21 796 läst ·
193 svar
22k läst
193 svar
Amortera eller inte amortera det är frågan
Jag tror knappt att jag ens själv skriver detta, men vi är faktiskt överens här storken! :xstorken skrev:ja du ser det man gjorde affär på. du ser inte vad folk har varit villiga att betala. dvs du ser inte marknaden. när jag sätter värde på en fastighet är utifrån vad marknaden betalar och inte vad marknaden BORDE betala. så prisraset har varit men man gjorde inte många affärer under perioden. de som gjorde affärer var i princip de centrala, havs och lyx boende som redan har köpt. de brukar drabbas svagare än andra.
I sak är vi (för en gångs skull) överens. Men är problemet inte i stället "vad banken varit villig att låna ut"?storken skrev:
Nu säger du ju emot dig själv? Jag ser i statistiken det folk faktiskt betalade, dvs marknaden.storken skrev:
Menar du att vid kris säljs bara de dyrare husen, medan de billigare förblir osålda?
ja det är det jag sa du ser statistiken på de gjorda affärer du ser inte vad marknaden ville göra affär dvs folket/spekulanter-MH- skrev:
och vist så är de dyrare och exklusivare bostäder mindre känsliga mot prisfallet. det har med att det är en annan köpgrupp där. men nåt om att billigare blir osålda medens dyrae blir det har jag inte sagt något om. så frågan besvaras med -nej det menar jag inte.
Jag själv svänger lite i amorteringsfrågan.
Först var jag väldigt inne på att amortera minimalt och försöka använda pengarna på annat håll och få de att växa mer än räntan.
Nu är jag mer tveksam. Den dagen jag ska låna måste jag ha en strategi klar för mig.
Först var jag väldigt inne på att amortera minimalt och försöka använda pengarna på annat håll och få de att växa mer än räntan.
Nu är jag mer tveksam. Den dagen jag ska låna måste jag ha en strategi klar för mig.
Men om räntan är på väg upp, är det inte smartare att strunta i att amortera och buffra mer istället:Singemarblomqvist skrev:
Tror knappast att banken kommer att kräva dig på mer pengar om värdet på huset går under lånen, om du sköter din återbetalningsplan.
"Smartast" är rimligen att göra både och, om man har möjligheten.Tompamannen skrev:
Jag är nyfiken om det verkligen är så?Tompamannen skrev:
Hur var det vid 90-tals kraschen, har för mig att det var banker som gjorde direkta tvångsinlösen utan att blanda in Kronofogen och hade inte många av dessa att göra med hus som dök i värde?
Jag har ingen aning, men rent logiskt sett så är det nog det dummaste banken kan göra.Suhagg skrev:
Om vi tänker oss ett scenario där jag lånar 1 miljon, huset är värderat till 1,3. Sedan kommer "kraschen", husets värde går ned till 800.000. Jag sköter mina inbetalningar precis som vanligt. Skulle banken i detta läget kräva mig på flera 100.000, som den vet att jag inte kan få fram, enbart för att inte lånet ska ligga över 85%? Blanda in kronkalle, sälja huset på exekutiv auktion och riskera att få betydligt mindre än 800.000. Krångla sig igenom framtida indrivningskrav på resterande skuld, kanske tvingas ge upp krav pga. skuldsanering osv. ELLER, låta mig sköta mina antagande och betala enligt plan varje månad genom krisen och sedan se hur värdet på huset vänder för att några år senare åter ligga på rätt sida om 85%-läget.
Ur min "logiska" synvinkel så är det självklart vad som är bäst för båda parter, men det kanske är reglerat enligt nån lag eller i bankens finstilta, vad vet jag. Men håll med om att det första resonemanget känns oerhört fel?
Håller helt klart med dig men resonerar banken verkligen så?Tompamannen skrev:Jag har ingen aning, men rent logiskt sett så är det nog det dummaste banken kan göra.
