Att minska diametern på avloppsröret är en ändring…Claes Sörmland skrev:
Bostadsrättshavaren har inget underhållsansvar för avloppsrören i tex föreningar som sorterar under HSB..
Och vad händer då när ts flyttar, skall då den nya innehavaren informeras om att det ingår utökat ansvar för ditten och datten?H hempularen skrev:
Det kan bli bökigt att köpa bostadsrätt om det finns speciallösningar överallt…
Eller bara sedvanligt underhåll och inte en väsentlig ändring på det sätt som 7 kap. 7 § bostadsrättslagen anger eftersom båda rörtyperna är likvärdiga. En bedömningsfråga.Nissens skrev:
Jag visade just att det du påstår inte stämmer för en HSB-förening i inlägg #60:
https://www.byggahus.se/forum/threa...sroer-i-koek-behoever-rad.555540/post-6304666
Men det kan säkert finnas någon förening som tar underhållsansvar också för avloppsledningar som är synliga inne i lägenheten. TS kan läsa sin förenings stadgar och avgöra detta.
Det ingår inget utökat ansvar utan samma ansvar som har rått sedan upplåtelsen. Bostadsrättshavaren ansvarar precis som tidigare för avloppsledningar som är synliga inne i lägenheten. Precis som att bostadsrättshavaren ansvarar för diskmaskinen med dess avlopp eller vattenlåset under diskbänken som är en del av avloppsledningen. Och med tiden byts dessa ut till olika fabrikat och lösningar när köken underhålls av bostadsrättshavaren.
Det är ingen speciallösning, det är fackmässig standard.
Men oj så icke fackmässigt med lokala strypningar och försvagningar av rörgodset.P Plutus skrev:
(Jag uppskattar kreativiteten!)
TS har fått många synpunkter som går åt olika håll. En första punkt är om ändringen kräver tillstånd. Föreningen tycker så men en del råd här håller inte med. En andra punkt är om föreningen ska ge tillstånd om det hade sökts. Det är TS som får bedöma om vilken risknivå som är ok och vilka kostnader det innebär.
En första möjlighet är att inte göra något. Föreningen har begärt rättelse och om det inte görs kan föreningen kräva avhysning. Detta är ett stort steg som kan bli komplicerat och dyrbart, så båda parter har skäl att undvika denna process. Båda parter behöver troligen anlita juridiskt stöd. Det finns en möjlighet att föreningen avstår från en sådan process. Om TS väljer denna väg är det klokt att tidigt anlita en jurist.
En andra möjlighet är att TS återställer och sedan begär tillstånd. Om föreningen nekar kan TS ta det vidare till Hyresnämnden. I så fall är det klokt att ta fram en bedömning av konsekvenserna.
En tredje möjlighet är att försöka få en kompromiss som kan vara möjlig om det inte gått för långt. TS tar fram en bedömning som visar att det inte finns några risker för föreningen som kanske accepteras.
En första möjlighet är att inte göra något. Föreningen har begärt rättelse och om det inte görs kan föreningen kräva avhysning. Detta är ett stort steg som kan bli komplicerat och dyrbart, så båda parter har skäl att undvika denna process. Båda parter behöver troligen anlita juridiskt stöd. Det finns en möjlighet att föreningen avstår från en sådan process. Om TS väljer denna väg är det klokt att tidigt anlita en jurist.
En andra möjlighet är att TS återställer och sedan begär tillstånd. Om föreningen nekar kan TS ta det vidare till Hyresnämnden. I så fall är det klokt att ta fram en bedömning av konsekvenserna.
En tredje möjlighet är att försöka få en kompromiss som kan vara möjlig om det inte gått för långt. TS tar fram en bedömning som visar att det inte finns några risker för föreningen som kanske accepteras.
