Vilket är ganska precis vad jag anser. Inte heller jag har sett offerten ifråga. Jag vet inte heller varför företaget ifråga vill att offerten tas bort. Anledningarna kan vara flera.Anna1984 skrev:
Vad finns det att bråka om?
Kan man inte bara vara snäll, och ta bort den då?
Nu vet ju inte ens Marlen, om hon har lagen på sin sida (sannolikt är det inget brott).
Men enligt min syn på saken, gör man rätt, tills man vet vad lagen säger. Det vill säga, att ta bort det.
Varför ska man ta bort den om det inte finns något att bråka om? Då är det ju liksom inget att bråka om!AG A skrev:
Hur vet du att det är rätt att ta bort den, om du inte vet vad lagen säger?
Vet man inte vad lagen säger, tar man reda på det, sedan agerar man. Precis som Marlen gjorde. Hon gjorde helt rätt. Men det där har du redan fått förklarat för dig!
Men nu vet vi alla vad lagen säger. Så det är det ok att låta den ligga kvar, eller lägga tillbaka den om den togs bort tillfälligt i väntan på information. Eller hur?
Redigerat:
Är inte jurist men har jobbat en del med offerter så här är mina two cents.
Om man som företag vill skydda sin information från att läcka till konkurrenter måste man upprätta ett sekretessavtal mellan kund / leverantör innan man skickar över information. Med det i bakfickan kan man sen stämma motparten civilrättsligt om de lämnar ut informationen i strid med sekretessavtalet.
Har man inget sekretessavtal saknar man generellt sett skydd om det inte gäller försvarssekretess för då är det inte längre civilrättsligt utan finns nedtecknat i lagboken och faller under åklagarens ansvar.
I fallet som nämns i tråden är därför frågan vad kunden skrivit på för papper eller muntligt.
Men en jurist kan reda ut det här så mycket bättre..
Om man som företag vill skydda sin information från att läcka till konkurrenter måste man upprätta ett sekretessavtal mellan kund / leverantör innan man skickar över information. Med det i bakfickan kan man sen stämma motparten civilrättsligt om de lämnar ut informationen i strid med sekretessavtalet.
Har man inget sekretessavtal saknar man generellt sett skydd om det inte gäller försvarssekretess för då är det inte längre civilrättsligt utan finns nedtecknat i lagboken och faller under åklagarens ansvar.
I fallet som nämns i tråden är därför frågan vad kunden skrivit på för papper eller muntligt.
Men en jurist kan reda ut det här så mycket bättre..
Lustig tankegång AG A, då skulle alla prisjämförelse oavsett om det är konsumentverket, dags media, Prisjakt, Pricerunner etc skapa osunda förutsättningar för näringsidkare ?.AG A skrev:
Jag tycker det är ypperligt både som näringsidkare och privat person .
Det är 2016. Försöker man som företag tysta ner spridning av sådana uppgifter ska man nog dra ner rullgardinerna, sätta sig till rätta bakom skrivmaskinen och skriva en insändare till tidningen att det var bättre förr när information inte var lättillgänglig för alla. Självklart faxa in den så ingen på Internätet lyssnar av ditt mail.
Det verkar som att visa i den här tråden har väldigt svårt för den omställning som har skett efter internets intåg. Där tillgängligheten för information är alldeles för stor. Som tur är för dessa vilsna själar så finns en avstängningsknapp på datorn! Det säljs fortfarande vanliga telefoner och om man ändå vill vara lite modern, så finns mobiltelefoner som bara är en telefon 
Du får förstå att för vissa tar det tid att acceptera nya sakerswedjeep skrev:
Du går en farlig balansgång nu, detta är ett forum för konsumenterna, inte företagen, att börja aktivt censurera inlägg på företagens begäran så förlorar hela forumet sin mening.AG A skrev:
Det är det Marlene tänker på, att om hon börjar censurera inlägg på begäran av företag så förlorar forumet sin mening, det är inte längre på konsumentens sida, utan på företagens. Många av trådarna blir helt meningslösa om mycket av informationen censureras bort
Min personliga åsikt är om man vill inte vara för ohyfsad mot företaget på offerten kanske man borde ta bort namnet på offerten men lämna innehållet kvar, för det är det som är troligtvis intressant, vad man får för vilka pengar. Men ser inte heller fel i lämna fakturan med företags namn osv, för att om man vill varna/upplysa andra konsumenter för något företag som försöker ta överpriser och vill ge underlag för sina påståenden
Sen tror jag också att ett företag som grundar sin offert endast på andra företags offerter inte blir långlivade, och kommer göra ett sämre jobb, för dom vet inte alls vad jobbet kräver(dom har inte gjort underlaget så de vet vad som krävs) och kan tom sluta med ett sämre jobb/produkt pga företaget som inte gjort ett bra underlag måste börja skära i kostnaderna sen när dom uppstår för att kunna komma ner till priset dom angivit.
