Solceller - priser, fakta och fabrikat på solcellsmarknaden

Solcellsmarknaden växer – men se upp för slarviga installatörer!

Intresset för att installera solceller är stort och för varje år har antalet nätanslutna anläggningar i Sverige mer än dubblerats. Samtidigt har det kommit in många nya aktörer på marknaden. Som konsument beställer du i regel din solcellsanläggning från en specifik solcellsleverantör, exempelvis av Otovo, men det går även att köpa solpaneler och solcellspaket hos elbolag, såsom Vattenfall, Kraftringen, EON, samt på elektronikkedjor och byggvaruhus. Sedan ifjol kan man även beställa solcellspaket av möbeljätten IKEA, som inlett ett samarbete med det rikstäckande installationsföretaget Svea Solar. 

Marknaden är dock fortfarande relativt omogen och framför allt råder problem kring installationer. Enligt en ny rapport från forskningsinstitutet RISE som undersökt ett 40-tal anläggningar visade sig nästan alla ha brister. Till exempel är det vanligt att elinstallationerna utförs av icke-behöriga personer, att det slarvas med elsäkerheten och att dokumentationen över anläggningen är mycket knapphändig eller helt saknas. 

Det är också vanligt att beräkningarna i offerterna stämmer dåligt överens med den verkliga energiproduktionen. Rådet till konsumenten är att kontrollera att företaget är registrerat hos Elsäkerhetsverket och har behörighet för att utföra solcellsinstallationer. Dessutom är det viktigt att företaget gör en bedömning på plats som underlag för beräkningarna. I många fall är det tryggast att välja ett företag som åtar sig hela ansvaret för installationen, inklusive produkterna.

Solcellsteknologin utvecklas – och verkningsgraden ökar

När det gäller solcellsteknologi domineras marknaden helt av kiselsolceller, som brukar indelas i polykristallina och monokristallina solceller. Den förra celltypen, som oftast har en blåaktig färg, är hittills vanligast och i regel billigast. De monokristallina panelerna, som i regel är enhetligt svarta, ökar dock mer i försäljning trots att de är generellt dyrare. En förklaring är att de har något högre verkningsgrad men också upplevs som mer diskreta på ett hustak. 

En tredje teknik som är kommersiellt etablerad, men har betydligt lägre marknadsandel, är tunnfilmssolceller. Utmärkande för tunnfilmstekniken är den består av ytterst tunna skikt som kan appliceras på moduler och byggmaterial på ett flexibelt sätt. Tekniken är till exempel vanlig i byggnadsintegrerad solel (BIPV), som kan bestå av takpannor, takplåt eller fasadelement med skikt av integrerade solceller. 

Det finns också nya typer av solceller, till exempel organiska solceller (även kallade plastsolceller), grätzelsolceller och perovskitsolceller. Samtliga tekniker har potential att tillverkas billigare än traditionella solceller, men än så länge har dessa tekniker inte introducerats kommersiellt i Sverige.

Tillverkare och forskningsgrupper håller även på att utveckla funktionen och prestandan hos etablerade solcellstekniker. På marknaden finns till exempel PERC-solceller och HIT-solceller vilka består av olika materialskikt som bidrar till högre stabilitet och verkningsgrad.
De vanligaste solcellstyperna brukar idag uppnå följande verkningsgrader:
Monokristallint kisel: 18-22 %
Polykristallint kisel: 16-20 % 
Tunnfilmssolceller (CIS/CIGS/CdTe) 14-18 %

Solcellspaneler med olika egenskaper och kvalitet

De vanligaste solpanelerna som säljs är så kallade glas-polymerpaneler, där solcellerna är laminerade mellan en glasskiva och en folie, kallat backsheet. Panelen omges vanligtvis av en aluminiumram förstärkt av en bottenplatta. 

En annan typ är glas-glaspaneler, där solcellerna laminerats mellan två glasskivor. Du kan välja paneler med eller utan ram, och med baksida som antingen är färgad eller transparent. Det finns även mer exklusiva solpaneler anpassade för specifika förutsättningar. Ett exempel är bifacialpaneler som är ljusgenomsläppliga och kan fånga solljus på båda sidor.

Glas-glas är generellt dyrast, men anses vara mer stabilt och brandsäkert än glas-polymer. I regel ger leverantörerna även bättre garantivillkor för dessa paneler, vilket kan ses som ett riktmärke för kvaliteten. Ett annat riktmärke är att panelerna är testade och certifierade, vilket ska framgå i tillverkarens produktblad. En solcellspanel som certifierats enligt IEC:s standarder 61215 och 61730 bedöms kunna uppnå en livslängd på minst 30 år.

Märkeffekten på de flesta solpaneler varierar från 265 upp till 325 Wp (watt/peak). Måttet visar hur många watt du maximalt kan få ut per panel, där även verkningsgraden är inräknad. Det finns även olika storlekar på moduler, men det vanliga är ett standardmått på 165 x 100 cm, vilket inkluderar 60 solceller per enhet. Vissa företag tillverkar paneler med 72 solceller och i mindre grad förekommer även 48-cells paneler. 

Flera tillverkare av kiselceller har på senare tid börjat erbjuda så kallade halvcellspaneler (half cells), där solcellerna delats på två och därmed är dubbelt så många på modulens yta. Dessa paneler marknadsförs som mer robusta och effektivare än konventionella kiselpaneler – men priset per panel är uppemot 20-40 procent högre. 

