Renovera

När du anlitar utländsk hantverkare

Hantverkare redo att börja jobba.

Hantverkare redo att börja jobba. Foto: Colourbox

Det blir allt vanligare att vi tar hjälp från utlandet när vi anlitar hantverkare till bygge och renovering. Men vad är det för regler som gäller egentligen och vad bör man som privatperson tänka på när man anlitar hantverkare från utlandet? Och är en hantverkare från Polen bättre eller sämre än en svensk med samma jobb?

Byggahus.se har ställt de viktigaste frågorna till tre personer i branschen, en entreprenör, en fackombudsman och en byggjurist. Svaren skiljer sig åt en hel del. Men en sak är de överens om: Kontrollera att det är ett lagligt företag du har att göra med.


Göthe Bengtsson,
ägare till bemanningsföretaget Balticpool:

Balticpool anlitar numera bara arbetskraft från Lettland, vilket delvis beror på att företaget är stationerat i Lettland och att administrationen förenklas av att bara jobba med letter.

– Men generellt tycker jag att lettiska byggnadsarbetare är bredare i sin kompetens än hantverkare i andra länder runt om. Jag skulle vilja jämföra deras kunskap med den svenska gamla byggnadsskolan. Svenska byggnadsarbetare som i dag är omkring 50 år är lite duktigare än sina yngre kolleger, säger Göthe Bengtsson på en raspig telefonlinje från en båt ute på sjön mellan Lettland och Sverige.

Balticpool kräver att kunden står under svensk arbetsledning. Antingen ansvarar kunden själv för entreprenaden eller anlitar någon.
– Vi levererar arbetskraften. Vårt ansvar är att allt blir utfört enligt kundens önskemål och att vi har fullt försäkringsskydd och betalar alla skatter och avgifter för våra byggare.

Ska man inte gå via ett bemanningsföretag utan i stället anlita utländsk arbetskraft direkt måste man ha koll på att det är ett lagligt registrerat företag man har att göra med, menar Göthe Bengtsson.
– Företaget ska betala skatt och moms i sitt hemland. Och det är inte så lätt att kolla alla gånger. Lettland har ett bra system för detta. Men i många andra länder österut är kontrollen väldigt dålig. Det är enklare och säkrare på det här sättet.

Balticpool har ett avtal med Almega (en organisation för tjänsteföretagare) och det innebär att samma löneavtal gäller för till exempel de lettiska snickarna som de svenska. Men det blir i alla fall betydligt billigare för kunden att anlita utländsk arbetskraft.
– Det beror på de skatteregler som gäller i landet där tjänsten köps ifrån. I vårt fall så är vi ju registrerade i Lettland där vi har betydligt lägre skatt och en del andra kostnadsförmåner. Det är betydligt billigare helt enkelt.
Balticpool har ungefär 20 personer som jobbar i byggsektorn i Sverige just nu.

Göthe Bengtssons råd när du ska handla upp utländsk arbetskraft:

• Var säker på att det går att kolla upp att företaget du anlitar är lagligt och betalar skatt och moms i sitt hemland.

• Kräv att byggnadsarbetarna visar upp försäkringsbesked när de kommer till arbetsplatsen.

• Kontrollera att företaget du anlitar har ett avtal med Byggnads, Almega eller liknande så att arbetarna har en i Sverige godkänd lön.

• Kräv att någon av de anlitade byggnadsarbetarna kan prata engelska. Många beslut ska tas under byggets gång och det blir väldigt komplicerat om man inte pratar ett gemensamt språk.


Lars-Göran Bromander,
ombudsman på Byggnads:

– Det absolut viktigaste är att kontrollera att företaget man anlitar har ett kollektivavtal med oss eller någon annan godkänd organisation. Det är det bästa skyddet för kunden. Det garanterar inte bara att arbetarna får rätt betalt, utan ger också kunden skydd i form av garantier för att försäkringar, arbetsmiljöskydd, skatter och andra regler följs, slår Lars-Göran Bromander fast.

