15 843 läst ·
447 svar
16k läst
447 svar
Busch vill stoppa effektavgifterna
Men snälla du, Velanders formel handlar om dimensionering utifrån samtidighet mellan många kunder, inte om spänningskänslighet eller hur snabbt lasten förändras.M Martin Lundmark skrev:Hej karlmb
Det ligger lite i sakens natur. Till en resistiv last (ett värmeelement) så minskar strömmen då spänningen sjunker. En kraftelektronikbaserad last bygges ofta för att leverera konstant effekt även när spänningen sjunker. Det innebär då att strömmen ökar och de interna förlusterna ökar.
När elnäten byggdes enligt ”Velanders formel” då förutsätts där ett statistiskt underlag hur lasterna kopplas in, i vissa fall är det stokastiska beteenden på lastinkoppling.
När man styr mot timvis elpris då är klockslagen för in/utkoppling synkroniserade. Det innebär då att effekten från många elanvändare sker samtidigt så även spänningsvariationerna som då kan bli ganska stora för spänningsregleringen att hantera.
Så jag fattar inte varför du tar upp den här?
Att hänvisa till Velander i en diskussion om timpris, förändringstakt eller modern laststyrning blir därför lite fel modellen är helt enkelt inte gjord för den typen av frågeställningar.
Dessutom har elnäten alltid dimensionerats med säkerhetsmarginaler och klarar betydligt större och snabbare variationer än de förändringar som sker över en timme.
HejD Danne824 skrev:Men snälla du, Velanders formel handlar om dimensionering utifrån samtidighet mellan många kunder, inte om spänningskänslighet eller hur snabbt lasten förändras.
Så jag fattar inte varför du tar upp den här?
Att hänvisa till Velander i en diskussion om timpris, förändringstakt eller modern laststyrning blir därför lite fel modellen är helt enkelt inte gjord för den typen av frågeställningar.
Dessutom har elnäten alltid dimensionerats med säkerhetsmarginaler och klarar betydligt större och snabbare variationer än de förändringar som sker över en timme.
Vid timvis styrning av laster blir det en helt annan samtidighet mellan elanvändning (kunder) än när tex termostater kände av rumstemperatur för 40 år sedan
Elsystemet har alltid hanterat stora samtidiga variationer.M Martin Lundmark skrev:
De förändringar som sker mellan två timpriser är i praktiken små jämfört med dessa naturliga variationer.
Velanders modell bygger dessutom redan på antagandet att många kunder beter sig delvis lika det är just därför samtidighetsfaktorer används.
Att hävda att timstyrning plötsligt skulle skapa en helt ny och okänd samtidighet är att överdriva problemet.
Du hänvisade tidigare, möjligen i en annan tråd, till din utbildning.
Men vem var din huvudlärare?
HejD Danne824 skrev:Elsystemet har alltid hanterat stora samtidiga variationer.
De förändringar som sker mellan två timpriser är i praktiken små jämfört med dessa naturliga variationer.
Velanders modell bygger dessutom redan på antagandet att många kunder beter sig delvis lika det är just därför samtidighetsfaktorer används.
Att hävda att timstyrning plötsligt skulle skapa en helt ny och okänd samtidighet är att överdriva problemet.
Du hänvisade tidigare, möjligen i en annan tråd, till din utbildning.
Men vem var din huvudlärare?
I inlägg #53 här i tråden har jag hänvisat till forskningsstudier av samtidig elbilsladdning styrd av elpriset
Vid civilingenjörsutbildningen på KTH hade jag ingen huvudlärare utan läste som de andra olika kurser med olika lärare
Vid forskarutbildningen vid Luleå tekniska universitet var det professor Math Bollen
Bra att du hänvisar till Sandström.M Martin Lundmark skrev:Hej
I inlägg #53 här i tråden har jag hänvisat till forskningsstudier av samtidig elbilsladdning styrd av elpriset
Vid civilingenjörsutbildningen på KTH hade jag ingen huvudlärare utan läste som de andra olika kurser med olika lärare
Vid forskarutbildningen vid Luleå tekniska universitet var det professor Math Bollen.
Studien visar att prisstyrd laddning kan öka samtidigheten, men resultaten måste sättas i rätt sammanhang.
Den gäller lokala lågspänningsnät med hög andel elbilar och bygger på antaganden om ett relativt synkroniserat beteende, vilket är det som driver effekttopparna.
Samtidigt visar studien också att jämnt fördelad laddning ger betydligt högre hosting capacity.
