Det smarta hemmet: Vad får jag koppla själv?

I den förra artikeln så diskuterade jag vad som krävs för att tända och släcka några lampor med timer eller rörelsesensor, men jag påpekade också att det är svårt att lösa användningen bortom att tända/släcka utomhusbelysningen och viss mysbelysning. Visserligen så hade vi en användning ovanför köksbordet också, men där var vi ju tvungna att tänka till vilken ZigBee-lampa vi skulle köpa för att få det beteende som önskades.

Läs mer: Det smarta hemmet: Jan Backman har automatiserat det mesta

Nu ger vi oss istället in i elsystemet på huset, men inte mer avancerat än att det är lagligt att göra det själv om man har tillräckliga kunskaper (och vad det innebär i detta fallet). Vi sparar dock denna diskussionen en stund. Vi sparar också diskussionen om vilka system som kan tänkas passa när man bygger sitt smarta hem på detta sätt.

Vad vill jag kunna göra?

Vi börjar med att gå igenom vad man vill kunna göra. Problemet vi hade förra gången var att man inte så lätt kunde kombinera en smart lampa från exempelvis IKEA med en vanlig strömbrytare och få det önskade beteendet. Lösningen på detta är att inte lägga logiken i lampan, utan istället flytta logiken till strömbrytaren. Dvs, vi skall inte använda en smart lampa utan en smart strömbrytare. Detta kan man göra genom att byta ut strömbrytaren till en som stöder det smarta system man valt. 

Nu kan vi styra lamporna automatiskt, men även från väggbrytaren. Detta har möjliggjorts genom att vi har flyttat över logiken från lampan till strömbrytaren. Detta innebär att om jag skall gå ut på natten efter att min utebelysning släckts, då trycker jag på strömbrytaren som vanligt för att tända och släcka. Men nästa gång som automatiken går igång (rörelsesensor eller timer) så är systemet tillbaka och fungerar som vanligt. Jag kan också välja att dimra belysningen över matbordet, men nästa gång jag tänder så kan jag låta automatiken styra upp ljusstyrkan till 100% igen, eller vad man nu är ute efter för egenskaper. Beroende på vilket system man har valt (särskilt vilken gateway man har) så kan man nu göra lite fler smarta scenarier. Det är dock fortfarande begränsat till i huvudsak belysning, även om man kan välja att styra någon fläkt, ett element eller andra liknande funktioner också (vilket jag naturligtvis också gör). 

Något som många användare på Byggahus.se tycker är viktigt är att kunna välja vilka “glödlampor” man skall ha. Genom att inte vara bunden till “smarta” lampor så kan man även automatisera belysningen i exempelvis bastun (som blir varmare än vad lamporna tål), samt att man kan välja en lampa med det bästa färgspektrumet (eller åtminstone det man själv gillar då detta varierar en del). Det är också fritt att välja armatur och lampa hur man vill (nästan i alla fall, man kan inte välja en icke dimbar lampa/armatur om man skall använda en dimmer), precis så som det naturligtvis skall vara. 

Den “smarta” strömbrytaren är i praktiken det som inbyggda system som KNX och Plejd erbjuder. Dessa systems popularitet bland hushållen beror på att de har stöd bland elektriker och därför är lätta att få hjälp med, de har dock även andra fördelar. 

Vilka system har vi nu att välja på? 

I praktiken så har vi ett par nya tävlande som läggs till listan av system som vi gick igenom i den förra artikeln i serien. Det finns naturligtvis fler system än dessa, men jag har valt att beskriva de vanligaste som kommer upp när ämnet diskuteras.

• KNX - ett system som är framtaget för kommersiella/offentliga lokaler och sedan därifrån har letat sig in i villor också. Det finns trådlösa delar till systemet, men det används framförallt med en busskabel som dras i egna rör (oftast, isolerad busskabel kan samförläggas i VP-rör). Lösningen anses ofta vara dyr, men det beror främst på att man jämför en professionell planering och installation med vad man kan göra själv, “gratis”. Ett KNX-system kan ha en central kontrollenhet för att styra och övervaka hela husets installation. Det vanligaste är att man konfigurerar systemet så att enheter agerar baserat på signaler/händelser från andra enheter på busskabeln. Systemet kan också byggas ut med fler funktioner (termometrar för termostater och annat), men det installeras i huvudsak vid nybyggnation eller vid större renoveringar. All installation måste göras av en elektriker. 
• Plejd - ett svenskt system som använder sig av Bluetooth för att styra inbyggda dosdimmers och dosbrytare. De har även batteridrivna trådlösa brytare (kompatibla med Schneider/Elko) för att slippa viss kabeldragning. Man kan styra Plejds brytare via en app i mobiltelefonen, men de har även en Gateway för schemaläggning och extern access. Alla produkter som styr belysning/uttag måste installeras av en elektriker.