Det finns ju inte så många "grader" av det här med hemlighet.
Om jag får visa offerten för min granne så måste jag också få posta den på ett forum.
Om jag inte får posta den på ett forum så får jag heller inte visa den för grannen. Det är tveksamt om jag ens får visa den för nån i familjen.
Och av det följer ju att OM utställaren vill att offerten inte ska spridas så måste det vara tydligt specificerat vilka som får ta del av den.
Om jag får visa offerten för min granne så måste jag också få posta den på ett forum.
Om jag inte får posta den på ett forum så får jag heller inte visa den för grannen. Det är tveksamt om jag ens får visa den för nån i familjen.
Och av det följer ju att OM utställaren vill att offerten inte ska spridas så måste det vara tydligt specificerat vilka som får ta del av den.
Det räcker inte med att företaget skriver på offerten vilka som får ta del av den. Det måste till ett avtal där mottagaren i förväg går med på att inte visa den.Nerre skrev:
Det företag som skulle börja med en sådan förfrågan blir ju inte långlivade, vem vill köpa tjänster av ett sådant företag?
Konsumenter måste i Sverige bli bättre på att nyttja marknadsekonomins fördelar, och företag som tidigare haft "skyddad verkstad" måste inse att det är en ny era.
Tycker det är solklart att en offert till en privatperson inte är "hemlig". Finns inget att snacka om där.
Men, själv har jag aldrig, och kommer aldrig skicka vidare hela offerter till personer jag inte känner eller som jag kan lita på. Om någon annan kommer med min offert till min leverantör så skulle dålig stämning uppstå och det tjänar jag inte på => vill man ha synpunkter på innehållet i en offert så postar man det anonymt utan att visa företaget (iallafall om avsikten är att ha en fortsatt relation med företaget).
Men, själv har jag aldrig, och kommer aldrig skicka vidare hela offerter till personer jag inte känner eller som jag kan lita på. Om någon annan kommer med min offert till min leverantör så skulle dålig stämning uppstå och det tjänar jag inte på => vill man ha synpunkter på innehållet i en offert så postar man det anonymt utan att visa företaget (iallafall om avsikten är att ha en fortsatt relation med företaget).
Offerten är en kontraktshandling mellan säljare och köpare. Det innebär att Säljaren har överlämnat ett dokument med uppgifter till köparen. Köparen kan i princip hantera det dokumentet hur han vill, såtillvida det inte uppsåtligen förtlar eller misskrediterar säljaren på felaktigt sätt. Så länge det bara handlar om att visa fakta så kan inte jag se hur detta skulle vara otillåtet.
Om säljaren däremot har hänvisat till sekretess, dvs belagt handlingen med sekretess att den enbart får användas av köparen, och inte får visas för tredje man etc, då begår Köparen ett kontraktsbrott om han publicerar. Vilket i princip skulle kunna utgöra rekvisit för skadeståndsanspråk. En sådan sekretess begäran skall dock tydligt framgå på dokumentet och kan knappast efterkonstrueras.
Såg paralleller till offentlig upphandling, offentlighetsprincip mm. Har inte läst hela tråden så det kanske är besvarat.
Offentlighetsprincipen omfattar ENBART Offentliga förvaltningar, Kommunala bolag, Myndigheter mm. Förenklat sådant som bedrivs med skatte pengar. Det som sker privat har inget med offentlighetsprincipen att göra och lyder under helt andra regler (Konsument resp köplagen).
Dvs Dokument är inte med automatik offentliga. Men som beskrivits ovan inte heller med automatik hemligstämplade.
Den stora frågan om ett dokument får publiceras handlar nog mest om syftet med publiceringen. och är nog snarast en fråga om ev Förtal etc än att ett hemligt dokument publiceras, och det kan definitivt inte en offert utan ovan sekretessbegäran utgöra. Under förutsättning att det är Säljaren eller köparen, dvs innehavaren av dokumentet som publicerar. Då är beslutet taget av den ena avtalsparten. Om en utomstående part kommer över det och publicerar det utan att minst en av de inblandade har godkänts så kan det nog bli lite knepigare.
