Elpriset har stadigt klättrat uppåt under de sju år som Lars Olsson och hans familj bott i sitt hus i Sjöbo. Villan är byggd 1976, under en period då direktverkande el var det självklara uppvärmningssystemet vid nybyggnation.

– Flera av våra grannar har numera valt att konvertera bort elvärmen på grund av elpriserna. Men om man tittar på investeringskostnaden för att byta värmesystem och alla de ingrepp som krävs i huset blir det alltför krångligt och dyrt, säger Lars Olsson.

För några år sedan fick familjen ett erbjudande om att ansluta villan till kommunens fjärrvärmenät. Anslutningen skulle kosta 50 000 kronor, men installationen av det vattenburna systemet med rördragning och byte av radiatorer skulle fördubbla kostnaden och mer därtill.

– Att byta uppvärmning kan naturligtvis ses som en investering som höjer husets värde. Men det kräver också stora lån och en ekonomisk belastning för en barnfamilj som har andra utgifter att ta hänsyn till.

Familjens villa är på 1,5 plan, byggd med platta på mark, trästomme och tegelfasad. Villan har mekanisk frånluftsventilation och en uppvärmd boyta på 175 kvadratmeter. Elförbrukningen, inklusive hushållsel, låg under de första åren efter inflyttning kring 22 000-23 000 kWh.

– Det var ingen onaturligt hög förbrukning, men med tanke på elprisets utveckling insåg vi att det vore bäst att försöka minimera energianvändningen.

Inför vintern 2006 lät familjen installera en kamin i vardagsrummet på bottenplan. Det är en täljstenskamin på 9 KW som inte behöver eldas lika frekvent som en vanlig braskamin. För att sprida värmen i huset monterade Lars en värmeförflyttare i väggen mellan vardagsrummet och hallen.

– Under vintersäsongen eldade vi ganska flitigt, både för trivselns skull och för att minska eluppvärmningen. Det gick åt omkring 10 kubikmeter ved under hela säsongen, berättar Lars.

Kaminen var en stor investering då det även krävdes installation av skorsten. Men den trivsamma värmekällan i vardagsrummet gjorde ekonomisk nytta.

– Elförbrukningen under 2007 sjönk till 15 500 kWh, vilket var ett kvitto på att det var en klok investering, även om veden i sig också kostar lite grann.

Hösten 2009 beslutade sig familjen för att göra ytterligare en energiinvestering. Det blev en luft/luftvärmepump med kapacitet på 6,3 kW som installerades i hallen. Valet av placering var inte lätt, beroende på att hallen är byggd i T-form med en genomskärande trappa upp till övervåningen.

– Vi övervägde att placera aggregatet centralt i väggen mittemot trappan, men det skulle innebära att utomhusenheten fick sättas nära ingången till huset och vårt sovrum. Vi insåg att det blev bättre att placera pumpen i nischen under trappan, någon meter över golvet.

Installatören av värmepumpen tyckte också att placeringen var lämplig. Varmluften kan cirkulera in i det närliggande köket och arbetsrummet, men når också sovrummet i andra änden av hallen.

– Man får prova sig fram lite med inställningen på utblåset för att få en så optimal värmespridning som möjligt. Eftersom aggregatet är lågt placerad får man också vara försiktig med hur man riktar värmen så att den inte torkar ut och förstör golvet, säger Lars.

Luft/luftvärmepumpen kostade 23 000 kronor inklusive installation. Och frågan är när investeringen är återbetald. Värmepumpsleverantörerna brukar utlova ”en snabb pay-off tid” på omkring tre år för en eluppvärmd genomsnittsvilla. I Lars Olssons statistik för 2010 hamnar den sammanlagda elförbrukningen på 17 000 kWh. Inomhustemperaturen brukar få stanna kring 20 grader.

– Fjolårets vinter var kall, liksom i år. Och när det är som allra kallast ger inte värmepumpen så stort utbyte. På det hela taget är det svårt att utläsa hur mycket elvärme pumpen sparat.

En annan faktor är att familjen eldar mer sparsamt i kaminen sedan värmepumpen kom på plats. En ytterligare faktor är att värmepumpen är utrustad med luftkonditionering, vilket är frestande att använda under varma sommardagar, konstaterar Lars.

– Luftkonditionering drar upp elförbrukningen, till skillnad från uppvärmningen som effektiviserar den. Det blir en balansgång mellan kostnader och komfort.

Nu återstår bara mindre energisparåtgärder i villan. En otät vindslucka ska isoleras och en dörr behöver tätas. Men arbetet får vänta till hösten, säger Lars.

– Vi är nöjda med de investeringar vi gjort och vår elförbrukning är idag, jämfört med liknande villor, förhållandevis låg. Det är bara synd att vi haft rörligt elpris under den här vintern. Dumt nog räknade vi inte med att det skulle bli så kallt i år igen.

Fakta elvärme
Omkring en halv miljon småhus i Sverige värms idag upp med direktverkande eller vattenburen el. I många fall installerades elvärme i villor byggda på 1970- och 80-talen, men det är fortfarande ett vanligt uppvärmningssätt i fritidshus.

På grund av stigande elpriser har många husägare valt att ersätta direktverkande el med ett vattenburet system. Fram till årsskiftet 2010/2011 fanns ett statligt bidrag som husägare kunde söka för konvertering.

Fördelen med direktverkande el är att systemet är lätt att installera och styra. På marknaden finns moderna styr- och reglersystem som gör det lättare att effektivisera uppvärmningen.

Många husägare väljer, likt exemplet ovan, att komplettera elvärmen med en luft/luftvärmepump och/eller en kamin eldad med ved eller pellets.