Förra gången tog vi även upp dessa system:

• 433.92MHz - även om det finns en del dosdimmers och dosbrytare till detta systemet (Exempelvis från Telldus/Nexa) så skulle jag verkligen inte rekommendera detta för inbyggnad. En av huvudorsakerna till detta är att protokollen inte ger en bekräftelse på att kommandot är utfört. Detta blir rätt lätt irriterande efter ett tag då en lampa som skall vara tänd är släckt eller vice versa. Andra problem är räckvidden och störningar (åtminstone i mitt hus).
• Z-wave -  ett företag och ett radioprotokoll som licensieras ut till företags produkter. Det finns många olika producenter av utrustning i detta systemet, så det finns många olika funktioner inklusive dosbrytare och dosdimmers.
• ZigBee - en standard från många olika företag som snabbt ökat i popularitet. Det finns gott om tillverkare med färdiga ekosystem som är lätta att använda för nybörjaren. Antalet producenter och komponenter i detta systemet växer väldigt snabbt och jag misstänker att det ganska snart har gått om Z-wave. Det mesta som finns till Z-wave finns numera även till ZigBee, exempelvis termometrar, vreddimmers, dosdimmers och dosbrytare. 
• WiFi - många olika lösningar från många olika tillverkare. Ofta så kan programvaran i brytarna bytas ut till öppen mjukvara. Inga enhetliga lösningar finns, även om vissa företag som exempelvis SonOff har en större kundbas. Här finns framförallt lampor, dosbrytare och dosdimmers.

Vissa funktioner finns inte om man bara väljer ett system, därför så blir det ofta så att de som blir beroende av hemautomatisering kommer att ha flera system. Om man inte vill kalla in elektrikern varje gång man skall göra ett mindre tillägg i sitt Plejd- eller KNX-system så kan man komplettera med exempelvis ZigBee-lampor och en ZigBee-gateway, eller så väljer man Z-wave. Men då måste man veta vad man får och inte får göra själv.

Vad får man koppla själv? 

Det är i Sverige tillåtet att byta ut befintlig strömbrytare i hemmet, om man har nödvändig kunskap. Nu blir det tyvärr lite paragrafrytteri här, men man får alltså inte göra mer än att byta ut befintliga strömbrytare/dimmers själv om man inte är elektriker, exakt vart gränsen går har dock aldrig prövats rättsligt. Det kan dessutom bli rätt svävande svar på frågan om man frågar myndigheterna (och ofta olika svar från gång till gång), men det senaste budet jag fått är att man får koppla in nya brytare och även dimmers själv. Med detta som grund så är det tillåtet att sätta in en smart brytare, men inte en dosbrytare eller dosdimmer (de som installeras inne i dosan bakom brytaren). Ofta saknas nolla/nolledare i dosan och då måste man hitta en modell av strömbrytare som inte behöver en sådan, att dra fram nolla till dosan är nämligen ett jobb för elektrikern. Detsamma gäller alltså även installation av dosbrytare/dosdimmer, vilket tål att upprepas. Notera också att dosbrytare/dosdimmers sällan får plats bakom en strömbrytare utan lämpligen placeras i en dosa under taket.

Jag får helt enkelt ringa till en kompis som är elektriker om jag vill ha dosbrytare/dosdimmer, detta trots att jag varit elektriker en gång i tiden och har de nödvändiga förkunskaperna. Det är däremot tillåtet för mig att i förväg byta till den strömbrytare jag vill ha och även att köpa och montera de impulsfjädrar som ofta är önskvärda. Återfjädrande brytare är nämligen det vanligaste, även om vanliga växlande strömbrytare är det som en del dosbrytare använder sig av.