Se gärna likhet med att det är Tillåtet att i hemlighet spela in ett samtal mellan två personer, eller fler, om minst en part vet om det. Men Olagligt att spela in om samtliga som deltar i samtalet är ovetande (Buggning).
Jag är inte Jurist, utan jobbar just med Offentlig Upphandling, så jag kan säkert ha vissa fakta fel.
Om säljaren däremot har hänvisat till sekretess, dvs belagt handlingen med sekretess att den enbart får användas av köparen, och inte får visas för tredje man etc, då begår Köparen ett kontraktsbrott om han publicerar. Vilket i princip skulle kunna utgöra rekvisit för skadeståndsanspråk. En sådan sekretess begäran skall dock tydligt framgå på dokumentet och kan knappast efterkonstrueras.
Såg paralleller till offentlig upphandling, offentlighetsprincip mm. Har inte läst hela tråden så det kanske är besvarat.
Offentlighetsprincipen omfattar ENBART Offentliga förvaltningar, Kommunala bolag, Myndigheter mm. Förenklat sådant som bedrivs med skatte pengar. Det som sker privat har inget med offentlighetsprincipen att göra och lyder under helt andra regler (Konsument resp köplagen).
Dvs Dokument är inte med automatik offentliga. Men som beskrivits ovan inte heller med automatik hemligstämplade.
Den stora frågan om ett dokument får publiceras handlar nog mest om syftet med publiceringen. och är nog snarast en fråga om ev Förtal etc än att ett hemligt dokument publiceras, och det kan definitivt inte en offert utan ovan sekretessbegäran utgöra. Under förutsättning att det är Säljaren eller köparen, dvs innehavaren av dokumentet som publicerar. Då är beslutet taget av den ena avtalsparten. Om en utomstående part kommer över det och publicerar det utan att minst en av de inblandade har godkänts så kan det nog bli lite knepigare.
Se gärna likhet med att det är Tillåtet att i hemlighet spela in ett samtal mellan två personer, eller fler, om minst en part vet om det. Men Olagligt att spela in om samtliga som deltar i samtalet är ovetande (Buggning).
Jag är inte Jurist, utan jobbar just med Offentlig Upphandling, så jag kan säkert ha vissa fakta fel.
Moderator
· Stockholm
· 57 843 inlägg
fast när det gäller privatpersoner så får man miskreditera en firma hur mycket man vill oavsett om det är felaktigt eller korrekt. Sedan bör man ju givetvis inte ljuga om ett företag bara för att man får det.
Och en handling kan inte ensidigt sekretessbeläggas.
Och en handling kan inte ensidigt sekretessbeläggas.
Ja, för att ett avtal (eller kontrakt om man nu vill kalla det så) ska vara giltigt så krävs det ju att det är en överenskommelse mellan två parter (näringsidkaren och konsumenten i det här fallet).
Jag vet att man i lagen också skiljer på olika sätt att acceptera villkor i avtal. För vissa villkor räcker det inte med att konsumenten skriver under ett papper, konsumenten måste uttryckligen godkänna den typen av villkor. Jag vet inte om det räcker med en extra kryssruta, men jag tolkade lagtexten som att den är till för att näringsidkaren inte ska kunna smyga in oskäliga villkor i det finstilta.
Hittade det nu, letade i konsumenttjänst- och -köplagarna först, men det är Lag (1994:1512) om avtalsvillkor i konsumentförhållanden som tar upp detta.
Individuell förhandling kallas det. Det är alltså de individuella villkoren som ska vara explicit förhandlade.
Jag vet att man i lagen också skiljer på olika sätt att acceptera villkor i avtal. För vissa villkor räcker det inte med att konsumenten skriver under ett papper, konsumenten måste uttryckligen godkänna den typen av villkor. Jag vet inte om det räcker med en extra kryssruta, men jag tolkade lagtexten som att den är till för att näringsidkaren inte ska kunna smyga in oskäliga villkor i det finstilta.
Hittade det nu, letade i konsumenttjänst- och -köplagarna först, men det är Lag (1994:1512) om avtalsvillkor i konsumentförhållanden som tar upp detta.
Individuell förhandling kallas det. Det är alltså de individuella villkoren som ska vara explicit förhandlade.