15 839 läst ·
447 svar
16k läst
447 svar
Busch vill stoppa effektavgifterna
Hej cpalmC cpalm skrev:En intressant tanke, men nuvarande modeller för effekttariffen är inte särskilt väl utformade för att nå ett sådant hypotetiskt mål. Dels eftersom det är "gratis" att ta ut effekt så länge man håller sig under månadens hittills största topp. Dvs. behöver man snabbladda elbilen dagtid i början på månaden kan man lika gärna fortsätta göra det resten av månadens dagar vad effektavgiften beträffar. Dels eftersom modellerna är så diversifierade och levande att det inte finns något universellt "recept" på hur styrningen skall fungera. Dels därför att modellerna inte avspeglar faktiskt nuläge, dvs. risken är att vi sparar på effekt i onödan vid tillfällen när det inte är motiverat. Dels eftersom nuvarande modeller måste ställa prognoser över en okänd framtid för att fungera optimalt.
Då är spotprismodellen betydligt mer effektiv. Men det faktum att prisdata inte riktigt finns öppet tillgängligt förtar ju trovärdigheten. Vill man på riktigt att folk skall anpassa sig måste man också göra siffrorna tillgängliga i god tid innan.
Bara osäkerhetsfaktorn är en stor stoppkloss. Folk har redan blivit brända av komplicerade lösningar som blivit obsoleta när förutsättningarna förändrats.
Du tror inte att spotprismodellen blir för komplicerad att tillämpa för många
Jag räknar med att effektavgiften i nuvarande utförande är ett första steg att göra abonnemangsäkringen variabel efter det toppeffektbehovet man har
Med den topp man tar ut (eller medelvärdet av tex tre toppar) markerar man sedan effektbehovet den månaden. Sedan startar nästa månad med ett nytt maxvärde.
Det blir en dynamisk mätning vad elanvändarna efterfrågar på ett bättre sätt än dagens metod med abonnemangsäkring och den kan då övergå till att bli kortslutningsskydd.
Sedan räknar jag med en utveckling angående av hur effektavgiften till exempel kan bli ännu mera dynamisk
Redigerat:
Många nätbolag tar helt bort abbonnemangssäkringen som faktor i avgiften och ersätter den med effektavgiften. De fångar samma parameter, men effektavgiften är mer rättvisande eftersom den tittar över alla faser och över längre tid. Du kan behöva en större abbonnemangssäkring för att inte den ska gå när du köra kaffebryggare, vattenkokare, micro och hårtork samtidigt som några andra maskiner är igång i bakgrunden. Men för kvarterets nätkapacitet och för effektavgiften spelar det mindre roll eftersom var och en av enheterna bara kör några minuter.
Redigerat:
Det är i viss mån bra att osäkerhetsfaktorn är en stoppkloss. Det bromsar upp så inte alla installerar smarta styrningar för sina maskiner som bara klarar av att anpassa sig till elpris. Det är ju pengar i sjön om de sedan inte kan användas för att de överbelastar elnätet.C cpalm skrev:En intressant tanke, men nuvarande modeller för effekttariffen är inte särskilt väl utformade för att nå ett sådant hypotetiskt mål. Dels eftersom det är "gratis" att ta ut effekt så länge man håller sig under månadens hittills största topp. Dvs. behöver man snabbladda elbilen dagtid i början på månaden kan man lika gärna fortsätta göra det resten av månadens dagar vad effektavgiften beträffar. Dels eftersom modellerna är så diversifierade och levande att det inte finns något universellt "recept" på hur styrningen skall fungera. Dels därför att modellerna inte avspeglar faktiskt nuläge, dvs. risken är att vi sparar på effekt i onödan vid tillfällen när det inte är motiverat. Dels eftersom nuvarande modeller måste ställa prognoser över en okänd framtid för att fungera optimalt.
Då är spotprismodellen betydligt mer effektiv. Men det faktum att prisdata inte riktigt finns öppet tillgängligt förtar ju trovärdigheten. Vill man på riktigt att folk skall anpassa sig måste man också göra siffrorna tillgängliga i god tid innan.
Bara osäkerhetsfaktorn är en stor stoppkloss. Folk har redan blivit brända av komplicerade lösningar som blivit obsoleta när förutsättningarna förändrats.
Att det är gratis att ta ut effekt efter månadens högsta topp har uppnåtts om det är en enstaka och ovanlig topp mitigeras i viss mån av att många bolag tar ut ett snitt över de tre största topparna på olika dygn. Och är samtidigt rimligt för det innebär att man kan välja att ha ett högt effektuttag och betala för det, på samma sätt som man tidigare betalat för en större huvudsäkring om man har ett högt effektuttag. Vissa kommer ha det behovet.
