15 823 läst ·
447 svar
16k läst
447 svar
Busch vill stoppa effektavgifterna
@Martin Lundmark jag är också fundersam kring dina uppgifter om kapacitetsbrister av elöverföring i lokalnäten.
Hur kan jag eller någon annan veta att lokalnätet här vid Sörmlandskusten som Vattenfall driver har kapacitetsbegränsningar som hotar dess funktion? Förvisso har några enstaka entusiaster skaffat elbil och en och annan småhusägare gick på det där med solceller när det var som mest subventionerat men givet hur mycket direktverkande el som har konverterats till värmepumpar har jag svårt att tro att trakten har kapacitetsproblem i lokalnätet. Men hur får jag visshet i den faktafrågan?
(Sen är Blykalla på gång att bygga en reaktor i Studsvik så elnätet kan nog få en rejäl omskakning om ett antal år. Kanske.)
Hur kan jag eller någon annan veta att lokalnätet här vid Sörmlandskusten som Vattenfall driver har kapacitetsbegränsningar som hotar dess funktion? Förvisso har några enstaka entusiaster skaffat elbil och en och annan småhusägare gick på det där med solceller när det var som mest subventionerat men givet hur mycket direktverkande el som har konverterats till värmepumpar har jag svårt att tro att trakten har kapacitetsproblem i lokalnätet. Men hur får jag visshet i den faktafrågan?
(Sen är Blykalla på gång att bygga en reaktor i Studsvik så elnätet kan nog få en rejäl omskakning om ett antal år. Kanske.)
Redigerat:
D Danne824 skrev:Det där är mest jumbobabbel.
Du pratar om fysik och elkraftteknik men presenterar inga fakta alls.
Var finns effektbristen?
Vilka nät är överbelastade?
Hur stora är topparna och vilka orsakar dem?
Du babblar om framtiden, är du kanske Phytia som vet vilken lottorad som vinner imorgon?
Faktum är att den totala elanvändningen i Sverige har legat relativt stabil eller till och med minskat under lång tid.
För vanliga hushåll med jämn och låg förbrukning handlar det om mycket små effekttoppar, men med tydliga höga kostnadsökningar för oss normal konsumenter.
Att ifrågasätta proportionalitet, kostnadsfördelning och faktisk systemnytta är inte politik.
Det är grundläggande systemanalys.
Hej Danne824 och Claes SörmlandClaes Sörmland skrev:
@Martin Lundmark jag är också fundersam kring dina uppgifter om kapacitetsbrister av elöverföring i lokalnäten.
Hur kan jag eller någon annan veta att lokalnätet här vid Sörmlandskusten som Vattenfall driver har kapacitetsbegränsningar som hotar dess funktion? Förvisso har några enstaka entusiaster skaffat elbil och en och annan småhusägare gick på det där med solceller när det var som mest subventionerat men givet hur mycket direktverkande el som har konverterats till värmepumpar har jag svårt att tro att trakten har kapacitetsproblem i lokalnätet. Men hur får jag visshet i den faktafrågan?
(Sen är Blykalla på gång att bygga en reaktor i Studsvik så elnätet kan nog få en rejäl omskakning om ett antal år. Kanske.)
Vi vet inget om framtiden, men vi kan lära av det som varit. Genom forskning kan vi studera vad som kan hända i framtiden och då, inte veta, men ändå ha en bra förståelse hur framtiden kan te sig.
När vi byggde upp vårt elnät med bland annat Velanders formler och elkraftkunskap för säg drygt 70 år sedan då var läget i princip detsamma. De visste inget om framtiden, men de kunde lära sig av det som varit och skapa oss en inblick i hur framtiden kan te sig.
De forskade, gjorde mätningar och modeller som sedan prövades praktisk och justerades vid behov. Man kom succesivt fram till ett byggsätt som fungerade så länge de initiala villkoren var någorlunda detsamma.