Om vi tänker oss ett scenario där jag lånar 1 miljon, huset är värderat till 1,3. Sedan kommer "kraschen", husets värde går ned till 800.000. Jag sköter mina inbetalningar precis som vanligt. Skulle banken i detta läget kräva mig på flera 100.000, som den vet att jag inte kan få fram, enbart för att inte lånet ska ligga över 85%? Blanda in kronkalle, sälja huset på exekutiv auktion och riskera att få betydligt mindre än 800.000. Krångla sig igenom framtida indrivningskrav på resterande skuld, kanske tvingas ge upp krav pga. skuldsanering osv. ELLER, låta mig sköta mina antagande och betala enligt plan varje månad genom krisen och sedan se hur värdet på huset vänder för att några år senare åter ligga på rätt sida om 85%-läget.
Ur min "logiska" synvinkel så är det självklart vad som är bäst för båda parter, men det kanske är reglerat enligt nån lag eller i bankens finstilta, vad vet jag. Men håll med om att det första resonemanget känns oerhört fel?
Vad jag vet så finns direktinlösen utan någon inblandning av Kronofogden som ett val för banken. Kan ha fel men jag har för mig jag läst detta kring vad som hände vid 90-tals kraschen.
Banken ville inte riskera att värdet skulle sjunka ännu mer så de tog snabbt huset och sålde det för att säkra förlusten.
Jag tror inte det är vettigt att göra detta i stor skala eftersom bankerna då själva skulle driva bopriserna neråt ytterligare då man översvämmade marknaden med inlösta objekt.Suhagg skrev:Håller helt klart med dig men resonerar banken verkligen så?
Vad jag vet så finns direktinlösen utan någon inblandning av Kronofogden som ett val för banken. Kan ha fel men jag har för mig jag läst detta kring vad som hände vid 90-tals kraschen.
Banken ville inte riskera att värdet skulle sjunka ännu mer så de tog snabbt huset och sålde det för att säkra förlusten.
Så länge låntagaren har en ordnad ekonomi så riskerar nog banken mer genom att kräva inlösen. Bättre att låta de som kan amortera av så sakteliga tills de har en belåningsgrad under 100% igen.
För det första. Banken resonerar numer i alla nya och omplacerade lån utifrån max 75% belåningsgrad. 85% är på utfasning precis som när man gick från 90-95 till 85% som praxis. Det är därför rimligt att förutsätta just 75% i generella kalkyler.Tompamannen skrev:Jag har ingen aning, men rent logiskt sett så är det nog det dummaste banken kan göra.
Om vi tänker oss ett scenario där jag lånar 1 miljon, huset är värderat till 1,3. Sedan kommer "kraschen", husets värde går ned till 800.000. Jag sköter mina inbetalningar precis som vanligt. Skulle banken i detta läget kräva mig på flera 100.000, som den vet att jag inte kan få fram, enbart för att inte lånet ska ligga över 85%? Blanda in kronkalle, sälja huset på exekutiv auktion och riskera att få betydligt mindre än 800.000. Krångla sig igenom framtida indrivningskrav på resterande skuld, kanske tvingas ge upp krav pga. skuldsanering osv. ELLER, låta mig sköta mina antagande och betala enligt plan varje månad genom krisen och sedan se hur värdet på huset vänder för att några år senare åter ligga på rätt sida om 85%-läget.
Ur min "logiska" synvinkel så är det självklart vad som är bäst för båda parter, men det kanske är reglerat enligt nån lag eller i bankens finstilta, vad vet jag. Men håll med om att det första resonemanget känns oerhört fel?
Hursomhelst, så lär inte banken lösa in ditt hus om värdet sjunker rejält och en omvärdering görs om du fortfarande sköter dina betalningar. De lär dock inte heller lugnt vänta på att värdet går upp igen. De kommer med största säkerhet i en sån situation lägga till ett amorteringskrav för att få ner belåningsgraden och därigenom minska sin egen risk om det blir problem med betalningarna framöver.
Märk väl att en förutsättning för allt detta är att din bostad faktiskt värderas ner. Det ska det mycket till för i första läget.
Klicka här för att svara