. och står där vid de roterande ringarna med lampor. Och funderar, "Hur var det nu lamporna skulle stå???" och chansar. så han fasar in generatorn i perfekt motfas. Det blir en "djäkla smäll". En 20 MVA tansformator förintas, taket på transformatorbyggnaden sprängs bort. Han fick en avbränd kopparbalk som minne av händelsen. Och gick upp till elkraftsInstitutionen och undrade om inte detta kunde räknas som muntlig tenta. Professorn tyckte han borde spärras in.

Jag hade gett honom godkänt! Detta enligt den välbeprövade devisen att man lär sig mycket mer av sina misstag än att ha pluggat in det rätta svaret i en för övrigt steril teoretisk miljö.

 

[Martin Lundmark]

Nu skall jag börja med att påpeka att jag är inte elkraftingenjör, och det är riskabelt att uttala sig om områden man bara har en populärvtenskaplig kunskap om. Jag gick i Lund, och där såg man elkraften som ett nödvändigt ont. I princoip ingen valde mer än de helt obligatoriska kurserna i elkraft på LTH.

Men jag ser ju inom mitt kunskapsområde hur väldigt mycket av det vi lärde oss i böcker på den tiden, idag är antingen direkt fel, eller ointressant kunskap. Så jag förutsätter att det skett en liknande kunskapstillväxt inom elkraftområdet. Är de här saknade böckerna kanske inte så relevanta idag? Som sagt inget jag VET när det gäller elkraft.

Men i min värld så skulle en modern effekttransistor brinna inom nanosekunder om jag bara använde min dimensionerings kunskap från Högskolan.

Nu förutsätter jag att även dagens teknologer får lära sig lagom djupt om teoretisk elektroteknik. Och växelströmslära. Min son gick industriell ekonomi, så han fick inte så mycket av den varan.

Hej hempularen

När det gäller mycket av den elkraftsutrustning som även idag används vid elkraftgenerering och i elnät så bygger den på den uppbyggnad av kunskap och erfarenhet som dåvarande ASEA och Kungliga Vattenfallsstyrelsen byggde upp genom praktisk tillämpning och teoretiska beräkningar och publicerade i dåtidens läroböcker för elkraftingenjörer.

Ett kortfattat exempel på kunskapsproblematiken idag;
Om du tex vill installera en dieseldriven reservkraftgenerator till din villa så gäller samma kunskaper som stor i dessa böcker något förfinade och idag med tillgång till databeräkningar.

När det gäller att dimensionera säkringar och skydd till denna reservkraftgenerator som du tänker koppla in som ett alternativ till ditt normala elnät är denna generators kapacitet betydligt lägre än ditt normala elnät.

Du kan behöva en generator som kan leverera en kortslutningsström på 82 A för att lösa ut 10 A Diazed-säkring (porslinssäkring) eller 100 A för att lösa ut en 10 A miniatyrbrytare.

Antingen så får du acceptera att generatorn inte klarar av att lösa ut dina säkringar och det innebär att det blir mörkt igen i huset (vid reservkraftdrift) till du hittat felet elle så får du försöka att överdimensionera generatorn.

Men hur stor generator du måst köp, om du vill att säkringarna skall lösa ut och undvika att det blir mörkt, är svårt att veta då de flesta generatorer som säljs inte levereras med den informationen utan det verkas att antas att du accepterar att det blir svart och du får felsöka i mörkret.

Elinstallatörer beräknar elnät för att veta om säkringar löser ut. Använder man instrument av typen ” installationstestare” så är det ett hjälpmedel vid en normal matning med det instrumentet ger inte korrekta värden om du mäter på en reservkraftgenerator eftersom instrumentet förutsätter att elnätet är utpräglat resistivt medan reservkraftgeneratorn är utpräglat induktiv vid kortslutning.