Jag har arbetat ca 10 år med industriell forskning på ASEA/ABB det ASEA som en gång i tiden tillsammans med Kungliga Vattenfallsstyrelsen (föregångaren till dagens Vattenfall AB) sedan ca 25 år som forskarstuderandet/forskare/lärare vid Luleå tekniska universitet.
För mig och många andra i elkraftbranschen så är forskning och tillhörande utveckling en naturlig process för att möta framtidsfrågorna. Elkraftbranschen kan genom till exempel kontinuerlig mätning av olika storheter i elkraftnäten hålla en god nutidsbild hur elnätsbelastningar förändras.
Även om Sveriges totala elenergianvändning varit konstant eller har minskat så säger det inget om hur effektvariationerna har sett ut i distributionsnäten vid solceller och elbilsladdning. Där ser man bland annat hur spänningsvariationerna har ökad genom ökade variationer i effekt vid till exempel styrning efter timpriser
Elnätsföretagen kan sedan genom olika forskningsuppdrag skapa sig en inblick hur framtiden kan se ut utifrån olika framtidsscenarier.
När det gäller den förändrade elnätsanvändningen och dess konsekvenser framöver gällande en ökad elbilsladdning. Så har jag bland annat (i inlägg #53) hänvisat till en licentiatavhandling, författad av Maria Sandström, med rubriken;
Evaluation and variability of power grid hosting capacity for electric vehicles: Case studies of residential areas in Sweden
https://du.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:1848438&dswid=-8661
Klickar ni på länken ”fulltext (2786 kB)” så kan ni tanka ned den
Här har Maria Sandström gjort två olika fallstudier baserat på verkliga elnätsdata. Detta för att återspegla förhållandena i svenska elnät med bostäder och sedan studera vad det innebär med en ökad mängd elbilsladdning i dessa redan byggda eldistributionsnät.
Utvecklingen blir naturligtvis inte detsamma överallt i hela Sveriges distributionsnät men det jag själv bland annat har varit involverad gällande solceller på villatak i två områden landsbygd och stadsnät gav en bra inblick om vad som kunde hända i framtiden.
Läs igenom inlägg #53 och läs sedan gärna hennes licentiatarbete.
Det tar flera år att bygga och förändra elnät.
Hur tänkte ni er att man elkraftbranschen studerade och förberedde sig på framtidsfrågorna?
Så det du säger med många ord är att vi kan inte veta.M Martin Lundmark skrev:Hej Danne824 och Claes Sörmland
Vi vet inget om framtiden, men vi kan lära av det som varit. Genom forskning kan vi studera vad som kan hända i framtiden och då, inte veta, men ändå ha en bra förståelse hur framtiden kan te sig.
När vi byggde upp vårt elnät med bland annat Velanders formler och elkraftkunskap för säg drygt 70 år sedan då var läget i princip detsamma. De visste inget om framtiden, men de kunde lära sig av det som varit och skapa oss en inblick i hur framtiden kan te sig.
De forskade, gjorde mätningar och modeller som sedan prövades praktisk och justerades vid behov. Man kom succesivt fram till ett byggsätt som fungerade så länge de initiala villkoren var någorlunda detsamma.
Jag har arbetat ca 10 år med industriell forskning på ASEA/ABB det ASEA som en gång i tiden tillsammans med Kungliga Vattenfallsstyrelsen (föregångaren till dagens Vattenfall AB) sedan ca 25 år som forskarstuderandet/forskare/lärare vid Luleå tekniska universitet.
För mig och många andra i elkraftbranschen så är forskning och tillhörande utveckling en naturlig process för att möta framtidsfrågorna. Elkraftbranschen kan genom till exempel kontinuerlig mätning av olika storheter i elkraftnäten hålla en god nutidsbild hur elnätsbelastningar förändras.
