Läser man LoU ska det göras separat bedömning på varje begäran om sekretess och den får inte lämnas på "slentrian". Eftersom jag också har lämnat en hel del anbud inom offentlig upphandling håller jag dock med om att man oftast får det godkänt. Vi har till och med lyckats få ett helt anbud sekretessbelagt. Det enda som framgick var kontaktuppgifter i princip - så ska det givetvis inte gå till!mojjen skrev:
Men, viktigt att tänka på i LoU fallet, vi har begärt sekretessprövning när vi begärde ut konkurrenternas anbud och fick då rätt och fick ut komplett version utan strukna priser.
Nej så funkar det inte. Det normala är att kunden i sin förfrågan dikterar hur inlämnad information får användas. I väldigt stora upphandlingar kontrakt kan man tänka sig att man ingår någon sorts avtal som reglerar hur information mellan parterna hanteras. Av alla affärer som görs är det ett fåtal. Någon stab med jurister som är aktiva i varje offert finns förstås inte.
Att man kan begära kommersiell sekretess är självklart, det kan man göra både i förhand och i efterhand. Som sagts tidigare så kan man dock inte förvänta sig att man får det ovillkorligt. Den typen av ensidigt avtal är inte bindande, det har avhandlats tusen gånger här i många olika sammanhang.
Det man pratar om här är motsvarigheten till förtal, och något sådant finns inte mellan företag och privatpersoner.
http://lawline.se/answers/13063
Det betyder ju dock inte att man kan göra vad som helst mot ett företag bara för att man är privatperson, du ger själv några exempel kopplat till en persons anställning.
Medlem
· Västernorrland
· 2 471 inlägg
En myndighet prövar alltid sekretessen vid utlämnandet av handlingen. Och det görs endast mot de bestämmelser som finns i offentlighets- och sekretesslagen (OSL). Spelar ingen roll om det är verksamhet som bedrivs enligt LOU eller någon annan lag. Reglerna gäller och tillämpas för all information som finns hos en myndighet.
Vad företag eller andra som lämnat in handlingen till myndigheten tycker har ingen betydelse alls.
Däremot kan man informera om att man anser att vissa uppgifter är känsliga och varför. Det gör att myndigheten har mer information och kan "hitta" bättre var det kan finnas skäl att vara extra noggrann med prövningen och ha bättre underlag för bedömningen.
Samma sak gör t.ex. folk med skyddad adress - talar om att den är skyddad för att myndigheten behöver något som indikerar för dem att det kan finnas en risk att lämna ut uppgiften om de ska kunna agera för att bevara sekretessen.
Ingen kan på förhand få garantier för att något kommer att sekretessbeläggas. Och är någon missnöjd med att för mycket sekretessbeläggs överklagas det så att det ytterst är domstolen som beslutar.
Så alla typer av paralleller med vad som är hemligt mellan privata aktörer och under vilka omständigheter är helt irrelevanta. Eftersom det enda som styr detta hos myndigheter är OSL. Medan det för andra aldrig styrs av OSL.
Vad företag eller andra som lämnat in handlingen till myndigheten tycker har ingen betydelse alls.
Däremot kan man informera om att man anser att vissa uppgifter är känsliga och varför. Det gör att myndigheten har mer information och kan "hitta" bättre var det kan finnas skäl att vara extra noggrann med prövningen och ha bättre underlag för bedömningen.
Samma sak gör t.ex. folk med skyddad adress - talar om att den är skyddad för att myndigheten behöver något som indikerar för dem att det kan finnas en risk att lämna ut uppgiften om de ska kunna agera för att bevara sekretessen.
Ingen kan på förhand få garantier för att något kommer att sekretessbeläggas. Och är någon missnöjd med att för mycket sekretessbeläggs överklagas det så att det ytterst är domstolen som beslutar.
Så alla typer av paralleller med vad som är hemligt mellan privata aktörer och under vilka omständigheter är helt irrelevanta. Eftersom det enda som styr detta hos myndigheter är OSL. Medan det för andra aldrig styrs av OSL.
Redigerat: