Här definierar vi vad husets klimatskal är, hur det fungerar och vad du bör tänka på om du vill förbättra det.
Husets klimatskal. Foto: Marlén Eskilsson
Klimatskalet har en direkt relation till husets uppvärmningsbehov och energikostnader.
Vad innebär husets klimatskal?
Klimatskalet, även kallat klimatskärm, omfattar de delar av byggnaden som gränsar mot den yttre omgivningen, det vill säga ytterväggar, tak, golv/grund, fönster och dörrar.
Hur mycket värme försvinner ur olika delar av klimatskalet?
Svaret beror på när och hur huset är byggt, vilka material som använts, hur välisolerat det är och vilket klimat som råder utomhus. Enligt Energimyndighetens schablonberäkning för en genomsnittsvilla anges följande värmeförluster för olika byggnadsdelar:
Tak: 15 %
Väggar: 20 %
Golv/källare: 15 %
Fönster och dörrar: 35 %
Ventilation: 15 %
35 % av värmeförlusterna uppstår vid fönster och dörrar. Foto: Marlén Eskilsson
Hur påverkas värmeförluster vid förbättring av klimatskalet?
När klimatskalet förbättras blir huset tätare, vilket ställer krav på förstärkt ventilation. Man kan alltså säga att ett mer välisolerat klimatskal ger mindre värmeförluster från byggnadsdelarna, samtidigt som en högre andel av förlusterna sker via ventilationen. För att motverka höga energiförluster är det därför lämpligt att installera ett ventilationssystem med värmeåtervinning.
Vilka delar av klimatskalet lönar sig mest att förbättra?
Generellt är det mest lönsamt att tilläggsisolera vindsbjälklaget, då ytan är relativt stor i förhållande till andra byggnadsdelar. Det är också en relativt enkel och billig åtgärd, jämfört med att till exempel byta fönster eller tilläggsisolera fasaden.
Även tätning av dörrar och fönster är en billig och effektiv åtgärd.
Vilka är fördelarna med ett välisolerat klimatskal?
Lägre energikostnader: ett bra klimatskal håller kvar värmen inomhus och läcker inte heller in kyla, vilket gör att uppvärmnings- och kylbehovet blir lägre jämfört med ett hus som har ett dåligt isolerat klimatskal.
Bättre komfort: Temperaturen inomhus blir jämnare, året om. Till exempel minskar risken för kalldrag under vinterhalvåret.
Tystare inomhus: Ett bra klimatskal ger bra ljudisolering och minskar problem med buller utifrån.
Mindre värmesystem: Eftersom uppvärmningsbehovet blir lägre kan du använda ett mindre kostsamt och driftsnålare värmesystem.
Miljö- och klimatnytta: Sänkt energiförbrukning kan innebära mindre påverkan på miljön, beroende på vilket energislag som används för uppvärmningen.
Vilka risker finns med att förbättra klimatskalet?
En förbättring av klimatskalet påverkar klimat- och temperaturförhållanden i byggnadens olika delar. Problem med fukt och kondens riskerar att öka i områden som blir kallare, till exempel i ett vindsutrymme efter tilläggsisolering. Därför måste man vara noggrann med tätning och ventilation, så att fuktig inomhusluft från bostaden ventileras ut på ett kontrollerat sätt och inte hamnar i till exempel vindsutrymmet eller krypgrunden.
Hur undersöker man klimatskalet?
Ett bra hjälpmedel är att använda en värmekamera (termografering) som kan avslöja värmeförluster och köldbryggor i klimatskalet. Termografering bör göras under vinterhalvåret då kontrasterna mellan ute- och innetemperatur är störst, helst bör det skilja minst 10 grader. Anlita gärna en certifierad termograför, som är van att tolka värmebilder och kan föreslå lämpliga åtgärder.
Kommentarer
1