Det här är vad jag hittar i prop. 2021/22:171 s. 74-75:Claes Sörmland skrev:
Vad jag förstår är TS lägenhet enligt styrelsens bedömning förverkad p g a att TS utan tillstånd utförde ändringsåtgärderna av avloppsledningen. Styrelsen har nu uppmanat TS att rätta så snart som möjligt. Nästa brev från styrelsen är uppsägningen av lägenheten och sen är det utflytt tre månader senare som gäller.
TS kan stoppa denna process och slippa uppsägning genom att antingen vidta rättelse och informera styrelsen om det eller ansöka om tillstånd för åtgärden hos hyresnämnden. Båda måste ske så snart som möjligt för att TS inte ska förlora rätten. Vid rättelse är processen avklarad omedelbart och det blir ingen uppsägelse. Vid ansökan om tillstånd för åtgärden så läggs det hela på is tills hyresnämnden har fattat sitt beslut. Vid ett avslag blir det uppsägelse.
Frågan är nu, vad händer om TS rättar först efter att TS har blivit uppsagd? Är det en väg ut för TS? Finns det någon get-of-of-jail-card-reglering i bostadsrättslagen i detta avseende?
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 21 915 inlägg
Det är en i mina ögon anmärkningsvärd tolkning. Att man skulle hamna i en sämre position än annars för att man nyttjar sin tätt att överklaga är inte förenligt med allmänna rättsprinciper.
Men så är det ju inte. Möjligheten att rätta så snart som möjligt efter styrelsens uppmaning ligger helt parallellt med möjligheten att ansöka om tillstånd hos hyresnämnden så snart som möjligt. Det ena utesluter inte det andra.
Du kan välja mellan att så snart som möjligt:
1. Rätta och ansöka om tillstånd hos hyresnämnden
2. Rätta och inte ansöka om tillstånd hos hyresnämnden
3. Inte rätta och ansöka om tillstånd hos hyresnämnden
4. Inte rätta och inte ansöka om tillstånd hos hyresnämnden
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 21 915 inlägg
Mig veterligen finns bara rätt till återvinning om man inte betalat avgiften i tid. Då har man tre veckor på sig från uppsägningen enligt 7:23. Skulle det gå att tillämpa analogt i andra fall? Känns tveksamt.
HejMax Wikman skrev:
Jag gjorde exakt det du gjort och av samma skäl, det gick inte att få in en diskmaskin. Jag bilade dessutom in röret några cm i väggen. Det blev perfekt och funkat. Men jag frågade inte styrelsen, däremot pratade jag med rörmokarna som jobbade med stambytet.
Jag har för mig att alla synliga rör inne i lägenheten, såväl vatten, avlopp och värme, numera är bostadsrättsinnehavarens ansvar
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 21 915 inlägg
Poängen med att inte rätta utan överklaga är ju att man anser beslutet vara felaktigt eller möjligen övernitiskt. Det kan också tänkas finnas ekonomiska aspekter med att inte vilja rätta.
I mer extrema fall, säg att man tagit ner en bärande vägg eller har en uppenbart farlig/skadlig installation finns en möjlighet för föreningen att på bostadsrättsinnehavarens bekostnad åtgärda felet i 7:12 a.
Att det med den säkerhetsventilen i åtanke skulle vara skäligt att inte invänta en process i hyresnämnden innan man börjar räkna fristen för rättelse tror jag helt enkelt inte en domstol skulle komma fram till.
***
Det är dock en intressant fråga, där varken motiven på s. 73 ff. eller författningskommentaren på s. 98 ff. ger någon nämnvärd ledning i hur reglerna ska tolkas, trots att det får anses vara oerhört viktiga frågor för den boende, i synnerhet om händelser som den här förevarande inte skulle anses som ringa och därmed falla utanför vad lägenheter får förverkas för.
Lagstiftaren har bemött detta argument från remissinstanserna i propen s 69. Man är i mitt tycke rätt kravställande på bostadsrättshavarens förmåga att förstå regelverket och ansöka om tillstånd i förväg.
Det beror på omständigheterna tänker jag.
Ja, det är lite märkligt att man 2022 skapar så otydliga regler. Kanske förutser man något problem som inte vi ser med tydligare regler i lagtexten? Kanske vill man ge styrelserna ute i BRFerna flexibilitet och därmed också i förlängningen rättsapparaten när det blir tvist och den enskildes uppsägning ska hanteras?
Två saker ska enligt lagtexten ske "så snart som möjligt" av bostadsrättshavaren om denne vill dra nytta av dessa möjligheter, dels rättelse och dels ansökan om tillstånd hos hyresnämnden. Om bostadsrättshavaren drar benen efter sig så förloras dessa möjligheter.
Man kan ju tänka sig att denna tidsfrist, "så snart som möjligt", är datummässigt densamma för båda möjligheterna. Man kan också tänka sig att de är olika, att det t ex är möjligt att rätta på kortare tid än det är möjligt att ansöka om om tillstånd hos hyresnämnden. Eller kanske vanligare, tvärt om.