Han påpekar att arbetsmiljöskyddet brukar vara dåligt när utländska byggnadsarbetare gör jobb i Sverige.
– De är vana vid andra regler från hemlandet och tar med sig det hit. Undermåliga byggnadsställningar, arbete utan skydd med farliga material och så vidare. Och har man inte kontrollerat skydd för arbetsmiljö kan man som kund åka på stora skadestånd eller till och med fängelse.
Det finns också betydande skillnader i kunskap mellan svenska byggnadsarbetare och arbetare från framför allt öststater, menar Bromander. Traditionen att arbeta med puts och bruk från till exempel Polen och de baltiska staterna gör att de ofta är mycket duktiga på den typen av jobb.

– Men som snickare är de ofta sämre. Dessutom har byggnadsarbetarna från öst ofta dålig koll på våra byggnadsmaterial och normer. Så det kan bli lite hur som helst när de ska bygga ett våtrum till exempel. Reklamationerna har ökat kraftigt de senaste åren på jobb som inte är utförda enligt de normer vi har i Sverige.

– Jag skulle nog säga att det är riskabelt att använda utländska byggnadsarbetare om man inte vet precis vad man måste kontrollera för något. Man ska både kunna arbetsmiljöskydd och försäkringar. Kunna kolla att ett företag är lagligt och dessutom känna till byggnormer och vara kunnig på material. Det lutar nog åt att man får anlita någon som kan garantera allt detta. Och då är kollektivavtal ett fullgott skydd.

Lars-Göran Bromanders råd när du ska handla upp utländsk arbetskraft:

• Det absolut bästa är om företaget har ett gällande kollektivavtal i Sverige. Det ger ett fullgott skydd för både byggnadsarbetarna och kunden.

• Kräv referenser. Om du kan prata med andra som anlitat företaget och om dessa är nöjda med jobbet så är det förstås en stor fördel. Det gäller ju förstås även med svenska företag. Men osäkerheten om kunskapsnivå är större när det gäller utländska byggnadsarbetare så därför är det än viktigare då.

• Tro inte att ett försäkringsbesked ger ett gott skydd. Kräv alltid arbetsmiljöansvar.


Åke Rådberg,
Sveriges byggindustriers chefjurist:

– Om man som privatperson ska anlita ett utländskt byggföretag för att bygga nytt eller bygga om så finns det egentligen bara ett måste: Se till att det finns en F-skattsedel!
Så säger chefjuristen Åke Rådberg. Han anser att fackförbundet Byggnads har svartmålat läget för att skydda de svenska lönerna.

– Det är ju i och för sig ett av fackets syften. Men det är knappast någon hjälp för en privat kund om ett utländskt företag har kollektivavtal med Byggnads. Med en F-skattsedel garanterar du att du inte har ett anställningsförhållande med den du anlitar och klarar dig därför från ansvaret för skatter, försäkringar och annat.
Att få en F-skattsedel i Sverige är lätt för utländska företag, menar Åke Rådberg. Det i sig är en slags garanti för seriositet, att företaget vet att det är så det går till i Sverige.

– Funderingar kring vad en polsk byggnadsarbetare får i lön och hur duktiga utländska byggare är, blir en helt annan fråga. Som kund vill du förstås köpa tjänsten så billigt och bra som möjligt. En polsk byggnadsarbetare tjänar 30–40 kronor i timmen i Polen. Du lär säkert få betala betydligt mer än så här, men knappast de 150 kronor i timmen som facket kräver. Frågan vad en byggnadsarbetare får i lön är ointressant för dig som kund. Det intressanta är att det går juste till mellan er som parter och att du får ett pris och ett jobb du är nöjd med.

Den andra frågan, om kvalitet, besvarar Åke Rådberg med en motfråga: Hur vet du att en svensk byggnadsarbetare är duktig?
– Referenser förstås. Man kan väl utgå ifrån att ett utländskt företag som jobbar här i Sverige har gjort andra jobb här. Det är bara att ta reda på vilka jobb det är och hur nöjda de kunderna är. Precis på samma sätt som med ett svenskt företag.

Åke Rådbergs råd när du ska handla upp utländsk arbetskraft:

• Gör affärer med företag. Företaget ska ha F-skattsedel i Sverige.

• Fråga efter referenser på tidigare utförda jobb. Tidigare nöjda kunder är den bästa garantin för ett bra utfört jobb.