Det finns en risk att vi sparar effekt när vi inte skulle behöva spara effekt. Men att införa den styrningen, typ någon form av dynamisk effektprissättning, kräver att man tar fram en teknisk lösning, och det tar tid. Och även där kommer man hamna i problemet att behovet inte är att styra att alla ska använda effekt vid en viss tidpunkt, utan att styra att alla sprider ut sin effektanvändning för att nyttja den lokala infrastrukturen så effektivt som möjligt. Lokalt kan man göra det med lastbalansering mellan elbilsladdare på en parkeringsplats, och då är den ekonomiska piskan/moroten att investera i den lösningen just effektavgiften.
C cpalm skrev:
Hej cpalm
”maximal nytta och minimal "skada"” tycker jag nuvarande ”startmodell” uppfyller inledningsvis. Då många elanvändare idag inte verkar att kunna skilja på eleffekt och elenergi.
Jag räknar med att elnätsbolagen kommer att justera i sina modeller redan första åren och att många under t6iden både börjar att lära sig vilka effekttoppar de bör styra bort.
Dessutom, det som är nog så viktigt på lång sikt, att de börjar förändra valet av de elapparater de köper för uppvärmning, varmvatten vitvaror etc. så de väljer där att undvika effekttoppar.
Tillverkarna och samhällets ”informatörer” måste ge en bättre vägledning.
Dom säger att dom bygger ut nätet för att möta behovet i framtiden, men det är väl proaktivt och det får dom väl inte göra...har jag hört..🤔C cpalm skrev:
Förstår vad du menar, men jag vet inte om jag skulle säga att osäkerhet någonsin är bra om alternativet är ett stabilt läge.A adron skrev:
I vissa modeller ja, men det gäller ju inte alla. Och det är ett rätt fyrkantig och svårhanterad "lösning" på det problemet.A adron skrev:
Absolut, men om systemet innebär att kostnaden för det behovet är oproportioneligt stor lär man på sikt söka sig till alternativa lösningar. Det är något EI uttryckligen tar upp i sin analys. Man vill ju egentligen inte uppmuntra en övergång till andra energikällor än el.A adron skrev:
Det är inte bara en risk, utan ett oundvikligt faktum med en "statisk" modell.A adron skrev:
Tack för den avhandlingen.
I abstract står det :
Det är ju närmast självklart för mig att vad som kan ge något verkligt resultat snarare vore att det återkopplades till fastigheten att nu är nätet hårt belastat, du kan då välja att ladda ändå och betala mer, eller så låter du din laddning göra ett uppehåll/ skjutas upp till belastnigen har minskat i lokalnätet.
Då skulle folk både anpassa sig, acceptera det någorlunda, och elnätet kunna bli mindre belastat.
I abstract står det :
Hur tycker du själv att en effektavgift där man tar de 3 värsta topparna (ev i början av månaden) och straffar dessa med 100-tals kr/ kW, bidrar till någon av dessa 3 strategier?Kombinationer av olika HC-bedömningsmetoder har använts och HC har utvärderats baserat på kabelbelastning,transformatorbelastning och spänningsavvikelse. Tre olika laddningsstrategierundersöktes: laddning vid ankomst, jämnt fördelad laddning när bilen är inkopplad och laddning vid lägsta spotpris.Resultaten visar att gränsvärdet för spänningsavvikelsen kan ha en stor påverkan på HC samt vilken laddstrategi som används. En laddstrategi baseradpå energipriser resulterade i lägst HC, detta eftersom många elbilar laddadesamtidigt och orsakade höga effekttoppar under perioder med låga spotpriser.Laddning vid ankomst var den näst sämsta strategin, detta eftersom effekttopparna sammanföll med hushållens effekttoppar. Den bästa strategin var att sprida ut laddningen. Detta resulterade i färre överträdelser för 100% elbilsimplementering jämfört med de andra två strategierna för 25% elbilsimplementering.
Det är ju närmast självklart för mig att vad som kan ge något verkligt resultat snarare vore att det återkopplades till fastigheten att nu är nätet hårt belastat, du kan då välja att ladda ändå och betala mer, eller så låter du din laddning göra ett uppehåll/ skjutas upp till belastnigen har minskat i lokalnätet.
Då skulle folk både anpassa sig, acceptera det någorlunda, och elnätet kunna bli mindre belastat.
Redigerat:
.. men den tekniska lösningen för att meddela fastigheten det finns inte ännu. Så tills den kommit får vi skapa lite osäkerhet så att folk inte köper på sig ”fel” lösningar, lösningar som leder till att alla maximerar sitt effektuttag till samma timme på dygnet.
Med en dåres envishet, och som en papegoja, upprepar jag min åsikt i frågan:K karlmb skrev:
Att skaffa sig tre signifikanta effekttoppar under en månad är nästan oundvikligt.
Därefter kan man ge f-n i effektavgiften (bara den inte överstiger någon av de tre topparna).
=> Urdåligt styrmedel.
