Måste riva nybyggda friggeboden

Michael Lindholm i Malmö gick till kommunen för att vara på säkra sidan att friggeboden han skulle bygga var godkänd enligt konstens alla regler fastän den hamnade närmare grannen än 4,5 meter, och fick veta att den var det. Även grannen gav sitt medgivande. Men trots det blev det fel, och nu måste Michael riva boden. En dom i mark- och miljödomstolen slår fast att friggeboden delvis är byggd på prickad mark och eftersom kommunen gett den bygglov räknas den som ett förråd istället för en friggebod och därmed får den inte längre stå på prickad mark. Bygglovet blir således ogiltigförklarat och boden måste rivas.

– Vi anser inte att vi har gjort något fel. Vi har inte sagt något som kan vara missledande, säger stadsjurist Anna Westberg på stadsbyggnadskontoret, till Sydsvenskan när de ifrågasätter situationen.

Anledningen till att friggeboden fått ett bygglov från första början, trots att det är en bygglovsbefriad byggnad, är enligt Michael för att kommunen från början gjorde ett fel vid godkännandet av den som de sedan meddelade att de rättade till genom att ge ett bygglov. Det fick Michael i sin tur betala för. En konsekvens av bygglov är dock att grannar får möjligheten att säga sitt, och en granne valde i det här fallet att överklaga. Detta ledde slutligen till att friggeboden blev ett svartbygge.

Michael säger att han fått betala 300 000 kronor för den putsade friggeboden. Han anser att kommunen borde stå för kostnaden eftersom det är de som, enligt honom, gjort fel från början, och han kräver därför skadestånd. Men kommunen hävdar å andra sidan att de inte gjort något fel. Stadsbyggnadskontorets assistenter säger till försäkringsbolaget som handlägger skadeståndskravet att de inte minns något, och i avslaget på skadeståndskravet kan Michael läsa att det är osannolikt att dessa assistenter skulle ha lämnat ut fel information. Michael får därför stå för kostnaderna själv.