Värme

Värma fritidshuset – 7 alternativ, kostnader, räkneexempel

En vedkamin ger god värme i stugan

En vedkamin ger god värme i stugan Foto: Åke E:son Lindman

Vilka uppvärmningsalternativ passar bäst i ett fritidsboende? Här tar vi upp förutsättningarna för uppvärmning av fritidshus och ger förslag på olika värmekällor du kan använda.

Somliga använder sina fritidshus regelbundet och under långa perioder av året. Andra vistas bara i huset under enstaka helger och sommarveckor. Vistelsetiden och ditt behov av komfort påverkar valet av uppvärmning i fritidshuset och hur mycket pengar du vill lägga på olika värmekällor. Dessutom måste uppvärmningen anpassas efter husets förutsättningar: hur det är byggt, hur välisolerat det är, hur hög den befintliga energianvändningen är och vilka klimatförhållanden som råder på platsen.

Generellt brukar den årliga energianvändningen i ett fritidshus vara relativt låg. Det innebär att det sällan lönar sig att investera i ett större värmesystem, till exempel bergvärme- eller luft/vattenvärmepump, såvida du inte planerar för att huset ska bli ett permanentboende, säger Mats Danielsson, energi- och klimatrådgivare i Göteborg, Partille och Öckerö.

Värme i fritidshuset under vintern

Många fritidshusägare undrar hur man ska göra med uppvärmningen under vinterhalvåret när huset inte används. Går det till exempel att kallställa byggnaden? Eller bör man hålla grundvärme i huset? Vilken temperaturnivå är i så fall lämplig?

Svaren beror helt på hur huset är byggt och konstruerat. Är det ett modernt, normalisolerat hus skulle jag rekommendera någon form av underhållsuppvärmning för att säkerställa att det inte uppstår fuktproblem.
En tumregel är att innetemperaturen bör vara några grader högre än utetemperaturen. Men med tanke på att utomhusklimatet och fuktbelastningen varierar under året blir frågan om ”rätt” innetemperatur lite klurig att hantera, menar Mats Danielsson.

– En lösning är att hålla en relativt hög inomhustemperatur så att du försäkrar dig om att det alltid är varmare än utomhus. Men det blir betydligt mer energieffektivt om du har möjlighet att övervaka och anpassa uppvärmningen i relation till klimatförhållandena. Till exempel kan du komplettera en luft/luftvärmepump med en fjärrstyrningsenhet som du styr via mobilen.

luftvärmepump
Utedelen till en luft-luftvärmepump. Foto: jtl

Direktverkande el och luft-luftvärmepump

I de flesta fritidshus idag används direktverkande el för att få värme och varmvatten. Det är ett smidigt värmesystem men riskerar också att bli kostsamt, i synnerhet om du har ett större och inte så välisolerat hus som ska hållas uppvärmt under vinterhalvåret.

– Har du höga elvärmeräkningar är det motiverat att till exempel att satsa på en luft/luftvärmepump. Välj i så fall en modell som är anpassad för fritidshus och som kan ställas in på underhållsvärme. Under rätt förhållanden kan värmepumpen fungera som huvudvärmekälla och mer än halvera driftskostnaderna.
Med en luft/luftvärmepump kan de befintliga elradiatorerna användas som frostvakt och backup ifall pumpen slutar att fungera. Om alla rum inte kan värmas med pumpen så får man kompensera med lite högre temperatur på radiatorerna där.

– Har du äldre radiatorer är det viktigt att kolla att termostaterna fungerar korrekt och reagerar på temperaturvariationer. I annat fall är det klokt att investera i nya, elektroniska termostater för några hundralappar styck. Det man gör är att sätta en ny termostat innan radiatorn och vid behov koppla förbi den gamla.

Solfångare
Familjen Wendt som bor off grid på Österlen har solpaneler på taket. Foto: Lars Bärtås

Solenergi för att få el till fritidshuset

En annan energikälla som fritidshusägare kan fundera på är solenergi. Här finns olika tekniklösningar: solfångare som levererar varmvatten, luftsolfångare som ventilerar byggnaden med soluppvärmd luft och solcellspaneler som levererar el. Nackdelen med solenergi är att det få soltimmar under vinterhalvåret, särskilt under november, december och januari månad-

– Solfångare för varmvatten är främst en lösning om hushållet förbrukar mycket varmvatten under sommarhalvåret. Luftsolfångaren kan vara ett alternativ om du väljer att kallställa huset, då den kan bidra till att ventilera rummen i tillräcklig grad för att minska fukt och ”sommarstugelukt”.