Math H. J. Bollen känner jag väl till men Math är ganska sent uppbunden till Luleå, 2003 om inte jag mins fel?
HejD Danne824 skrev:Bra att du hänvisar till Sandström.
Studien visar att prisstyrd laddning kan öka samtidigheten, men resultaten måste sättas i rätt sammanhang.
Den gäller lokala lågspänningsnät med hög andel elbilar och bygger på antaganden om ett relativt synkroniserat beteende, vilket är det som driver effekttopparna.
Samtidigt visar studien också att jämnt fördelad laddning ger betydligt högre hosting capacity.
Math H. J. Bollen känner jag väl till men Math är ganska sent uppbunden till Luleå, 2003 om inte jag mins f
D Danne824 skrev:Bra att du hänvisar till Sandström.
Studien visar att prisstyrd laddning kan öka samtidigheten, men resultaten måste sättas i rätt sammanhang.
Den gäller lokala lågspänningsnät med hög andel elbilar och bygger på antaganden om ett relativt synkroniserat beteende, vilket är det som driver effekttopparna.
Samtidigt visar studien också att jämnt fördelad laddning ger betydligt högre hosting capacity.
Math H. J. Bollen känner jag väl till men Math är ganska sent uppbunden till Luleå, 2003 om inte jag mins fel?
jag rekryterade honom dit som professor när jag hade uppdraget att bygga upp forskning och utbildning vid Luleå tekniska universitet med placering i Skellefteå
Då förstår jag. Math är utan tvekan en tung och etablerad forskare inom området.M Martin Lundmark skrev:
Men oavsett person eller bakgrund är det fortfarande resultaten och antagandena i studierna som behöver diskuteras.
I Sandströms arbete är det framför allt antagandet om synkroniserat beteende som driver effekttopparna, samtidigt som jämnt fördelad laddning ger betydligt högre hosting capacity.
Den centrala frågan här är därför hur väl dessa antaganden speglar verkligt beteende och faktisk drift, och vilken omfattning problemet har i praktiken.
HejD Danne824 skrev:Då förstår jag. Math är utan tvekan en tung och etablerad forskare inom området.
Men oavsett person eller bakgrund är det fortfarande resultaten och antagandena i studierna som behöver diskuteras.
I Sandströms arbete är det framför allt antagandet om synkroniserat beteende som driver effekttopparna, samtidigt som jämnt fördelad laddning ger betydligt högre hosting capacity.
Den centrala frågan här är därför hur väl dessa antaganden speglar verkligt beteende och faktisk drift, och vilken omfattning problemet har i praktiken.
Det är därför viktigt att fortsätta forskningen och dialogen med elnätsbolagen som har elnäten och informationen därifrån
Det håller jag med om, mer empiri från verklig drift är avgörande.M Martin Lundmark skrev:
Samtidigt är det här en välkänd problematik även inom nationalekonomi.
Nobelpristagaren William Vickrey, som var en av pionjärerna bakom dynamisk och tidsdifferentierad prissättning, påpekade just att gemensamma prissignaler kan leda till samordnat beteende när många aktörer reagerar samtidigt.
Det ligger också väl i linje med Sandströms resultat, där effekttopparna drivs av samtidiga reaktioner på låga priser.
Därför blir den centrala frågan hur stor denna synkronisering faktiskt är i verklig drift och i vilken omfattning den påverkar nätet i praktiken.
Jag har ingen aning om hur det faktiskt har blivit i mitt område när effektavgiften infördes (systemet infördes i princip 2025-10-01, men effektavgift tas bara ut mellan november och mars). Men vi har en modell där inga effekttoppar räknas vardagar kl 21 till kl 06. Lördag/söndag räknas inga effekttoppar alls.D Danne824 skrev:
Man kan dock misstänka att alla som har elbil har programmerat sina laddboxar så att de bara laddar under tid som inte räknas för effektavgiften. Det oreflekterade sättet att göra detta är antagligen att sätta perioden kl 21 - kl 06 som tillåten tid för laddboxen, och det skulle i så fall innebära att en mängd laddboxar i området sätter igång prick kl 21. Även om man vill styra bort elanvändning från dagtid så kan det ju knappast vara bra ur effektsynpunkt att man får en sådan stor belastning vid exakt samma tidpunkt.
Jag konfigurerade min laddbox att starta kl 00 med tanke på detta. Jag har en laddhybrid, så den laddar i vilket fall som helst fullt på ca 2 timmar även om batteriet är helt tömt. Men hur många konsumenter tänker så? Ett litet fåtal, är min gissning.
