Vad döljs bakom ytskikten i vårt nya hus? Termografören Lars Persson går runt med sin värmekamera i familjen Palvéns villa i Malmö. Han skannar av ytorna och fokuserar i synnerhet fönster och dörrar, golvlister och hörnen mot ytterväggarna.

− Det är de känsliga områdena i husets konstruktion. Där brukar kameran upptäcka om det finns brister i isoleringen och påtagliga köldbryggor, säger Lars Persson.

Kameran registrerar temperaturen i byggnadsdelarna och översätter informationen via en färgskala på displayen. Varma områden får en röd-gul färgton medan kallare har en blå-lila ton. Om det till exempel finns kalldrag längs en golvlist avslöjas detta tydligt som ett blåfärgat stråk i kontrast mot den uppvärmda, gulfärgade omgivningen.

− Det finns alltid temperaturvariationer i en byggnad, men om det förekommer stora avvikelser och köldbryggor på oväntade ställen bör man undersöka området närmare och bedöma om det går att göra en åtgärd, säger Lars Persson.

Familjen Palvéns 1920-talsvilla i Malmö.

Erika och Martin Palvén har nyligen flyttat in med sina tre barn i 20-talsvillan i Malmö. Flera av flyttkartongerna är ännu ouppackade, men de har redan gjort sig hemmastadda i den trivsamma miljön som skiljer sig en del från radhuset som de tidigare bodde i.

− Vi fastnade för husets stil, planlösningen, trädgården och omgivningen. Enligt förhandsbesiktningen var huset i gott skick, med endast marginella anmärkningar. Däremot visste vi inget om inomhustemperaturen under vinterhalvåret eftersom vi tittade på huset under sommaren.

Villan är ett teglat stenhus i 1,5 plan med en boyta på 105 kvadratmeter, samt källare. I mitten av 90-talet konverterades värmesystemet från oljeeldning till fjärrvärme. Den förre husägaren har lagt mycket omsorg på att renovera huset. Bland annat har badrummet och de tre sovrummen på övervåningen byggts om. Husägaren såg även till att installera extra el-element som komplement till de äldre, vattenburna elementen.

− Efter inflyttningen märkte vi att det drog kallt i sovrummen, i synnerhet vid ytterväggarna under snedtaket där sängarna står. Under vinterns första köldknäpp fick vi höja värmen ordentligt, säger Erika Palvén

Enligt energideklarationen som genomfördes i samband med husförsäljningen ligger energianvändningen i villan på 163 kWh/kvadratmeter och år, vilket är något över normen för motsvarande hus i södra Sverige. Den årliga värmeförbrukningen uppgick vid den senaste mätningen till drygt 24 000 kWh, inklusive varmvatten. Dessutom har villan förbrukat drygt 9000 kWh hushållsel, vilket inkluderar golvvärme i köket och el-elementen på övre plan.

− Det känns viktigt att sänka energiutgifterna och förbättra komforten inomhus. Men frågan är vilka åtgärder som är rimliga i ett nyrenoverat hus? Vi har nyligen flyttat in och har ingen motivation att genast börja bygga om.

Här är dörren som termograferas.

Värmekameran visar var dörren läcker värme.

En värmekamera kan upptäcka dolda fel som en besiktningsman missat. I familjen Palvéns villa upptäcker vi två igensatta ventiler i vardagsrummet, dolda bakom spackel och målarfärg.

− I många gamla hus med självdragsventilation är ventilerna igenpluggade och övermålade. Det var en vanlig energisparåtgärd på 1970-talet som dessvärre bidrog till en försämrad inomhusmiljö. Ventilationen blir svårare att kontrollera och luften sugs istället in genom otätheter i byggnaden, säger Lars Persson.

Han rekommenderar familjen att ta upp ventilerna igen och därefter täta fönster och ytterdörrar med nya lister. Köksdörren bör även kompletteras med nya drevremsor i karmarna som enligt värmekameran läcker in mycket kalluft.

På övervåningen skannar Lars Persson de kalla väggytorna under snedtaket. Problemet är att isoleringen mot ytterväggen är bristfällig. I varje sovrum finns en liten kryplucka med ett lapptäcke av isolermaterial innanför. Det krävs ett rätt stort ingrepp för att åtgärda läckaget. Finns det några enklare knep?

− Eftersom det drar rätt mycket kring golvlisterna kan ni prova att täta området med mjukfog, det minskar det direkta kalldraget, säger Lars Persson.

Den största besparingen uppnås med en tilläggsisolering av vindsutrymmet, visar energideklarationen. Villan har en rymlig vind med ett heltäckt oisolerat trägolv.

− Vi har funderat på att inreda vinden i någon form och får i så fall försöka lägga isoleringen kring takbjälklaget. Men vi får ta in en expert som kan bedöma hur det bäst ska göras, så att det inte blir framtida problem med fukt, säger Martin Palvén.

Det brukar sägas att värmekameran är fuskbyggarens mardröm. Kameran kan avslöja en vådlig elinstallation, en vattenskada i ett felaktigt renoverat badrum eller uppenbara missar i isoleringen av husets klimatskärm. Men i familjen Palvéns villa upptäcker kameran mest ”åldersrelaterade” problem som är vanliga i den här typen av hus, sammanfattar Lars Persson.

− Enklare åtgärder som tätning av dörrar, fönster och golvlister i kombination med en mer kontrollerad ventilation är ett första steg för att förbättra inomhuskomforten. Om det är möjligt bör ni även se över isoleringen på övervåningen.

Familjen Palvén överväger också att installera en ny värmekälla i villan: en kamin som kopplas till den befintliga skorstenen. När oljepannan togs bort och fjärrvärmen drogs in försvann den naturliga spillvärmen från murstocken.

− Det är naturligtvis en mycket energismartare lösning än att komplettera med elvärme. Dessutom är det ju trivsammare att elda i en kamin än att vrida upp värmen på ett element, säger Erika och Martin.

Fakta/Värmefotografering

Värmefotografering (termografi) har blivit en allt vanligare metod för att analysera byggnader och elektriska installationer och görs ofta inför husköp, försäljning eller ombyggnad. Undersökningen bör göras under vinterhalvåret då kontrasterna mellan ute- och innetemperatur är störst, helst bör det skilja minst 10 grader.

Värmekameror finns både att köpa och hyra, men utan fackkunskap är det svårt att tolka informationen och bedöma vilka åtgärder som bör göras. Om du anlitar ett företag bör du fråga efter certfikat och/eller referenser. Kostnaden för att undersöka en villa eller ett fritidshus brukar ligga på 2 000-4 000 kronor, beroende på hur grundlig undersökningen är.