Juridik

ARN:s nya lagstiftning i praktiken

Artikeln om ARN:s nya lagstiftning ledde till en diskussion i forumet. Här reder ARN:s ordförande ut alla frågetecken och förklarar hur den är tänkt att fungera i praktiken.

ARN:s ordförande Britta Ahnmé Kågerman

ARN:s ordförande Britta Ahnmé Kågerman

Förra veckan meddelade myndigheterna att vi från och med årsskiftet får en ny lagstiftning om alternativ tvistlösning i konsumentförhållanden. Artikeln om hur denna kommer att påverka Allmänna reklamationsnämndens (ARN) verksamhet ledde till debatt. Speciellt punkten om att det inte ska göras någon prövning om företaget i tvisten väljer att inte delta, utan då rekommenderas företaget istället direkt att ge konsumenten det den begär, ett så kallat tredskobeslut.

Läs alla debattinlägg här

Med utgångspunkt i de frågor som uppstod kontaktade vi ARN för att höra närmare kring vad den nya lagstiftningen egentligen innebär i praktiken.

- Hallå Britta Ahnmé Kågerman, ordförande hos ARN. Vad är egentligen ett tredskobeslut?
- Ett tredskobeslut är ett beslut där nämnden inte har kunnat ta ställning till bägge parters syn på saken. Företaget har inte hört av sig, utan de enda uppgifter vi har är de som konsumenten lämnat. Det är egentligen ingen riktig prövning, eftersom vi inte vet vad som skulle ha kommit fram om företaget svarat, men det tas ändå ett beslut och detta blir då till konsumentens fördel.

- Innebär detta i praktiken att det inte görs någon prövning alls? Får konsumenten rätt per automatik?
- Ja precis. Men detta är inget nytt och innebär ingen förändring i våra arbetsrutiner, så här har vi arbetat hela tiden. Men medlemsstaterna i EU arbetar på olika sätt med sådana här frågor. Den nya lagstiftningen säger att företag kan välja att inte delta i tvistlösningsförfarandet. Men för svenska företag gör det ingen skillnad, här gäller offentlighetsprincipen och vi prövar alla ärenden, oavsett om företaget svarat eller inte. Så det blir i ingen skillnad från förut.

Beslut i ARN är rekommendationer
Värt att notera är att ARN:s beslut endast är rekommendationer. Företagen som får beslut emot sig har således aldrig varit tvingade att följa dem, men rekommenderas däremot att göra det. Enligt den senaste statistiken från första halvåret 2015 följer cirka 82 procent av företagen ARN:s rekommendationer.

ARN har heller ingen svart lista eller liknande för att skapa påtryckningar på företagen (det har däremot Byggahus.se och Råd och Rön, dessa listor bygger i sin tur helt och fullt på ARN:s handlingar). Den nya lagstiftningen säger dock att ARN fortsättningsvis även ska fungera som en medlande part: “ARN ska försöka få parterna att komma överens (förlikning)”.

- Hur ska det gå till rent praktiskt när ARN medlar?
- Det vet inte vi än, allting är fortfarande nytt och vi måste få växa in i detta. I alla lägen kommer det heller inte att vara rimligt, om parterna exempelvis står väldigt långt ifrån varandra. Men det är som sagt inget som är klart ännu, det kommer att dröja en tid innan det finns rutiner för hur detta ska fungera och vi måste få utbildning i det.

- Ni har idag ingen svart lista eller liknande. Kommer ni att ha det framöver? Varför inte?
- Nej. Vi är opartiska, det är viktigt för oss att visa att vi fattar beslut opartiskt och att vi inte är de som talar om vilka som följer dem - det finns det istället andra som gör.

- Vad betyder det i praktiken för konsumenten att jurister har prövat ärendet? Vad är ARN:s prövningar värda?
- Att det är jurister som förbereder ärendena och deltar i prövningen gör den till ett rättssäkert förfarande. Det är domstolsjurister, vi har justitieråd här. Vår erfarenhet är också bredare än den i allmän domstol eftersom vi prövar så många fler tvister. Till skillnad från en domstol har vi även andra ledamöter, som inte är jurister men som bidrar med stor expertkunskap. Så jag skulle säga att den bedömning man får hos ARN är väldigt mycket värd.

- Vilken praktisk skillnad är det för en konsument att få sitt ärende prövat i domstol mot att få det prövat hos ARN?
- Skillnaden är att hos ARN får man bara en rekommendation, man kan inte tvinga fram verkställighet. Du kan till exempel inte gå till Kronofogden med ARN:s beslut så som du skulle kunna göra om du fått ett domstolsbeslut.

- Kommer ert arbete ändras på andra sätt i och med den nya lagstiftningen?
- Det kommer hända en hel del saker. Vi kommer att pröva nya ärendetyper, vi ska försöka få parterna att komma överens och vi får i uppgift att genomföra förtroendeskapande åtgärder i förhållande till näringslivet. Vårt uppdrag blir större.

Läs mer