– Solceller har sjunkit så mycket i kostnad att det kan vara en rimlig investering även för ett fritidshus. Solcellerna kan ju användas både för hushållel och för uppvärmning via en elpatron. En annan fördel är att du kan sälja elöverskottet och få skattereduktion för det.

Vedkamin bra värme till fritidshuset

Att ha tillgång till en vedkamin eller vedeldad spis brukar vara högt prioriterat i ett fritidsboende. Kaminen fungerar som temporär värmekälla och kan sänka elvärmebehovet när man är på plats, samtidigt som den fyller en mysfunktion.

– Rent energiekonomiskt är det svårt att räkna hem en ny vedkamin. Har du tillgång till billig ved och använder huset ofta så är det mer motiverat. Men oavsett detta finns det ju goda komfortskäl till att skaffa en kamin, säger Mats Danielsson.

vedkamin
Martin Videgård värmer sitt fritidshus med vedkamin. Foto: Åke E:son Lindman

7 värmekällor för fritidshuset

1. Direktverkande elvärme

Allmänt: heltäckande värmesystem som är lätt att installera och styra, men dyrt i drift. Fjärrstyrningsenhet kan kopplas till separata termostater, eller central styrenhet.
Investeringskostnad, inkl installation (under förutsättning att huset har elnätanslutning): ca 2000-7000 kr/per radiator, beroende på modell.
Tillval: Termostater (Om huset har äldre radiatorer): ca 100-300 kr/st
Driftskostnad: beror på aktuellt elpris och elavtal, i dagsläget ca 1 kr/kWh.

2. Luft/luftvärmepump

Allmänt: Används som komplementvärmekälla och levererar inte varmvatten. Värmepumpen brukar kunna täcka 40-70 procent av det årliga uppvärmningsbehovet, beroende på planlösning. De flesta nya modeller har funktion för underhållsvärme och kan fjärrstyras med adapter som tillval. 

Investeringskostnad (inkl installation): ca 20 000 kr för etablerade varumärken.
Tillval fjärrstyrning: ca 2000-3000 kr.
Driftskostnad: ca 0,3-0,5 kr/kWh, beroende på modell och aktuellt elpris och elavtal.

3. Spiskassett 

Allmänt: Har huset öppen spis lönar det sig alltid att installera en kassett i eldstaden. Du kan då tillvarata uppemot 70-80 procent av värmen som tidigare försvann genom skorstenen. Kassettens konstruktion och värmeavgivande yta påverkar hur stort värmeutbytet blir. 

Investeringskostnad (inkl installation): 15 000-20 000 kronor. 

Driftskostnad: Beror på vedpris.

4. Vedkamin

Allmänt: En vedeldad kamin eller köksspis fungerar både som mysig möbel och elbesparande värmekälla under vintern. Verkningsgraden på nya modeller ligger kring 80 procent. 
Investeringskostnad (inkl installation): 20 000-40 000 kr, beroende på modell, material och design.
Driftskostnad: Beror på vedpris.

5. Gasol/fotogenkamin

Allmänt:En portabel gasol- eller fotogenkamin är praktiskt för att värma upp utrymmen snabbt, utan att du behöver tillgång till vare sig skorsten eller elnät. Kaminerna är billiga i inköp, men dyra i drift.

Investeringskostnad: 1 000-3 000 kr.

Driftskostnad: Beror på aktuellt bränslepris. Räkna med en kostnad i dagsläget motsvarande 25-30 kr/kWh.

6. Luftsolfångare

Allmänt: Luftsolfångaren, även kallad solventilator, används främst för att öka ventilationen och driva bort fuktig luft ur huset. Praktiskt i mindre stugor med låg eller ingen uppvärmning.
Investeringskostnad (inkl installation): 4 000-8000 kr, beroende på modell.
Driftskostnad: Ingen

7. Solel

Allmänt: Solcellspaneler kan anslutas till elnätet, eller köras off-grid (kombinerat med batteripaket) om stugan inte har nätanslutning. Kan även användas för uppvärmning via elpatron/ackumulatortank.
Investeringskostnad (inkl installation): ca 10 000-15 000 kr/kW. 1 kW brukar ge ca 1000 kWh el.
Driftskostnad: Ingen. En nätansluten anläggning kan ge överskottsel och intäkter under sommarhalvåret.

Räkneexempel

Fritidshus: 80 kvm i Mellansverige.
Uppvärmning: direktverkande el.
Elpris: 1 kr/kWh.
Total energiförbrukning: 9 000 kWh/år, varav 7000 kWh elvärme.
Investering: luft/luftvärmepump, inkl installation: 20 000 kr.
Energibesparing: (60 % = 4200 kWh/år).
Energiförbrukning efter investering: 4800 kWh/år, varav 2800 kWh elvärme.
Pay off-tid värmepump: 4,8 år.