Renovering med fokus på energi del 1

Det har gått trettio år sedan Bengt Drakenberg och hans familj flyttade in i 1,5-planshuset i centrala Malmö. Redan vid inflyttningen kunde han konstatera att villan, byggd 1955, var i behov av åtgärder. Men det stora renoveringsprojektet har fått vänta fram till i år.

– Det är helt enkelt en fråga om tajming och praktiska förutsättningar. Vi behövde bygga om ett badrum på övervåningen, samtidigt som klimatskalet nu är så bristfälligt att det verkligen motiverar en renovering, säger Bengt.
 
Bengt är utbildad VVS-ingenjör och har arbetat med energifrågor i över 30 år. Idag är han verksam som energikonsult och rådgivare på Energikontoret Skåne.

– Under åren som gått har jag gett råd till tusentals villaägare, så det känns lite speciellt att äntligen ta itu med sitt eget hus!

Bengt tycker det är positivt om han kan inspirera husägare som har liknande projektidéer. Men han påpekar samtidigt att projektet inte ska uppfattas som en bruksanvisning. Varje hus är unikt – och så även husägarens motiv.

– I vårt fall handlar det inte bara om att energieffektivisera, utan lika mycket om att förbättra komforten i huset. Man måste både väga in energiåtgärder och boendekvalitet för att investeringen ska ”gå ihop”. 

Låt oss börja med de nuvarande förutsättningar som ligger till grund för projektet:

• Huset är en 1,5-plansvilla med en boyta på 180 kvm, samt 80 kvm uppvärmt källarutrymme. 
• Uppvärmningen baseras på fjärrvärme och den årliga användningen uppgår till 33 000 kWh.
• Hushållselen ligger på 5000 kWh/år.
• Hushållet består idag av tre vuxna.

Bengt drakenbergs hus före energirenoveringen. Foto: Bengt Drakenberg

I det just nu pågående delprojektet kommer såväl taket som fasaden att tilläggsisoleras. Taket har aldrig bytts och pannorna visar tecken på frostskador. Ytterväggarna består av 150 mm lättbetong med fasad av tegel: fogarna i fasaden är anfrätta och på vissa ställen har teglet börjat spricka.

– Av praktiska skäl börjar vi med takrenoveringen och kombinerar den med installation av en takkupa över badrummet på övervåningen. Därefter när byggställningarna ändå är på plats övergår arbetet till fasaden

Enligt Bengts beräkningar kommer tilläggsisoleringen ge en årlig värmebesparing på 10 000 kWh för tak och fasad tillsammans, vilket kommer att sänka totalförbrukningen till cirka 23 000 kWh per år. Takets U-värde blir omkring 0,14 W/kvm, °C och väggarna ca 0,4 W/kvm, °C. 

– När det gäller klimatskalet nöjer jag mig med den nivån av estetiska skäl. Sedan går det naturligtvis att påverka hushållselen, men det är sekundärt.

– Även om villan inte varit föremål för någon genomgripande renovering har Bengt redan gjort vissa energiförbättringar. I mitten av 1980-talet bytte han samtliga radiatorventiler och lät 1999 renovera husets tio originalfönster med en extra, inre isolerruta.

– Det resulterade i en betydlig komforthöjning och en sammanlagd minskning av energiförbrukningen med cirka 10 000 kWh per år. Mycket mer än förväntat, men Malmö är ju ett blåshål

Bengt är projektansvarig, men låter en byggfirma utföra merparten av det praktiska jobbet i form av en totalentreprenad. Firman har han valt via referenser.

– Firman har tidigare utfört flera renoveringsjobb i området. Jag har även själv kollat upp dem, pratat med byggledaren och gjort en bedömning utifrån detta.
Arbetet beräknas ta cirka 2,5 månader. Då ska taket rymma en ny takkupa och vara omlagt med ett utvändigt isolersystem som täcks av nya tegelpannor. De ska förse den gamla tegelfasaden med tilläggsisolering utvändigt och med en ny tunnputsad panel. Kostnaden för hela entreprenaden beräknas hamna kring 950 000 kronor, inklusive det ombyggda badrummet.

I nästa artikel tittar vi närmare på Bengts val av energilösningar och material – och beskriver hur arbetet går till.

Läs också
Renovering med fokus på energi del 2