Här exempel på ett instrument; ”Fluke 1662 multifunktionell installationstestare https://www.fluke.com/sv-se/produkt/elektrisk-testning/installationstestare/fluke-1662

Grundkunskapen om synkrongeneratorns olika egenskaper (t.ex. kortslutning, härvstegsförkortning, magnetisering, kompenseringslindningar) hittar du i den litteratur som togs fram en gång i tiden. Svårigheten är att komma åt den litteraturen som fortfarande finns som referenslitteratur på våra universitet

Här i inlägg #1 286 i tråden ”Elavbrott, hur gör man, klarar man en vecka?” och framöver har jag skrivit om; ”Att kunna erhålla tillräcklig kortslutningsström även vid mindre reservkraftanläggningar” https://www.byggahus.se/forum/threa...arar-man-en-vecka.403877/page-86#post-5309446

 

[daVinci]

Om avsikten är att fördela effektuttaget till när tillgången är som högst och efterfrågan är som lägst, så har vi ju redan 15-minuters-taxa på energiuttaget för att styra just detta.
Låter kanske obegåvat att blanda energiuttag och effekt, men resultatet blir detsamma.

Varför krångla till det med ännu ett styrinstrument istället för att förfina det som redan finns och fungerar ganska bra?

15-min taxa är vad producenterna tar betalt.

Effektavgift/nätavgift är vad distributören tar för sin tjänst.

Det kan väl inte vara svårt att hålla isär de båda. Och deras olika tjänster.

Effektavgift är en utnyckling av nätägarnas kostnader som innebär att de som lastar vid peak betalar mer.
Det är dessa som driver nätutbyggnad så det är väl väldigt rimligt att dom också betalar mer.

 

[daVinci]

Men så skulle han fasa in den manuellt. och står där vid de roterande ringarna med lampor. Och funderar, "Hur var det nu lamporna skulle stå???" och chansar. så han fasar in generatorn i perfekt motfas.

Högskolan lär ut grundläggande teoretisk kunskap. (Den är historiskt svår att tillgodogöra sig på egen hand).

Knappologi, dvs vilka knappar och spakar man skall trycka på och dra i för olika typer av produkter på marknaden är INGET som lärs ut. Tack och lov. Det är sådant man enkelt kan lära sig på företaget man arbetar på.

Felet som anekdoten beskriver är att varken teknologen eller företaget hade säkrat att han klarade av att aktivera reservkraften.

Mycket av det man i näringslivet jobbade med i kvalitetsområdet var just att säkerställa att processbeskrivningar fanns. Och i din anekdot så hade teknologen då haft en beskrivning han hade kunnat använda. (Och då hade det inte varit en kul berätteelse för dig).

 

[Martin Lundmark]

Högskolan lär ut grundläggande teoretisk kunskap. (Den är historiskt svår att tillgodogöra sig på egen hand).

Knappologi, dvs vilka knappar och spakar man skall trycka på och dra i för olika typer av produkter på marknaden är INGET som lärs ut. Tack och lov. Det är sådant man enkelt kan lära sig på företaget man arbetar på.

Felet som anekdoten beskriver är att varken teknologen eller företaget hade säkrat att han klarade av att aktivera reservkraften.

Mycket av det man i näringslivet jobbade med i kvalitetsområdet var just att säkerställa att processbeskrivningar fanns. Och i din anekdot så hade teknologen då haft en beskrivning han hade kunnat använda. (Och då hade det inte varit en kul berätteelse för dig).

Hej
För mig är inte att genomföra en ingenjörsutbildning detsamma som att man kan yrket.

För att tillämpa ingenjöresyrket krävs liksom för andra yrken (tex läkare) praktisk tillämpning och erfarenhet i området.

På den tiden vi hade 4-årlig teknisk utbildning så innefattade den krav på praktik under utbildningen och den innehöll flera laboratorier.

Med flytten till en högskoleutbildning så minskade kraven på praktik men även de laborativa delarna minskade då de var kostsamma.