William Vickrey visade att gemensamma prissignaler tenderar att samordna beteenden när många aktörer reagerar samtidigt.H hhallen skrev:Jag har ingen aning om hur det faktiskt har blivit i mitt område när effektavgiften infördes (systemet infördes i princip 2025-10-01, men effektavgift tas bara ut mellan november och mars). Men vi har en modell där inga effekttoppar räknas vardagar kl 21 till kl 06. Lördag/söndag räknas inga effekttoppar alls.
Man kan dock misstänka att alla som har elbil har programmerat sina laddboxar så att de bara laddar under tid som inte räknas för effektavgiften. Det oreflekterade sättet att göra detta är antagligen att sätta perioden kl 21 - kl 06 som tillåten tid för laddboxen, och det skulle i så fall innebära att en mängd laddboxar i området sätter igång prick kl 21. Även om man vill styra bort elanvändning från dagtid så kan det ju knappast vara bra ur effektsynpunkt att man får en sådan stor belastning vid exakt samma tidpunkt.
Jag konfigurerade min laddbox att starta kl 00 med tanke på detta. Jag har en laddhybrid, så den laddar i vilket fall som helst fullt på ca 2 timmar även om batteriet är helt tömt. Men hur många konsumenter tänker så? Ett litet fåtal, är min gissning.
Det innebär att tidsdifferentierade priser inte automatiskt jämnar ut belastningen de kan lika gärna skapa nya samtidighetstoppar.
Det är också precis vad Sandström visar som tagits upp här på tråden som referens, där effekttopparna drivs av synkroniserade reaktioner på låga priser.
Frågan är därför inte om vi behöver mer dialog för att förstå fenomenet, utan om omfattningen i verklig drift verkligen motiverar de slutsatser och åtgärder som nu förs fram av vissa ingenjörer.
Det finns annars en tydlig risk att ett modellberoende samordningsproblem beskrivs som ett generellt systemproblem, trots att det i praktiken kan vara betydligt mer begränsat.
Kan verkligen regeringen hejda effektavgiften med att bromsa lagen? Det finns ju redan elbolag som infört effektavgift och även haft det innan det blev krav. Vad hindrar att elbolagen går vidare med sina förslag även om det är lagkrav eller ej ? Detta luktar populism… kan man alla fall göra ett försök att inte styra landet baserat på tidningsrubriker.
Om regeringen skulle vilja så är det bara att ändra på förordning på ett regeringssammanträde.L Liljeros skrev:Kan verkligen regeringen hejda effektavgiften med att bromsa lagen? Det finns ju redan elbolag som infört effektavgift och även haft det innan det blev krav. Vad hindrar att elbolagen går vidare med sina förslag även om det är lagkrav eller ej ? Detta luktar populism… kan man alla fall göra ett försök att inte styra landet baserat på tidningsrubriker.
Hela landet styrs ju av tidningsrubriker sedan länge. Om det är populism eller demokrati kan man ju älta. Oavsett så är alla partier väldigt tidningsrubriksintresserade. Endast frågor som göms undan för allmänheten och som media alltså inte nappar på smygs under radarn och genomförs utan folklig förankring/kritik.
Ja min poäng är att det är undantag snarare än regel att nätet i ett område inte är överdimensionerat.klaskarlsson skrev:
bar info...vilket för in mig på en tankenbana
Var det så jäkla dyrt att göra överdimensionerade elnät på 60-70 talet ? Det var ju då vi byggde kärnkraft och byggde ut elnätet, och uppenbarligen överdimensionerade det då, och jag har inte läst att kostnaderna för att koppla in sig på elnätet på 60-70 talet för ohemula ?
Så varför gör vi itne det idag: Visst kan det i stadsmiljö tex finnas kostander för att gräva upp gator om kulvertar inte klarar mer osv- men i villaomrdåen/mer lantligt bör det inte vara större problem att förstärka det i tex diken och uppgradera transformatorstationer.
Och med tanke på vad vi har betalat in i nätavgifter de senaste decennierna så borde elnätsbolagen ha gott om pengar i kassorna...eller kan det var så att de pengarna har investerats i överföringskablar till utlandet där man kan få bra betalt istället ?
Jag har inte hunnit kolla upp fakta och statistik kring det, men man blir lite fundersam..
Även om det var en begränsad period så är väldigt många av de villor o radhus vi bor i ursprungligen byggda med direktverkande eluppvärmning.
Vi byggde helt enkelt massor då.
Miljonprogrammet var en parallell aktivitet..