Då man är bosatt i Finland så känns era diskusioner (no offense) angående amortering helt enkelt komiska.
Vi har det så här generellt:
1. Amortering på 20-30 år på ett egnahemshus (belopp ca 200-250000)
2. Lån på mindre belopp (dvs äldre hus eller billigare lägenheter 10-100000) på ca 5-15 år
3. Amorteringsfritt endast 1 max 2 år i början av lånetiden (räknas in i totala lånetiden), de flesta hoppar över detta.
4. Billån på 2-3år
5. Inga övriga lån.
6. Får inte räkna med skattavdrag för räntor i kalkylerna till banken.
7. Bostaden duger som säkerhet för 70% av lånet, 30% ska man ut med själv.
Detta leder till:
a) Man ofta har betalt bort första bostaden i 30års åldern och kan hyra ut den då man flyttar in i hus. Ofta köper en etta eller två när man börjar jobba och amorterar utav f*n.
b) Vi köper hus för att bo inte för eventuella vinster, de flesta bor kvar hela livet.
c) Skuldfria vid 40-45 års åldern, 20-25 år innan pension med låga kostnader
d) Mindre överlopps pengar under småbarnstiden, vilket är positivt man har ändå så mycket att göra att man inte har tid med vare sig resor eller penga spenderande Sen har man mera pengar när barnen är stora och kostar.
e) Bostadspriserna generellt lägre och jämnare över landet.
Angående amortering så har vi regeln: Har man inte råd att amortera så har man köpt för dyrt.
Däremot håller det på att bli sämre här med. Unga hoppar över lägenhetsköpet och ska direkt in i huset. Helst nybyggt och nyckeln i hand. Lägenhetsköpet gör ju att man får större marginaler via antingen en försäljning där man i princip får hela beloppet skattefritt (om man bott i två år) eller en hyresinkomst som extra inkomst.
Vi har själva vårt bostadslån för vårt egnahemshus (nybygge) på 22år och det går bra trots att vi har småbarn, en lön (frun hemma med barnen), båda i 30års åldern, bil och hela kalaset.
Vi har det så här generellt:
1. Amortering på 20-30 år på ett egnahemshus (belopp ca 200-250000)
2. Lån på mindre belopp (dvs äldre hus eller billigare lägenheter 10-100000) på ca 5-15 år
3. Amorteringsfritt endast 1 max 2 år i början av lånetiden (räknas in i totala lånetiden), de flesta hoppar över detta.
4. Billån på 2-3år
5. Inga övriga lån.
6. Får inte räkna med skattavdrag för räntor i kalkylerna till banken.
7. Bostaden duger som säkerhet för 70% av lånet, 30% ska man ut med själv.
Detta leder till:
a) Man ofta har betalt bort första bostaden i 30års åldern och kan hyra ut den då man flyttar in i hus. Ofta köper en etta eller två när man börjar jobba och amorterar utav f*n.
b) Vi köper hus för att bo inte för eventuella vinster, de flesta bor kvar hela livet.
c) Skuldfria vid 40-45 års åldern, 20-25 år innan pension med låga kostnader
d) Mindre överlopps pengar under småbarnstiden, vilket är positivt man har ändå så mycket att göra att man inte har tid med vare sig resor eller penga spenderande
Sen har man mera pengar när barnen är stora och kostar.e) Bostadspriserna generellt lägre och jämnare över landet.
Angående amortering så har vi regeln: Har man inte råd att amortera så har man köpt för dyrt.
Däremot håller det på att bli sämre här med. Unga hoppar över lägenhetsköpet och ska direkt in i huset. Helst nybyggt och nyckeln i hand. Lägenhetsköpet gör ju att man får större marginaler via antingen en försäljning där man i princip får hela beloppet skattefritt (om man bott i två år) eller en hyresinkomst som extra inkomst.
Vi har själva vårt bostadslån för vårt egnahemshus (nybygge) på 22år och det går bra trots att vi har småbarn, en lön (frun hemma med barnen), båda i 30års åldern, bil och hela kalaset.