På 4årig teknisk utbildning var många av lärarna ingenjörsutbildade med arbetslivserfarenhet och läromedlen och laborationer var speciellt utvecklade för utbildningen.

Anekdoten är för mig ett exempel på hur det naturligtvis inte skall gå till
En 20 MVA transformator kostar rimligen mellan 2-4 miljoner och återställandet efteråt och driftbortfallet rimligen minst det dubbla därtill.

Vår elkraftförsörjning är inget dataspel där man lätt kan göra en omstart när något har hänt

Jag kan möjligen se anekdoten som ett varnande exempel att vi i samhället behöver kunniga personer gällande så viktiga saker som elkraftförsörjningen

Rimligen så kommer vår försummelse att klara av att öka mängden kunniga inom elkraftområdet att innebära stora kostnader framöver

 

[daVinci]

Hej
För mig är inte att genomföra en ingenjörsutbildning detsamma som att man kan yrket.

För att tillämpa ingenjöresyrket krävs liksom för andra yrken (tex läkare) praktisk tillämpning och erfarenhet i området.

Ja, civ ing är en grundutbildning. Knappologin får man lära sig på jobbet sedan.

På den tiden vi hade 4-årlig teknisk utbildning så innefattade den krav på praktik under utbildningen och den innehöll flera laboratorier.

Med flytten till en högskoleutbildning så minskade kraven på praktik men även de laborativa delarna minskade då de var kostsamma.

På min tid hade vi krav på 17 veckor praktik. Men det gav ju inte några stora knappologi-kunskaper.
Nu är praktik-kravet borttaget hör jag. Kanske inte gör så mycket.

Anekdoten är för mig ett exempel på hur det naturligtvis inte skall gå till
En 20 MVA transformator kostar rimligen mellan 2-4 miljoner och återställandet efteråt och driftbortfallet rimligen minst det dubbla därtill.

Helt riktigt. Var ju mindre kompetent av övriga anställda att låta en dom inte lärt upp ta det ansvaret.

Vår elkraftförsörjning är inget dataspel där man lätt kan göra en omstart när något har hänt

Ja, men det gäller ju det mesta i näringslivet.

Jag kan möjligen se anekdoten som ett varnande exempel att vi i samhället behöver kunniga personer gällande så viktiga saker som elkraftförsörjningen

Nja, det fanns ju kunniga personer på arbetsplatsen. Men dom hade ju inte tänkt tanken att sätta en processbeskrivning i handen på den som skulle göra jobbet.

Bristen som beskrivs är inte map elkraftskunskap. Utan på något som enkelt som rutiner.

Killen som gjorde jobbet behöver ingen elkraftskunskap. Han behövde bara följa en process, och utföra handgreppen den beskriver.

Rimligen så kommer vår försummelse att klara av att öka mängden kunniga inom elkraftområdet att innebära stora kostnader framöver

Eller så tränar man upp en AI-klient på kunskapen. Och så har man mindre kunniga men tillförlitliga personer som frågar den och sedan utför.

En sådan AI-klient kan även skriva inlägg som du gör här i forumet. 😀

(De som utvecklar produkter (och dimensionerar) behöver däremot elkraftskunskaper. Dom får inte göra fel. Och där har dom jobbiga typer som ansvariga som har 0-tolerans för felaktiga påståenden. Hör sägas att det finns sådan typer här i trådarna).

 

[Martin Lundmark]

Ja, civ ing är en grundutbildning. Knappologin får man lära sig på jobbet sedan.


På min tid hade vi krav på 17 veckor praktik. Men det gav ju inte några stora knappologi-kunskaper.
Nu är praktik-kravet borttaget hör jag. Kanske inte gör så mycket.


Helt riktigt. Var ju mindre kompetent av övriga anställda att låta en dom inte lärt upp ta det ansvaret.


Ja, men det gäller ju det mesta i näringslivet.