Även om Sveriges totala elenergianvändning varit konstant eller har minskat så säger det inget om hur effektvariationerna har sett ut i distributionsnäten vid solceller och elbilsladdning. Där ser man bland annat hur spänningsvariationerna har ökad genom ökade variationer i effekt vid till exempel styrning efter timpriser
Elnätsföretagen kan sedan genom olika forskningsuppdrag skapa sig en inblick hur framtiden kan se ut utifrån olika framtidsscenarier.
När det gäller den förändrade elnätsanvändningen och dess konsekvenser framöver gällande en ökad elbilsladdning. Så har jag bland annat (i inlägg #53) hänvisat till en licentiatavhandling, författad av Maria Sandström, med rubriken;
Evaluation and variability of power grid hosting capacity for electric vehicles: Case studies of residential areas in Sweden
[länk]
Klickar ni på länken ”fulltext (2786 kB)” så kan ni tanka ned den
Här har Maria Sandström gjort två olika fallstudier baserat på verkliga elnätsdata. Detta för att återspegla förhållandena i svenska elnät med bostäder och sedan studera vad det innebär med en ökad mängd elbilsladdning i dessa redan byggda eldistributionsnät.
Utvecklingen blir naturligtvis inte detsamma överallt i hela Sveriges distributionsnät men det jag själv bland annat har varit involverad gällande solceller på villatak i två områden landsbygd och stadsnät gav en bra inblick om vad som kunde hända i framtiden.
Läs igenom inlägg #53 och läs sedan gärna hennes licentiatarbete.
Det tar flera år att bygga och förändra elnät.
Hur tänkte ni er att man elkraftbranschen studerade och förberedde sig på framtidsfrågorna?
Hej Claes SörmlandClaes Sörmland skrev:
Vilken planet kommer du ifrån?
Vem har inbillat dig att vi kan veta precis vad som händer i framtiden?
Det jag har beskrivit är hur samhället förbereder sig på framtidsfrågor.
Visste du inte det?
Redigerat:
Det är ju just det, jag är inte övertygad om att man kan veta precis vad som händer i framtiden. Och som det tycks är jag kanske t o m mer skeptiskt än du över prognoserna, eller om vi ska kalla dem scenarier. Även de som du driver.M Martin Lundmark skrev:
Hej Claes SörmlandClaes Sörmland skrev:
Du är naturligtvis fri att vara skeptiskt över prognoserna, men utan dessa så kan inte elnätsbolagen (eller andra) planera inför framtiden vid exempelvis samhällsförändringar.
Vi gör ju hela tiden trafikplaneringar, planerat för utbildningar och vattenförsörjning i samhället
Jag måste fråga dig igen; vem har inbillat dig ”att man kan veta precis vad som händer i framtiden”?
Jag försöker vara saklig och seriös och hjälpa andra här på byggahus.
Vad håller du på med?
Driver du med mig och de andra som läser vad vi skriverier?
M Martin Lundmark skrev:Hej Danne824 och Claes Sörmland
Vi vet inget om framtiden, men vi kan lära av det som varit. Genom forskning kan vi studera vad som kan hända i framtiden och då, inte veta, men ändå ha en bra förståelse hur framtiden kan te sig.
När vi byggde upp vårt elnät med bland annat Velanders formler och elkraftkunskap för säg drygt 70 år sedan då var läget i princip detsamma. De visste inget om framtiden, men de kunde lära sig av det som varit och skapa oss en inblick i hur framtiden kan te sig.
De forskade, gjorde mätningar och modeller som sedan prövades praktisk och justerades vid behov. Man kom succesivt fram till ett byggsätt som fungerade så länge de initiala villkoren var någorlunda detsamma.
Jag har arbetat ca 10 år med industriell forskning på ASEA/ABB det ASEA som en gång i tiden tillsammans med Kungliga Vattenfallsstyrelsen (föregångaren till dagens Vattenfall AB) sedan ca 25 år som forskarstuderandet/forskare/lärare vid Luleå tekniska universitet.