Det kan du inte vara säker på. HSB har förvisso sina så kallade normalstadgar i några olika versioner. Många föreningar använder varianter av dessa men även om föreningen är med i HSB kan föreningens stadgar skilja sig rätt rejält från normalstadgarna som HSB tillhandahåller.
Tror man att alla HSB-föreningar har likadana stadgar tror man fel.
Man kan ju motivera en åtgärd av en annan anledning än den underliggande pga av formalia.Nötegårdsgubben skrev:
TS beskriver anslutningen i väggen som ett gammalt 70mm rör. Jag antog då att det var en gammal standard som inte längre användes och med svårigheter att få tag på passande delar. Nu verkar så inte vara fallet utan ett 75mm rör passar nog i anslutningen.
Men faktum kvarstår att en 50mm ledning är en fackmannamässig lösning. Dock så är underlaget för en rättslig prövning mer oklart. I perspektiv från rätten/nämnden skulle jag ifrågasatt en minskning av dimensionen på avloppsröret, man kanske bedömer att det inte är fackmannamässigt. För att godta att 50mm är ok skulle jag vilja ha ett utlåtande. Redan här ser jag att tid och pengar går åt för en sak där ett utfall som TS önskar sig inte är garanterat. Jag skulle istället ha lagt dessa resurser på att återställa dimensionen då det löser problemet i grunden även fast kanske styrelsen agerar fel. Det är helt enkelt billigare att göra som de säger.
Alternativet är att övertyga/övertala styrelsen men det kan ju ta lika mycket resurser i anspråk som en prövning i Hyresnämnden.
Instämmer. Men jag tror det blir olika slags process beroende på hur TS agerar. Föreningen har skickat en anmodan om rättelse. Om rättelse inte sker kan föreningen gå vidare med krav på avhysning. TS kan bestrida detta i tingsrätten. Om TS återställer och sedan begär godkännande för att ändra så sker prövning i Hyesnämnden om föreningen säger nej. Dessa processer kan bli tidskrävande och dyra.M merbanan skrev:
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 21 915 inlägg
Du hoppar av någon anledning över 3/4 av paragrafen, mitt argument vilar på andra stycket.
”Bostadsrättshavaren får heller inte sägas upp på grund av ett sådant förhållande som avses i 18 § 2, om det är fråga om en bostadslägenhet, eller ett sådant förhållande som avses i 18 § 9, om han eller hon så snart som möjligt ansöker om tillstånd hos hyresnämnden och får ansökan beviljad.”
Hyresnämnden går alltså att vända sig till enligt stycket ovan.
Att det måste få prövas först, och att eventuell rättelse inte kan krävas förrän den processen haft sin fulla gång utgår jag från att vi är överens om.
Redigerat:
Ok då kan jag gissa hur du tänker.
Jag förstår det istället som att TS har sin chans att rätta nu på styrelsens uppmaning, inte senare. Sitter TS stilla i båten och inte rättar så är den möjligheten stängd om styrelsen säger upp lägenheten om några dagar, kanske redan nästa vecka?
Kvar finns då som skydd för TS möjligheten att få ett tillstånd i hyresnämnden för åtgärden i efterhand. En sorts sista utväg. Men då måste TS agera så fort som möjligt och inkomma med en ansökan till hyresnämnden inom några dagar och kan inte som han verkade planera vid tiden när jag svarade dig att sitta på sina händer och inte göra något och debattera med styrelsen. Dröjer han med ansökan till hyresnämnden stängs även detta skydd.
Jag ser inte han får en andra chans att rätta enligt lagen efter ett eventuellt avslag i hyresnämnden, rättelse ska ske så fort som möjligt enligt lagen, alltså typiskt sett inom några dagar ett par veckor kanske.
Men delvis sätts ju takten på processen av styrelsen och när de säger upp lägenheten.
Nej vi är inte överens om läsningen. Se ovan.
(Ska kolla i propositionen om det finns en kronologi beskriven för denna process. D v s vilka möjligheter som är öppna och stängs i vilken ordning.)