Hur omvärldsekonomin påverkar småhusägare

Foto: iStockphoto
När experterna påstår att vi tjänar på stigande huspriser i USA eller fallande inflation i Kina – då kan sanningen för just dig vara tvärtom.
Ofta är det svårt att avgöra hur ekonomiska nyheter från andra länder påverkar vår egen plånbok här i Sverige. Om man enbart ser de snuttar som A-ekonomi och andra TV-program berättar om olika kriser i världsekonomin blir det obegripligt. Kruxet är att dåliga nyheter för Europa kan vara bra nyheter för dig.

Som individ behöver man inte heller få det sämre även om vårt eget land Sverige skulle få allvarliga problem. De som blir arbetslösa påverkas förstås kraftigt negativt. Men de flesta har kvar sina jobb och kan ofta gynnas av att skatter och räntekostnader sänks. De som vågar göra investeringar kan tjäna stort, till exempel för att dåliga tider ger fallande priser på begagnade bilar och båtar.
Här är ett par exempel för att förklara hur knepiga sambanden kan vara:
(1) En viktig del av finanskrisen i USA är att huspriserna har fallit kraftigt, ungefär som de gjorde i Sverige i början på 1990-talet. Om de i sommar plötsligt stiger kraftigt, så skulle experterna i TV säga att det är goda nyheter. Deras argument är i så fall bland annat att stigande huspriser gör att amerikanerna känner sig rikare och vågar köpa mer, vilket via import från Sverige ökar efterfrågan och sysselsättning även här.
Men för en enskild svensk kan detta istället vara negativt. En kraftig ökning av efterfrågan i USA ger stigande inflation och räntor där. Detta smittar av sig på Europa och bolån även här i Sverige blir dyrare. På sikt blir det mer troligt att dollarkursen stiger, vilket skulle göra det dyrare för oss svenskar att åka på semester till New York eller mindre lönsamt att köpa amerikanska varor via internet.
(2) Kina, Indien och Brasilien är länder som hjälpt världsekonomin genom att deras ekonomi har fortsatt att växa snabbt, vilket ökat efterfrågan även i fabrikerna i Europa. Nu rapporteras ökad inflation i dessa tre tillväxtländer, vilket experterna i TV säger är dåliga nyheter. Argumenten är främst att när politikerna där stramar åt med höjda räntor och höjda skatter för att bromsa inflationen, så får svenska exportföretag sälja mindre. Dessutom betyder brant stigande priser i främst Kina att vi till exempel får dyrare kläder även i Sverige.
Men för en enskild svensk kan det vara positivt med en åtstramning i Kina som kanske följs av en lågkonjunktur där. Oljepriserna har stigit kraftigt de senaste åren, mycket för att kineserna ökat sin import kraftigt, så om Kina bränner mindre olja kan det bli billigare att tanka bilen i Sverige. Och minskad mindre efterfrågan på export från Europa kan göra att vi svenskar får behålla rekordlåga räntor, vilket gynnar svenska småhusägare.
Är du Spara eller Slösa? För att avgöra vilka nyheter som faktiskt är bra eller dåliga för just dig, spelar det stor roll om du har stora lån och litet aktiesparande – eller tvärt om. Finanskrisen i USA och Europa är inte löst ännu och låga räntor används för att försöka locka fram fler investeringar som ska skapa arbetstillfällen och ökad optimism. Samtidigt finns ett stort behov av sparande i de flesta länder, främst till pensioner, vilket gjort att pengar fortsatt att strömma in till aktiemarknaderna där avkastningen förhoppningsvis blir lite bättre.
Du som har stort sparande och små lån förlorar på nyheter som betyder fortsatt låga räntor och dålig börsutveckling. Och tvärt om, alla som spenderat det mesta och lånat miljoner för att köpa en dyr bostad tjänar på fortsatta kriser utomlands, så länge de själva behåller sina jobb.
På längre sikt – 10 år framåt eller mer – tjänar vi alla rimligen på stark global ekonomisk tillväxt som gör att vår köpkraft stiger och bostäder blir mer värda. En större kaka betyder att de flesta får en större bit. Men på vägen dit är det avgörande hur vår egen privatekonomi ser ut – Spara får bättre avkastning om det snabbt blir goda tider, medan Slösa slipper betala så mycket för sina lån om räntorna fortsätter att vara låga.
3 kommentarer
Visa fler kommentarer