För mig och många andra i elkraftbranschen så är forskning och tillhörande utveckling en naturlig process för att möta framtidsfrågorna. Elkraftbranschen kan genom till exempel kontinuerlig mätning av olika storheter i elkraftnäten hålla en god nutidsbild hur elnätsbelastningar förändras.
Även om Sveriges totala elenergianvändning varit konstant eller har minskat så säger det inget om hur effektvariationerna har sett ut i distributionsnäten vid solceller och elbilsladdning. Där ser man bland annat hur spänningsvariationerna har ökad genom ökade variationer i effekt vid till exempel styrning efter timpriser
Elnätsföretagen kan sedan genom olika forskningsuppdrag skapa sig en inblick hur framtiden kan se ut utifrån olika framtidsscenarier.
När det gäller den förändrade elnätsanvändningen och dess konsekvenser framöver gällande en ökad elbilsladdning. Så har jag bland annat (i inlägg #53) hänvisat till en licentiatavhandling, författad av Maria Sandström, med rubriken;
Evaluation and variability of power grid hosting capacity for electric vehicles: Case studies of residential areas in Sweden
[länk]
Klickar ni på länken ”fulltext (2786 kB)” så kan ni tanka ned den
Här har Maria Sandström gjort två olika fallstudier baserat på verkliga elnätsdata. Detta för att återspegla förhållandena i svenska elnät med bostäder och sedan studera vad det innebär med en ökad mängd elbilsladdning i dessa redan byggda eldistributionsnät.
Utvecklingen blir naturligtvis inte detsamma överallt i hela Sveriges distributionsnät men det jag själv bland annat har varit involverad gällande solceller på villatak i två områden landsbygd och stadsnät gav en bra inblick om vad som kunde hända i framtiden.
Läs igenom inlägg #53 och läs sedan gärna hennes licentiatarbete.
Det tar flera år att bygga och förändra elnät.
Hur tänkte ni er att man elkraftbranschen studerade och förberedde sig på framtidsfrågorna?
Kul grej av Stefan Sauk, kanske något du kan också ta till dig.
Ja det är ju självklarheter att det behövs planer. Vi är helt överens där. Och jag gissar att du inte kan hitta en enda skribent här som skulle argumentera mot det.M Martin Lundmark skrev:
Men min fråga kvarstår: Var är datan eller modelleringarna som visar att det finns eller förväntas uppstå kapacitetsbrist i lokalnätet här nere i östra Sörmland. Finns de ens? Var publiceras de så att politiker, makthavare och deras experter kan ta del av dem? Jag tar också gärna del av dem.
Jag misstänker helt enkelt att data och modeller saknas. Att beslut fattas på rätt lösa boliner baserat på något generellt typexempel och svepande argument. T ex som licentiatavhandlingen som du länkade till.
Jag fruktar således inkompetens i planeringsledet, samma sak som gav oss de havererade stora gröna industriprojekten. Alla hummar okritiskt med men ingen har räknat och kollat. Ett väldigt svenskt fenomen. Men du kanske kan rätta mig genom lugnande besked att så inte är fallet?
Det har du helt hittat på själv att jag skulle tro. Och du fick ju redan svar i förra inlägget att jag inte har den föreställningen. Så varför insisterar du att sprida dessa falska uppgifter?M Martin Lundmark skrev:
Uppenbarligen inte, du får försöka igen. Ditt beteende med personangrepp är inte så muntert, jag har bemött dig sakligt hela vägen och hoppas på detsamma tillbaka.M Martin Lundmark skrev:
Varför får du den känslan? Är jag otydlig på något sätt?M Martin Lundmark skrev:
Min röst på Martin. Claes, du ger uttryck för din personliga tro/uppfattning. Martin hänvisar till arbeten som görs enligt den världsbild vi använt oss av de senaste århundraden med ett vetenskapligt förhållningssätt.
