Amorteringskrav fördröjt, men det kommer

Amorteringskrav finns redan i andra länder. Nederländerna fick efter finanskrisen 2008 ett förbud mot amorteringsfria lån som är större än 50 procent av bostadens värde och i till exempel Storbritannien har de flesta banker frivilligt börjat kräva amorteringar.

Här i Sverige har rekordlåga räntor bidragit till att bostadspriserna fortsatt brant uppåt och bland både politiker och banker har oron ökat att alltför stora skulder hos hushållen gör att en "bubbla" kan bildas, som när den spricker ger ekonomisk kris. Därför kom de svenska storbankerna redan våren 2014 överens om amorteringskrav. Men i början av november underkände konkurrensverket den frivilliga överenskommelsen, så veckan efter meddelade Finansinspektionen (FI) att tvingande regler skulle komma under 2015.

Men 23 april offentliggjorde FI att ett remissvar från Kammarrätten i Jönköping påpekat att det är tveksamt om FI har stöd i lagstiftningen för att införa tvingande regler om amortering. Samma dag sa finanamarknadsminister Per Bolund att regeringen ska ta tag i frågan om hur man bromsar hushållens skuldsättning med full kraft.

Redan i november var det tydligt att det finansiella stabilitetsrådet (där företrädare för regeringen, Finansinspektionen, Riksgälden och Riksbanken träffas för att diskutera ekonomiska frågor) hade agerat för att få ett amorteringskrav. Jag gissar att de fortsätter att agera bakom kulisserna, för helst vill politikerna slippa att villkoren för bolån blir en politisk fråga.

Nu krävs tydligare lagstiftning. Men regeringen vill nog helst slippa det direkta ansvaret för ett amorteringskrav, eftersom detta i nästa valrörelse till exempel kan framställas som att ”de gjort det svårare för unga människor att skaffa bostad.” Därför gissar jag att riksdagen snart godkänner ny lagstiftning som tydligare ger FI rätt att bestämma vilka regler för amorteringar som behövs.

Ändå kan reglerna skapa debatt. SNS har i sin rapport ”Den svenska skulden” som presenterades i januari påpekat att det är ekonomiskt rationellt för unga människor som är tidigt i karriären att ta stora lån eftersom de kan räkna med högre inkomster senare i livet.

Samtidigt gör de rekordlåga räntorna att det just nu är ett bra tillfälle att införa amorteringskrav, för när räntorna är extra låga borde alla ha råd att amortera. Annars kommer de ändå inte att ha råd att bo kvar när boräntorna återvänder till en mer rimlig nivå. Skulle boräntorna höjas oväntat brant, så borde bankerna dock kunna hjälpa kunder som behöver få en paus med amorteringarna. Huvudsyftet med ändrade bolåneregler är att hindra att människor drabbas av svårlösta ekonomiska problem, inte att skapa problem.