Nja, det fanns ju kunniga personer på arbetsplatsen. Men dom hade ju inte tänkt tanken att sätta en processbeskrivning i handen på den som skulle göra jobbet.

Bristen som beskrivs är inte map elkraftskunskap. Utan på något som enkelt som rutiner.

Killen som gjorde jobbet behöver ingen elkraftskunskap. Han behövde bara följa en process, och utföra handgreppen den beskriver.


Eller så tränar man upp en AI-klient på kunskapen. Och så har man mindre kunniga men tillförlitliga personer som frågar den och sedan utför.

En sådan AI-klient kan även skriva inlägg som du gör här i forumet. 😀

(De som utvecklar produkter (och dimensionerar) behöver däremot elkraftskunskaper. Dom får inte göra fel. Och där har dom jobbiga typer som ansvariga som har 0-tolerans för felaktiga påståenden. Hör sägas att det finns sådan typer här i trådarna).

Hej daVinci

Tråkig om du har den uppfattningen och erfarenheten av arbetslivspraktik

Själv innebar praktiken mellan andra och tredje året på 4-årig teknisk linje att jag fick arbetslivspraktik på elavdelningen på ett större industriföretag.

När praktiken led mot sitt slut så fick jag frågan av elchefen om jag kunde tänka mig att stanna kvar som semestervikareie elektriker resten av sommaren, jag tackade ja
Detta innebar art jag hamnade i deras register som semestervikarie elektriker följande somrar, och fick sedan anställning som elektriker på elavdelningen

När jag arbetat där i ca fem år som elektriker och hade examen från två utbildningar (tele och elkraft), allmän behörighet i elkraft samt en militär utbildning (lumpen) i telekommunikation så värvades jag till ABB Corporate Research i Västerås som Lab-ingenjör.

När jag sedan läste till civilingenjör i elkraft på KTH så hade jag väldigt stor nytta av arbetet på industrin och på ABB Corporate Research, gällande förståelsen av elkraft.

Det praktiska arbetet hjälpte mig även senare vid min forskarutbildning och vid undervisning.

Goda rutiner är bra, med det som vi främst behöver är elkraftingenjörer som kan observera, tänka och dra slutledningar även på det som är nytt. Till exempel när det uppstår nya fel och haverier.

Idag verkar många ha den uppfattningen att om vi bara uppfyller alla normer och instruktioner så fungerar elförsörjningen. Tyvärr så visar verkligheten, tex haveriet i Spanien, att så enkelt är det inte.
Det behövs dessutom kompletterande elkraftkunskaper.

 

[Martin Lundmark]

Ja, civ ing är en grundutbildning. Knappologin får man lära sig på jobbet sedan.

På min tid hade vi krav på 17 veckor praktik. Men det gav ju inte några stora knappologi-kunskaper.

Hej daVinci

Du verkar att ha en stor tilltro till det du kallar ”Knappologin” och ”knappologi-kunskaper.” varför det?

Det som behövs är elkraftkunskaper som kan användas när normer och instruktioner inte räcker till

I inlägg #5 722 här i tråden gav jag ett exempel på, när det du kallar ”knappologi-kunskaper.” inte räcker till


I tråden ” Kan switchbrus blockera jordfelsbrytare? finns ett annat exempel,
https://www.byggahus.se/forum/threads/kan-switchbrus-blockera-jordfelsbrytare.536646/#post-6012778

Där tar jag upp problematiken att med ”knappologi-kunskaper” testa funktionen hos jordfelsbrytare t.ex. med en Installationstestare av den här typen; ”Uni-T UT593 Installationstestare”
https://www.kjell.com/se/produkter/...ovare/uni-t-ut593-installationstestare-p48392

Det har då visat sig att jordfelsbrytaren kan bli blockerad av switchbrus från t.ex. belysning eller annan utrustning, alltså från elenergisnål utrustning som vi normalt använder i stor mängd.