Det finns ett talesätt ” in god we trust, all others must bring statistics”
Tycker att Martin gjort just det.
Det finns ett talesätt ” in god we trust, all others must bring statistics”
Tycker att Martin gjort just det.
Martin har väl inte fört fram någon statistik? Det är ju denna jag efterfrågar. Jag frågar efter underlagen helt enkelt. Och jag undrar stilla om de alls finns?U Upp skrev:Min röst på Martin. Claes, du ger uttryck för din personliga tro/uppfattning. Martin hänvisar till arbeten som görs enligt den världsbild vi använt oss av de senaste århundraden med ett vetenskapligt förhållningssätt.
Det finns ett talesätt ” in god we trust, all others must bring statistics”
Tycker att Martin gjort just det.
Kolla med nätägaren om de publicerar den. Här har du t.ex. Mälarenergis nätutvecklingsplan:Claes Sörmland skrev:
https://www.malarenergi.se/globalas...vecklingsplan-malarenergi-elnat-2025-2034.pdf
Där skriver de bl.a. angående nuläget:
Annars tror jag dessa planer skall inges till EI, så de kan säkert efterfrågas där om inte annat.
Det är ingen som har påstått att man inte ska göra prognoser.M Martin Lundmark skrev:Hej Claes Sörmland
Du är naturligtvis fri att vara skeptiskt över prognoserna, men utan dessa så kan inte elnätsbolagen (eller andra) planera inför framtiden vid exempelvis samhällsförändringar.
Vi gör ju hela tiden trafikplaneringar, planerat för utbildningar och vattenförsörjning i samhället
Jag måste fråga dig igen; vem har inbillat dig ”att man kan veta precis vad som händer i framtiden”?
Jag försöker vara saklig och seriös och hjälpa andra här på byggahus.
Vad håller du på med?
Driver du med mig och de andra som läser vad vi skriverier?
Självklart måste samhällsplanering bygga på antaganden om framtiden.
Barnafödande minskar vilket medför mindre behov av barnomsorg är ett exempel.
Det jag ifrågasätter är inte att prognoser finns utan hur säkra de framställs och hur de används som grund för ökade kostnader här och nu.
Historiskt har många energiprognoser slagit fel, både vad gäller efterfrågan och utvecklingstakt.
Samtidigt har elanvändningen i Sverige varit relativt stabil och även minskat under lång tid.
Frågan som jag ställt till dig tidigare.
Hur stora är de faktiska
kapacitetsproblemen idag?
Var finns de?
Och är de så omfattande att generella avgiftsförändringar för alla hushåll är motiverade?
Att ställa de frågorna är inte att driva med någon.
Tycker nog att det är väldigt relevanta frågor som du borde ha svar på då du tycker att svenska elnätet är underdimensionerad.
Om du tycker att det finns ett framtida behov, som faktiskt inte kan bekräftas, och vi elkonsumenter ska sitta och betala för något som inte har inträffat ännu undrar jag lite faktiskt.
Det skulle då även kunna appliceras på andra områden,
-vi höjer banan priset med 100% det kan komma en missväxt om 18 år.
Vi höjer priserna på pasta, då pastaträden 😉 kanske inte kommer att ge skörd om 3 år osv... lika bisarra antaganden.
Det jag vänder mig mot är att vi kunder ska betala i förväg för nätutbyggnader som kanske aldrig blir av.
Tidigare har nätavgifter speglat faktiska kostnader och genomförda investeringar.
Angående prognoser är det denna "alla" pekar på nu:D Danne824 skrev:
https://www.energiforetagen.se/fardplan-energi/elanvandningen-2045/
Branschens egna gemensamma prognos får man ha i åtanke. Läs själv och bedöm, men mycket drömmar om batterifabriker och sånt är representerat där enligt min uppfattning.
Uppfattar det också som att man gärna glömmer att nämna att det är en framtidsprognos och inte ett direkt förestående nutidsläge.