Att skaffa sig tre effekttoppar under en månad är helt klart oundvikligt. Men man kan styra över hur stora de är. Så här ser mina effekttoppar ut för januari. Jag håller ner dem genom att sätta elbilsladdaren på enfas istället för trefas, så den aldrig drar mer än 3,5 kW, och att i första hand ladda på natten när inget annat är igång. Man ser skillnaden på de dagar jag laddat elbil och de dagar bara hushållets förbrukning bidragit till topparna. Utan elbil hade mina högsta toppar varit 2,89 kW, 2,61 kW och 2,28 kW. Dagar med elbilsladdning är topparna istället 3,5 - 3,87 kW.M MagHam skrev:
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Av strategierna "ladda vid ankomst", "ladda vid lägsta timpris" och "ladda jämnt fördelat över hela tiden bilen är inkopplad" visar undersökningen att "ladda vid lägsta timpris" är sämst för elnätet. Och det är den strategi som alltmer sålts in av "intelligenta" laddboxar. Näst sämst är "ladda vid ankomst", vilket är den strategi som använts av "ointelligenta" laddboxar.K karlmb skrev:
Och bäst är "ladda jämnt fördelat över hela tiden", vilket är den strategi som gynnas av en effektavgift som baseras på månadens värsta toppar. Sen är den strategin inte optimal för energieffektivitet eftersom elbilen har högre laddeffektivitet när den laddas med högre effekt. Så var och en får välja en lämplig hastighet att ladda bilen med; i mitt fall 16 A enfas, så vet jag ungefär var mina effekttoppar hamnar och minskar samtidigt laddeffektiviteten bara med någon procent.
En ännu bättre strategi vore samarbete mellan laddboxar i ett område så att en viss andel av bilarna i området laddas med full effekt i taget. Men det finns inte en teknisk lösning för, inte någon standard, och därför inte möjligt att genomföra precis nu. Men i framtiden, kanske om 10-15 år, så kan stöd för den lösningen också bli en (ännu mer komplicerande) faktor i nätavgiftsberäkningen.
Redigerat:
Från avhandlingens slutsatser:
I sådana områden ligger ju en massiv överkapacitet idag som aldrig används.
Ändå väljer handledaren att man ska göra en beräkning som denna i ett ovanligt klen dimensionerat område med fjärrvärme... Man kan ju gissa varför.
Och den markerade delen är ju direkt felaktig, hur kunde den slinka igenom? HC limitations lär ju självklart finnas mer i ett klent nät än ett där typ alla kunnat ha 35A abbonnemang på 70-talet...
Min tes är ju att dessa problem har liten risk att uppstå i ett land som nyss var uppbyggt av en massa fristående villor med direktverkande eluppvärmning. (Som numera i de allra flesta fall ersatts eller kompletteras med olika värmepumpslösningar eller annan form av uppvärmning )A limitation of using real-life data is however the assumption that the behavior is the same as in the dataset. For example, technological developmentsin EV battery sizes, policy implementation or external situations could potentially change the charging behavior of EV owners, leading to different results.Choices made in the modeling process also affect the result. The results arederived from three-phase charging, which may give a more optimistic HC. Results from another case study on Swedish grids indicate a higher HC for threephase charging compared to single-phase charging [49]. Furthermore, the casestudy areas in this thesis have a district heating infrastructure. When districtheating is used by a household, the electricity demand is generally lower thanwhen electric heating is used (see Figure 2). Therefore, HC limitations couldbe more severe in areas without district heating infrastructure
I sådana områden ligger ju en massiv överkapacitet idag som aldrig används.
Ändå väljer handledaren att man ska göra en beräkning som denna i ett ovanligt klen dimensionerat område med fjärrvärme... Man kan ju gissa varför.
Och den markerade delen är ju direkt felaktig, hur kunde den slinka igenom? HC limitations lär ju självklart finnas mer i ett klent nät än ett där typ alla kunnat ha 35A abbonnemang på 70-talet...
HejK karlmb skrev:Tack för den avhandlingen.
I abstract står det :
Hur tycker du själv att en effektavgift där man tar de 3 värsta topparna (ev i början av månaden) och straffar dessa med 100-tals kr/ kW, bidrar till någon av dessa 3 strategier?
Det är ju närmast självklart för mig att vad som kan ge något verkligt resultat snarare vore att det återkopplades till fastigheten att nu är nätet hårt belastat, du kan då välja att ladda ändå och betala mer, eller så låter du din laddning göra ett uppehåll/ skjutas upp till belastnigen har minskat i lokalnätet.
Då skulle folk både anpassa sig, acceptera det någorlunda, och elnätet kunna bli mindre belastat.
Här har man använt ett befintligt elnät för att undersöka (forska ) vad som händer med ökande elbilsladdning
Det är inte här beslutat hur man kan göra göra framöver här om (och när) elbilaladdning ökar
Effektavgiften ger en möjlighet att hålla nere kostnadsökningen för elnäten för dem som inte skaffar elbil
Man vill genom denna typ av forskning undvika att bra göra teoretiska beräkningar
Det gäller även att undvika att spänningen går utanför toleransen i distributionsnätet
Redigerat:
