Vad kostar smart hem med KNX?

Uppdaterad 21 mars 2017 16:16

Om du bygger nytt hus är det faktiskt billigare att göra en KNX-installation för ett smart hem än att göra en vanlig elinstallation. Här visar vi ett exempel på vad det kostar att lägga grunden till ett smart hem när du bygger nytt.

Vad kostar smart hem med KNX?
När du bygger nytt kan det vara smart att göra en KNX-installation istället för en traditionell elinstallation. Fotomontage: Ängsgården från A-hus/Jung

Den här artikeln visade sig vara en miss. Vi kan inte annat än dra slutsatsen att kalkylen vi baserar den på är smygreklam för Siemens/KNX-föreningen, eftersom Ulf Nordberg inte visar oss kalkylen för eldragningen. För 6 dagar sedan lovade han att förse oss med kalkylen ”senast i morgon” …

Vi håller på att skriva en ny artikel som förhoppningsvis är mer objektiv, för vi vill ju upplysa om vad ett smart hem med knx kostar, på riktigt. Jag kommer lägga in en länk till den nya artikeln här så fort som den artikeln publicerats. Så länge, får jag be dig att ta informationen i denna artikel med en nypa salt. Vi ber om ursäkt och hoppas att du har överseende med det inträffade.

/Marlén Eskilsson, redaktör

----------------

Vad kostar ett smart hem? Svaret på den frågan beror dels på om du bygger nytt eller om du vill göra ett gammalt hus smart. Det beror också vilka smarta funktioner du vill ha. 

Det är billigast och därför också vanligast att passa på att göra hemmet smart när man bygger nytt hus. Därför försöker vi här besvara frågan på vad ett smart hem kostar genom att visa ett kostnadsexempel på en grundläggande infrastruktur för KNX i ett nybygge.

I exemplet utgår vi från en grundläggande infrastruktur för KNX med en knapp i hallen med smart hem-funktionalitet som

- släcker all belysning när du går hemifrån och
- tänder upp valda lampor som en kom hem-funktion,
- ger dig möjlighet att höja och sänka värmen i huset.

I kostnadsexemplet ingår KNX-knappar med design “vanlig strömbrytare” och vägguttag.

- Det finns flashiga varianter som blinkar, har glasramar och liknande men vi räknar på ett normalutförande med samma typ av produkter som vid en vanlig elinstallation, säger Ulf Nordberg, KNX-föreningen.

Huset är cirka 120 kvadratmeter stort: 3 sovrum, 1 vardagsrum, 1 badrum, 1 wc, 1 tvättstuga och 1 kök. Knappar och vägguttag samt takdosor är samtliga enligt Svensk standard.

Arbetskostnaden är för en komplett elinstallation, vilket inkluderar allt från eldragning till inkoppling av värmepump. 

Totalt: 99 700 kr inklusive moms

Delsummor
Arbetskostnad: 36 300 kr
Materialkostnad: 63 400 kr

Material
Elkabel
KNX-kabel
22 st vägguttag
5 st lamputtag på vägg
8 st spotlights
11 st KNX-knappar (strömbrytare)
5 st takuttag
2 st utomhusuttag
5 st ytterbelysningar
Lysrörsarmatur
Bänkbelysning
Slang
Elcentral
Brytaktor
Elskåp

En vanlig elinstallation i samma hus blir 1600 kr dyrare. Skillnaden är att materialet till KNX är dyrare, men arbetstiden mycket mindre på grund av hur kanalisationen ser ut.

Steg 1: Planering av smarta hemmet

När du ska göra en KNX-installation kommer installatören först hem till dig så att ni tillsammans kan planera för var du vill ha dina strömbrytare, vägguttag, taklampor med mera, samt vilka eventuella ytterligare funktioner du önskar. 

- Vissa väljer bara att få den grundläggande infrastrukturen på plats. Då fungerar installationen rent upplevelsemässigt som en vanlig elinstallation men de har möjlighet att bygga ut med smart hem-funktioner senare. Andra lägger till smarta funktioner direkt, exempelvis en “gå bort-knapp” vid ytterdörren som släcker ned all belysning i hela huset, säger Ulf Nordberg.

KNX-installatören har vanligen med sig ett Excel-ark där denne går igenom alla funktioner och önskemål med familjen. De får även välja utseende på strömbrytare, vägguttag och andra delar i installationen.

- KNX är ett öppet system så det fungerar med alla fabrikat. Det vanliga är att man gör en kompromiss mellan pris och design, kanske tar vanliga strömbrytare kopplade till KNX-systemet i alla rum utom i vardagsrummet där man kör en flashig panel till exempel, säger Ulf. 

Steg 2: Bygga infrastruktur med KNX för smart hem

När planeringen är klar har installatören klart för sig var allt ska sitta och därmed hur allt ska dras fram.

Övergripande går det sedan till så att elkabel dras från elskåpet till takdosor och därifrån till vägguttag. Det är inte en vanlig treledare, istället används en sjuledare som därmed kan användas till fler takdosor och uttag.

- Du sparar en hel del arbetstid på det även om materialet är lite dyrare. Varje sjuledare har fyra tändtrådar istället för en, utöver jord, fas och nolla. Man släpper en tändtråd vid varje takdosa eller uttag, sedan tar man fram nästa matning först när tändtrådarna i den första är slut. Man drar däremot aldrig ner elkabel till strömbrytarna, säger Ulf Nordberg.

När det är klart drar installatören en KNX-kabel från elskåpet till första strömbrytaren och vidare därifrån till nästa strömbrytare och nästa igen tills alla är inkopplade. KNX-kabeln transporterar data istället för el. Datan transporteras till elskåpet, men det sitter ingen huvudenhet där som styr allt. Varje strömbrytare, eller annan enhet, i ett KNX-system bär nämligen sin egen intelligens. Det innebär vidare att om en går sönder påverkar det inte systemet i stort trots att de löper över samma kabel.

Steg 3: Konfigurera KNX-systemet

När all infrastruktur är på plats är det dags för installatören att konfigurera systemet. Detta sker med hjälp av en dator via ett program som heter ETS.

- Det är nu det bestäms vilken knapp som ska tända och släcka vilken/vilka lampor. För en van installatör tar en helt ny installation, som byggs upp från scratch, cirka 3-4 timmar att konfigurera, säger Ulf Nordberg.

Datorn och infrastrukturen kopplas ihop via USB. Installatören väljer en lämplig plats, exempelvis elskåpet eller en strömbrytare, och kopplar KNX-kabelns två trådar till en USB-port. Därefter kopplas datorn ihop med denna via USB-kabel.

- I programmet skapar man först en struktur över projektet - fyller i adress, antal rum så som kök, sovrum 1, sovrum 2, klädkammare och så vidare. Sedan skapar man gruppadresser genom att skriva exempelvis kök lampa 1 tänd släck, hall lampa 1 tänd släck. Man skriver ett antal sådana och då skapas gruppadresser. Dessa drar man sedan, i form av en drag and drop-funktion, till rätt kanal, säger Ulf Nordberg.

När detta är klart laddas mjukvaran ner i anläggningen så att varje knapp vet sin funktion. Sedan är installationen färdig.

Vad skiljer KNX från en vanlig elinstallation?

Skillnaden från en vanlig elinstallation blir att du får en KNX-infrastruktur - grunden till ett smart hem. Där kan du sedan enkelt lägga till knappar för att styra exempelvis utomhusbelysningen, eller dela upp husets belysning i olika zoner som tänds och släcks i grupp.

Fler funktioner som enkelt kan kan läggas till i KNX-installationen:

  • Solskydd - Markisstyrningar med automation. Jalusier med automatik som till exempel går ner automatiskt på natten för att spara energi.
  • Värmestyrningar – Golvvärmestyrningar, sänkning av värmen från värmepump, fjärrvärme eller värmepanna när du inte är hemma.
  • Ventilationsstyrningar – Sänkning av ventilationen för att spara energi när du inte är hemma eller styrning av ventilationen på koldioxid m.m.
  • Ljudstyrning - med t.ex. Sonos system eller radio som aktiveras för sällskap åt husdjur när du går hemifrån.
  • Fjärråtkomst - via Web med appar och dylikt för att exempelvis starta bastu så att den är uppvärmd när du kommer hem, eller aktivera värmen när du är på väg hem från semestern.
  • Tidsstyrningar-  av ytterbelysningar, laddstolpar, motorvärmare som startar på tid och utetemperatur m.m.
  • Säkerhet - Ihopkoppling med larm så att allt släcks när du lämnar huset och larmas på, ”kom hem-funktion" när du kommer hem och larmar av (dvs att vissa lampor tänds upp automatiskt), närvarosimulering där belysning tänds slumpvis under vissa tider eller att man spelar in hur belysningen har tänts och släckts och sedan spelar upp detta för att det ska se ut som om man är hemma. Går inbrottslarmet kan hela huset tändas upp eller att all belysning blinkar för att påkalla uppmärksamhet. Vid brandlarm kan belysningen tändas för att hitta ut. Avstängning av inkommande kallvatten när man larmar på för vattenskydd mm.

Läs mer

Smart hem - teknikerna för hemautomation

Elina Blom Westergren

Mest gillat

S
Jag upplever lite att smarta hem kretsar mycket kring 80-talets sci-fi-filmer. Det är mycket om det här med hur belysning ska skötas (allt från automatik till en hel kontrollpanel till appar i telefonen), vilket för mig snarare känns som "coola hem" än smarta hem. Det nämns även lite om det här med automatiska starter på t.ex disk- och tvättmaskinen men å andra sidan har fördröjd start funnits sedan... 80-90-talet? I annat fall brukar det handla om appar eller egna låsta lösningar som gör att varje maskin styrs på ett eget sätt. Det smarta hemmet blir då det "komplicerade hemmet". Ett smart hem i min lilla utopiska bubbla hade varit ett hem där all elektronik kan styras från ett gemensamt GUI. Vill jag se till att toaletten är dimrad till 25% fram till 09.00 och att tvättmaskinen ska starta 04.15 om det finns tvätt i den så ska jag kunna göra det från ett ställe. Elektroniken ska sedan kunna kompensera mina beslut om jag vill det genom att t.ex tidigarelägga tvätten till 02.45 för att elen är billigare då. Köper jag sen en ny TV från Sony och kopplar in den så ska mitt smarta hem känna av TV:n direkt som installeras och kan styras från samma GUI som allt annat. Mitt smarta hem ska INTE innehålla individuella styrningar av varje maskin, krav på att komponenterna kommer från en viss tillverkare eller på något sätt vara beroende av licenser och tillkommande avgifter. Sen ska det absolut inte vara beroende av hantverkare med specifik kunskap efter att huvudsystemet är installerat och klart. Det ska inte vara som en bilverkstad där man måste ha specifik hårdvara för att kunna "programmera om" styrboxarna för att en lampa byts. Detta är väl lite av en utopisk tanke eftersom att alla tillverkare vill såklart tjäna maximalt på sin egen lösning. En öppen standard lär ligga långt bort. Framförallt en standard där GUI:et är lättanvänt för slutkunden och som inte motarbetas av branschfolket eller en stor aktör som vill att det egna systemet ska prioriteras av världen.
2017-03-14

Senaste

K
2017-03-22
2017-03-21
2017-03-20
S
Jag upplever lite att smarta hem kretsar mycket kring 80-talets sci-fi-filmer. Det är mycket om det här med hur belysning ska skötas (allt från automatik till en hel kontrollpanel till appar i telefonen), vilket för mig snarare känns som "coola hem" än smarta hem. Det nämns även lite om det här med automatiska starter på t.ex disk- och tvättmaskinen men å andra sidan har fördröjd start funnits sedan... 80-90-talet? I annat fall brukar det handla om appar eller egna låsta lösningar som gör att varje maskin styrs på ett eget sätt. Det smarta hemmet blir då det "komplicerade hemmet". Ett smart hem i min lilla utopiska bubbla hade varit ett hem där all elektronik kan styras från ett gemensamt GUI. Vill jag se till att toaletten är dimrad till 25% fram till 09.00 och att tvättmaskinen ska starta 04.15 om det finns tvätt i den så ska jag kunna göra det från ett ställe. Elektroniken ska sedan kunna kompensera mina beslut om jag vill det genom att t.ex tidigarelägga tvätten till 02.45 för att elen är billigare då. Köper jag sen en ny TV från Sony och kopplar in den så ska mitt smarta hem känna av TV:n direkt som installeras och kan styras från samma GUI som allt annat. Mitt smarta hem ska INTE innehålla individuella styrningar av varje maskin, krav på att komponenterna kommer från en viss tillverkare eller på något sätt vara beroende av licenser och tillkommande avgifter. Sen ska det absolut inte vara beroende av hantverkare med specifik kunskap efter att huvudsystemet är installerat och klart. Det ska inte vara som en bilverkstad där man måste ha specifik hårdvara för att kunna "programmera om" styrboxarna för att en lampa byts. Detta är väl lite av en utopisk tanke eftersom att alla tillverkare vill såklart tjäna maximalt på sin egen lösning. En öppen standard lär ligga långt bort. Framförallt en standard där GUI:et är lättanvänt för slutkunden och som inte motarbetas av branschfolket eller en stor aktör som vill att det egna systemet ska prioriteras av världen.
2017-03-14
2017-03-14