Renovering med fokus på energi del 2

Bengt Drakenberg har nu byggt om badrummet på övervåningen, byggt en ny takkupa och taket har renoverats med ny isolering och nya tegelpannor ovanpå. Byggarna har nu övergått till fasaden, där man tilläggsisolerar, nätar och klär med puts. Renoveringsprojektet har således kommit en bra bit på väg när vi träffar Bengt Drakenberg utanför hans hus i centrala Malmö.

Bengt Drakenberg

– Det är fortfarande många frågor som dyker upp under arbetets gång. När takkupan skulle förses med nya fönster uppstod det leveransproblem. Kunde jag tänka mig en annan typ av fönster istället? Sådana frågor kräver snabba beslut som man vill slippa ångra i efterhand.

Som helhet har projektet ändå fortskridit utan större friktion, konstaterar Bengt. Byggarna lyckades till exempel färdigställa takrenoveringen inom loppet av några dagar, trots att isoleringssystemet var en nyhet för dem.

- Leverantören instruerade byggfirman om de skulle göra monteringen, och sedan genomförde de arbetet förvånansvärt smidigt, säger Bengt.

Taksystemet, som heter Macho-Dach, består av cellplastskivor med grafit som monteras omlott ovanpå läkten. Skivorna är 160 mm i tjocklek och har ett U-värde på 0,19, vilket är det energieffektivaste i sortimentet. Priset är å andra sidan högt: cirka 500 kronor per kvadratmeter, exklusive montering. För Bengts tak blir kostnaden 85 000 kronor enbart för isolermaterialet.

- Det är dyrt, knappt värt merkostnaden, men i det här avseendet har jag velat maxa energibesparingen samtidigt som jag vill säkerställa att komforten på övervåningen blir betydligt bättre då den utvändiga isoleringen skyddar och ger ett jämt klimat alla årstider i hela takkonstruktionen.

Macho-Dachsystemet har funnits på den internationella marknaden i 25 år, men är ännu inte så vanligt i Sverige. Bengt upptäckte systemet på en energimässa för några år sedan och insåg att det kunde vara ett lämpligt alternativ för familjens 1,5-plansvilla.

Bengt testar ett nytt sätt att isolera taket. Foto: Bengt Drakenberg

– Med tanke på takets utformning hade det blivit krångligt att isolera inifrån och dessutom ökat risken för fuktbelastning inne i vindsutrymmet.

Att välja cellplast som isolermaterial är inte optimalt ur miljösynpunkt, medger Bengt. Samtidigt påpekar han att miljöaspekterna måste vägas mot de praktiska förutsättningarna.

- Jag har tittat på vilka metoder och material som är lämpliga att använda för det här huset och haft en dialog om detta med byggfirman. Hade jag byggt ett nytt hus i egen regi skulle förutsättningarna sett helt annorlunda ut, men i det här fallet har vi valt lösningar som är beprövade och som byggarna också känner sig bekväma med. 

Även när det gäller fasaden har Bengt, av praktiska och komfortmässiga skäl, valt utvändig tilläggsisolering. Isolerskivorna består av frigolit som monteras direkt med fix på den gamla fasaden ända ner till grundmuren. Skivorna tätas och täcks med ett armeringsnät, ovanpå lägger man putsen som slutligen målas. Tilläggsisoleringen innebär att ytterväggarna flyttas ut en bit, samtidigt som fasaden får ett nytt utseende.

- Jag har gjort en estetisk och energimässig avvägning kring det här och försökt undvika att förändringen blir alltför radikal. Till exempel har jag valt att begränsa isoleringen till 60 millimeter för att det inte ska bli för djupa fönsternischer i väggarna.

Cellplast ska isolera fasaden. Foto: Lars Bärtås

Bengts har fått fasadbytet godkänt i sin bygglovsansökan. Huset ligger i ett område med varierande villabebyggelse och motivet att tilläggsisolera har även haft viss betydelse för Byggnadsnämndens bedömning.

– Själv tycker jag att den ursprungliga fasaden förvisso har en historisk charm, men att foga om den och isolera invändigt var inget bra alternativ. En hel del köldbryggor hade då varit kvar. Då hade det varit bättre att låta bli.

Bengt har, utifrån energiberäkningarna, kalkylerat med en återbetalningstid på omkring tio år för tilläggsisoleringen av fasaden. Samtidigt betonar han att denna åtgärd, liksom takrenovering, ”ger en väsentlig komforthöjning som inte går att värdera i pengar”.

Tilläggsisoleringen medför att huset nu blir tätare, vilket eventuellt måste kompenseras med förbättrad ventilation. Bengt har säkrat de gamla tilluftsventilerna så att de åter kan tas i bruk.

– Huset har ”andats” via naturliga läckage, men nu kommer jag att övervaka inomhusklimatet och se om jag måste göra ytterligare åtgärder. Eventuellt kan jag behöva förstärka ventilationen med fläktar i badrummen.

I en uppföljande artikel kommer vi att göra återbesök hos Bengt Drakenberg. Vi summerar då resultaten och ser om hans energiberäkningar och komfortåtgärder har infriat förväntningarna.

Läs också
Renovering med fokus på energi del 1