Om snarast möjlighet till rättelse ligger datummässigt senare än snarast möjlighet till ansökan om tillstånd hos hyresnämnden så kommer ju ansökan om tillstånd att kunna genomföras tidigare än rättelse. Då tänker jag mig att ditt scenario kickar in, att det finns rättelsetid kvar efter att man har fått hyresnämndens beslut i tillståndsfrågan många månader senare. Men jag tror inte man når framgång i rättsapparaten med att först sitta still i båten avseende en rättelse som kan lösas på ett dag eller två och sen klämma in ansökan om tillstånd hos hyresnämnden några veckor senare och när beslutet sen kommer åtta månader senare hävda att man ska ha veckovis till med tid att rätta för att undgå uppsägning.
Då rinner det även som bäst...M Mortsken skrev:
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 21 915 inlägg
Bemött och bemött. Man sa mer eller mindre att man sket i vilket för att folk borde göra rätt och söka tillstånd.
Påminner mig om Energimyndighetens och Lantmäteriets famösa utredning av elbilsladdning i samfälligheter för några år sedan. Ett byråkratiskt konstaterande om att det går utmärkt, det är bara att begära omförrättning och betala. Sen kom en SOU som med ett förslag om lagändring på två meningar löser saken på riktigt.
Ja, eller bara blinda för verkligheten. Jag gissar på det senare.
Morgan Johanssons justitiedepartement. Jag är inte så förvånad.
Problemet tror jag fanns, alltså att det behövdes en förverkandeordning för situationer där en BRF-innehavare går bananas. Men det är en illa beredd reglering.
Ja, och det är ju rimligt, i synnerhet var och en för sig.
Nja, min invändning år att klockan för rättelse (jfr laga kraft av domar) inte kan börja ticka så länge en överklagandeprocess av beslutet pågår. Min poäng är inte att klockan för båda ska börja ticka samtidigt; i så fall blir överklagandeinstrumentet närmast omöjligt att använda om man inte är väldigt säker på att få rätt.
Det tror inte jag heller, men på grund av saktfärdigheten med tillståndsansökan, inte pga. rättelsen. De två behöver inte bedömas ihop.
Ja, samma resonemang kan ju egentligen tillämpas på styrelsens roll i sammanhanget =
den styrelse som är osäker på om en åtgärd kräver styrelsens tillstånd bör alltid neka.
Men det har väl alltid varit lika oklart, mer eller mindre, bara att det ställs på sin spets nu när det också får en påföljd - tillika BRL:s allvarligaste påföljd.
Hänger inte med på ditt resonemang. Menar du att styrelser som princip ska vägra tillstånd för en åtgärd för att åtgärden kräver tillstånd?C cpalm skrev:
Jag får intrycket av propositionstexten att lagstiftaren inte tänker sig att det ska "överklagas" så ofta, det ska primärt rättas, bostadsrättshavaren ska lyda styrelsens instruktioner. Hade lagstiftaren tänkt sig att huvudlösningen skulle vara överklagan så skulle det kallas för just det i lagen: "överklagan". Men det gör det alltså inte. Och överklagandeprocessen skulle ligga först i lagtexten, det är ju den vanliga och förväntade vägen vid oenighet. Men det gör den alltså inte.
Det känns mer som att möjligheten har lagts till efteråt av någon jurist, att detta inte var vad man ville ha från politikens sida. Och det stämmer ju med socialdemokratiska värderingar, man ska stå med mössan i hand inför överhögheten och lyda. Inte ställa till bråk genom att egoistiskt inte acceptera kollektivets vilja. Det är ju en rätt antiliberal ideologi.
EDIT: "Överklagandemöjligheten" kommer från utredningen. Och det är så ospännande att den finns där för att den redan fanns där vid scenariot styrelse säger upp bostadsrättshavare som har hyrt ut sin lägenhet utan styrelsens tillstånd. Så för att veta varför denna möjlighet finns får man läsa den gamla propositionen.
Redigerat:
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 21 915 inlägg
Det tycker jag är en orättvis beskrivning, därtill en sammanblandning av överhet och kollektiv.
Inte för att den kräver tillstånd, men om styrelsen t.ex. känner sig osäker på om en dimensionsändring från 75 till 50 mm på ett avloppsrör är en "tillståndspliktig" åtgärd bör man ju utifrån ett analogt resonemang neka och låta bostadsrättsinnehavaren dra det i hyresnämnden.
Det märkliga är att enligt bostadsrättslagen prövar aldrig hyresnämnden om en åtgärd alls kräver tillstånd. Nämnden prövar enbart om tillstånd ges eller ska vägras utifrån bostadrättshavarens tillståndsansökan. Utfallet i hyresnämnden om en åtgärd inte är tillståndskrävande är således att hyresnämnden ger tillstånd...C cpalm skrev:
Den enda som har rätt att avgöra om tillstånd krävs för en åtgärd är således styrelsen. Den är suverän där. Den har överhöghet i frågan.
Så i princip kan styrelsen hitta på att vilken åtgärd som helst som bostadsrättshavaren har utfört krävde tillstånd och sen måste bostadsrättshavare och hyresnämnd förhålla sig till det. Det går inte att få det överprövat.