Kontrollera fabrikat och tillverkning

Förutom tekniska egenskaper kan materialkvaliteten variera hos olika tillverkare. I likhet med andra elektronikprodukter kan det finnas skäl att välja ett etablerat fabrikat. Några exempel på större tillverkare av kristallina paneler är Soltek, Energeticha, LG, ZNShine, Trina Solar, Jinko Solar, Yingli och Q-Cells. Inom tunnfilmsteknik finns varumärken som Avancis. Det finns även några svenska tillverkare av tunnfilmsmoduler avsedda för byggnadsintegrering, till exempel Midsummer och Soltech Energy. 

Det finns en allmän uppfattning att moduler av europeiska, i synnerhet tyska, fabrikat utgör en kvalitetsgaranti. Men även om modulen är stämplad med ett europeiskt märke kan den likväl vara producerad i Asien. Av den anledningen är det viktigt att kontrollera var produkten faktiskt är tillverkad. Det är inte heller självklart att en Kinatillverkad modul har sämre kvalitet. Ett riktmärke i detta fall är priset – de billigaste modulerna är rimligtvis mindre hållbara.

Tyvärr finns det inga aktuella, oberoende tester av solcellsmoduler. År 2015 genomförde Energimyndigheten ett test av åtta olika kiselmoduler, där man bland annat testade verklig effekt jämfört med redovisad effekt och hållbarhet. Flera av fabrikaten i testet finns fortfarande på marknaden, men modultyper och priser är inte längre aktuella.

Priser på solceller

De priser som solcellsleverantörer redovisar avser i regel en komplett installation. I dagsläget kostar ett solcellspaket i genomsnitt cirka 18 000 kronor per installerad kW, inklusive moms. Totalpriset per kW blir lägre vid installation av en större anläggning. Enklast är jämföra priset per (kilo)watt. Byggahus har i en tidigare artikel tagit fram prisuppgifter och räkneexempel på olika solcellsanläggningar, som fortfarande kan ses som aktuella. Läs artikeln här.

På IKEA går det att få 18 polykristallina solceller för 89 200 kr innan statligt bidrag är avdraget, något som motsvarar cirka 30 kvm. Den vanliga kostnaden för en normalstor villaanläggning är cirka 150 000 kr innan det statliga bidraget dragits av, då för cirka 60 kvm. 

Trenden har länge varit att priserna på solceller stadigt sjunker, men på senare år har prisfallet inte varit lika markant. En annan trend är att prisvariationen ökar mellan olika typer av paneler. Det finns till exempel ”budgetmoduler” på 300 watt som kostar omkring 1000 kronor och högpresterande moduler på 360 watt som kostar upp mot 4000 kronor. En del husägare har valt att själva importera solcellsprodukter från till exempel Kina och därefter anlita en elinstallatör. På olika diskussionsforum ges exempel på kompletta anläggningar som kostat omkring 10 000 kronor per kW, med det är mer osäkert om vilka garantivillkor ägarna fått.

När det gäller byggnadsintegrerad solel är det svårare att ge exakta priser, eftersom material och förutsättningar varierar mycket. Man kan räkna med att ett takbyte med integrerade solcellsmoduler kostar två-tre gånger mer än en vanlig installation. Å andra sidan innebär det att solcellsmodulerna ersätter behovet av konventionella material och taket successivt återbetalas via elproduktionen, även om man får räkna med att det tar lång tid.

Viktiga komponenter: växelriktare och optimerare

Det är inte bara själva solcellspanelerna som avgör anläggningens kvalitet och prestanda. Växelriktaren, som omvandlar solcellernas likström till växelström, utgör även en central komponent för att optimera utbytet från anläggningen. Vid installation väljer man i regel att underdimensionera växelriktaren i förhållande till solcellsanläggningens totala effekt, ofta med 10-20 procent, eftersom modulerna sällan når sin maxkapacitet. 

Priset, kvaliteten och verkningsgraden varierar mellan olika växelriktare – och i detta fall är det väl värt att satsa på ett etablerat och testat märke. Kända märken av växelriktare är till exempel SMA, SolarEdge och Fronius. Dessa märken ligger också i den övre prisklassen. Priset för en trefas växelriktare på 5 kW av bra kvalitet är cirka 16 000-20 000 kronor, medan en motsvarande modell på 8 kW kostar cirka 23 000-27 000 kronor. 

Det senaste inom växelriktare är så kallade hybridväxelriktare, som är avsedda att kombineras med batterilagring och backup vid strömavbrott (ö-drift). Marknaden för hybridväxelriktare förväntas växa snabbt, men det kan vara läge att vänta några år med investeringen tills tekniken mognat. 

En annan allt vanligare komponent i solcellsanläggningar är effektoptimerare, även kallade moduloptimerare, som används för att säkerställa funktionen om vissa paneler skuggas eller går sönder. Fördelen med optimerare är att anläggningen blir enklare att övervaka och mer tillförlitlig. Nackdelen är att installationen blir dyrare och mer komplicerad, vilket ställer krav på installatörens kompetens. 

En anläggning med optimerare innebär också att det blir ”mer teknik på taket” som under många år kommer utsättas för väder och vind. Som beställare är det därför extra viktigt att kontrollera leverantörens garantivillkor och läsa det finstilta. 

Källor och lästips

Bengts villablogg: Experttips
Elsäkerhetsverket: Kontrollera företagets behörighet 
Energimarknadsbyrån: Solcellskalkyl och prisutveckling 
Energimyndigheten: Besiktningar av solcellsinstallationer och marknadsöversikt, 2020
Solcellsforum.se: Diskussionsforum om solceller 
Solelportalen.se: Allmänna råd om solcellsinstallationer 
Solcellskollen.se: Solcellskalkyl, offertförfrågningar mm. 
Svensk solenergi: Branschförening 

Läs mer i Byggahus forum om solceller, solfångare och solenergi.