Jag är nog lite trög för jag fattar inte det komiska i den svenska modellen eller i vår diskussion.fin skrev:
Menar du ("vi har det så här generellt") att ni är tvingade av lagstiftning eller banker att agera på ovanstående sätt?
I så fall ser jag en klar fördel i vår svenska modell där vi har betydligt mycket större valfrihet.
Det är ingen som hindrar någon att följa dina sju punker OM man själv vill det, anars står det var och en fritt att hitta en lösning som passar just dem bättre.
Det fungerar betydligt bättre i Finland imho. De var de där &%*!$% SBAB som sänkte kraven på kontantinsats och började med amorteringsfria lån. Så går det när staten ska in och "främja konkurrensen". q(;^p
p
Det är intressant med den bilden, för bankerna brukar bedyra stort och brett att de förvissat sig om att deras kunder har rejäla marginaler. Och här på forumet står man på kö för att berätta hur mycket pengar man stoppar in i olika investeringar som ger bättre avkastning än bolåneräntan, och därför inte amorterar. Bägge bilderna kan omöjligt stämma.storken skrev:
Och då kan man ställa sig frågan varför någon (bank) är villig att låna ut pengar till bolån om det nu är så enkelt att få en bättre avkastning på en annan investering? Troligtvis är svaret att banken inte hittar en bättre investering än bolån givet en viss risk. Med samma resonemang borde genomsnittsbolånekunderna komma fram till att bästa investeringen är att amortera?Swetrot skrev:
Mängden medlemmar på forumet och mängden skrytmånsar är inte direkt jämnt överensstämmande. För egen del gör jag därigenom ett lugnt antagande om att den tysta majoriteten medlemmar här är mer överensstämmande med storkens beskrivning...:|Swetrot skrev:
Menar du att bubblan beror på att svenskarna inte hanterar sin ekonomi? Eller att "många" kommer råka illa ut? Eller både och?Beppo skrev:
Det första håller jag inte med om (om jag förstått dig rätt), det andra ser jag inte hur det är statens fel, jag ser hellre att man får ha sin valmöjlighet och göra bra eller dåliga val. Jag är dock medveten om att det drabbar vissa och gynnar andra, men det funkar för mig och jag tilltalas av det. Skulle störa mig något enormt om staten skulle bestämma hur jag ska sköta min ekonomi!
Bubblan beror på lättvindiga krediter, möjlighet till amorteringsfria lån, borttagandet av fastighetsskatten, 95% i bottenlån, ROT och RUT, jobbskatteavdrag mfl. faktorer som gjort att folk har kunnat bjuda mer för hus än vad som skulle gjorts annars.
"Litar inte finska staten på finnarna, att de klarar att hantera sin ekonomi själva?"
Hade vi i sverige tillämpad samma regler som nämns ovan tror jag inte vi hade haft samma situation här i landet som vi har idag - därav att vi i sverige inte heller klarar det.
Men som du säger, det är ju inte statens "fel" men det blir dom och genom dom vi som får rädda bankerna när dom får det svårt om ett par år.
Staten behöver ju inte styra hur du sköter din ekonomi som du verkar ha koll på men det finns många som har väldigt liten koll på sin ekonomi i den utsträckning som behövs. Dessa kommer råka illa ut och skulle hjälpts av att vi haft det enligt den finska modellen för då hade dom aldrig kunnat göra de dåliga beslut de gjort.
"Litar inte finska staten på finnarna, att de klarar att hantera sin ekonomi själva?"
Hade vi i sverige tillämpad samma regler som nämns ovan tror jag inte vi hade haft samma situation här i landet som vi har idag - därav att vi i sverige inte heller klarar det.
Men som du säger, det är ju inte statens "fel" men det blir dom och genom dom vi som får rädda bankerna när dom får det svårt om ett par år.
Staten behöver ju inte styra hur du sköter din ekonomi som du verkar ha koll på men det finns många som har väldigt liten koll på sin ekonomi i den utsträckning som behövs. Dessa kommer råka illa ut och skulle hjälpts av att vi haft det enligt den finska modellen för då hade dom aldrig kunnat göra de dåliga beslut de gjort.