Vi behöver där elkraftkunskaper utöver ”knappologi-kunskaper” för att veta om jordfelsbrytaren fungerar enligt de uppställda kraven.

Har vi det idag?

 

[lars_stefan_axelsson]

Apropå alla vi här som varit mera skeptiska till elnätsbolagens klagan (och stöd från inlägg här) om hur de tvingas till tiggarstaven om de inte kan håva in ännu mera pengar. Notera Tomas Malmströms försök till försvar. Inte att pengarna som sådana är för lite, eller lagom, nej det är att man minsann följer lagen och då måste ju allt vara helt OK...

Jag är inte överdrivet optimistisk, men bra att någon iaf försöker hålla dem lite i örat:

Klar risk för omotiverat höga elnätsavgifter​

Ekonomi Din elnätsnota kan bli omotiverat hög, varnar Konkurrensverket.
Dagens system gör att elnätsföretagen får håva in pengar som om de hela tiden byggde helt nya anläggningar.

Text: TT
Publicerad: igår 18:46

Konkurrensverket vill nu tala om för elnätsbolagen att de har ögonen på dem.

– Det finns en klar risk att priset inte blir skäligt. Därför vill vi kommunicera vad vi ser till företagen så de får en chans att ta med sig frågan om skälig prissättning nu under det sista året av den här perioden, säger Marie Östman, generaldirektör för Konkurrensverket.

Elnätsföretagen får ta betalt för elnätsleveransen enligt regler som Energimarknadsinspektionen bestämmer i förväg för fyra år i taget. Det sätts ett tak för hur mycket bolagen får tjäna.

– Maxtaket för hur höga intäkter bolagen får ha påverkar avgifterna, säger David Nordström, enhetschef för konkurrenstillsyn på Konkurrensverket.

Räknar på nya ledningar​

Kruxet är dock beräkningsmetoden, enligt Konkurrensverket, som har till uppgift att granska konkurrensen, även för reglerade monopol som elnätsmarknaden.

Elnätsbolagen får ta betalt som om de hela tiden byggde helt nya anläggningar, fast elen leds via gamla stolpar och sladdar. Beräkningsmetoden kallas för nuanskaffningsvärde - i stället för faktiska kostnader får bolagen räkna som om de byggde helt nytt.

Och byggkostnaderna har skenat i förhållande till den allmänna utvecklingen, påpekar Nordström.

Han berättar att Konkurrensverket nu granskar elnätsbolagen och deras avgifter för den innevarande perioden som sträcker sig fram till 2027, och ser att det finns skäl till oro.

– Intäktsramarna har ökat för den aktuella perioden, och vi ser en risk för omotiverat höga avgifter.

100 miljarder kronor​

Det handlar om en ökning av intäktsramarna på över 100 miljarder kronor för perioden 2024 till 2027, och det är de pengarna som nu riskerar att hamna hos elnätsbolagen trots att deras faktiska kostnader inte ligger till grund för prishöjningen.

Branschorganisationen Energiföretagen håller inte med om Konkurrensverkets slutsatser.

”Ett sådant resonemang som förs i rapporten skulle vara väldigt svårt för branschen att förhålla sig till i prissättningen. Skulle verkligen prissättning och intäktsnivåer som håller sig inom ellagens bestämmelser kunna vara oskäliga enligt annan lagstiftning?” säger Tomas Malmström, ansvarig för elnät vid Energiföretagen, i ett pressmeddelande.

Fakta: Elnätsavgiftens andel​

Ett hushålls elfaktura består av flera delar: själva elen, elnätsavgiften och energiskatt.

För en villakund som förbrukar cirka 20 000 kWh på ett år står elnätsavgiften för cirka 32 procent, elen för 41 procent och energiskatt 27 procent.

För lägenhetskunden, som gör av med 2 000 kWh, utgör elnätsavgiften 45 procent, elen 36 procent och energiskatt 19 procent.

Beräkningarna baseras på ett medelpris på el.

Källa: Godel