Eftersom det i praktiken bara finns dimmers som man får installera själv så blir man lite begränsad om man inte tar hjälp av en elektriker. Så om ni inte är elektriker och vill göra detta själva så är det dimmers som gäller i alla rum och för alla armaturer ni styr på detta sättet. Här uppkommer dock nästa problem, många strömbrytare i ett hus är dubbla. Summan av begränsningar runt vad jag får göra själv och de problem som detta driver är naturligtvis en av huvudorsakerna till att lampor och uttagsbrytare med inbyggd styrning har blivit populära. Vill vi komma vidare i vår hemautomatisering så måste vi istället ta in termometrar, dörrsensorer mm (vilket vi skall titta närmare på i en senare artikel). 

Är det då lämpligt att ändra i elsystemet när man skall vara “smart”? 

Vi har ju nyss konstaterat att man inte får göra några större förändringar i elsystemet själv när man ordnar med hemautomatisering. Vad är då lämpligt att be elektrikern installera? Det första man måste tänka på är att det som installeras måste antingen återställas eller lämnas över till nästkommande ägare av huset. 

När det gäller att lämna över systemet till nästa ägare så har KNX och Plejd en stor fördel då detta är system med stor kunskap hos elektriker och elkonstruktörer. Installationen måste dock vara väl dokumenterad för att det skall fungera i praktiken. Men även en bra utförd, strukturerad och dokumenterad installation av brytare med ZigBee eller Z-wave kan fungera. Jag kan dock tänka mig att den som är lite mindre tekniskt bevandrad kommer att få problem med åtminstone KNX ifall det inte beter sig som man förväntar sig. Här har Plejd/ZigBee och Z-wave en fördel då ett system utan gateway eller programmering innebär att det fungerar ungefär som man förväntar sig i ett hus. Men det finns ändå fallgropar med detta, möjligheten att utan elektriker byta en strömbrytare eller ett uttag försvinner ju där man gjort förändringar. I praktiken så får man bara nackdelar av att ha dosdimmer och dosbrytare i vägarna om man ändå inte kommer att nyttja dem. 

Lämnar man kvar systemet i huset så bör man naturligtvis också fundera på om man skall lämna kvar systemets gateway/kontrollenhet. Här har vi nu nästa problem, en gateway utan ett användargränssnitt är inte så lätt att komma åt för den oinsatte då den bland annat behöver en koppling till ett hemnätverk. Här har vi nu pekat på ytterligare en sak som är lämplig att tänka på i det smarta hemmet, det är rimligt att bygga det så att det är oberoende av det övriga nätverket. I mitt fall så har det smarta hemmet ett helt eget WiFi-nätverk (på en separat router) och kopplat till nätet finns en surfplatta för att systemet skall vara helt oberoende. Jag kommer naturligtvis åt systemet från det andra nätet i huset, men detta systemet skall kunna klara sig helt självständigt och utan koppling till Internet. Men i slutänden hjälper ju inte detta nästa ägare heller om de inte kan ta hjälp eller kan hantera systemet själv. Så alternativen för den nya ägaren är att hyra in kompetens (oftast elektriker) eller så måste man ha kunskapen själv. Än en gång, här har KNX och Plejd en fördel då detta är system som elektrikerna ofta kan. 

I slutänden är det dock inte så rimligt att lämna över ett smart hem till nästa ägare, sannolikheten är stor att det kommer att rivas ut av den nya ägaren ändå. Man får göra en egen bedömning i det läget och detta bör man tänka på redan när man installerar utrustningen för sitt smarta hem. 

Men om jag bor i lägenhet då? 

Bor man i hyresrätt så får man oftast inte göra något av detta alls, så då är man bunden till att använda ett system som inte gör intrång i fastigheten. I bostadsrätt så kan det variera mellan olika föreningar, men i praktiken så måste man ha tillåtelse för att göra förändringar i elsystemet i de fall de kräver en elektriker. 

Summering

Genom att koppla in strömbrytarna i huset till det smarta hemmet så får man möjligheten att bättre integrera användningen av det smarta hemmet i den dagliga användningen. De flesta smarta strömbrytare innebär dock att man måste anlita elektriker och de har åsikter om vad man kopplar in då de skall ta ansvar för det som arbete görs på elanläggningen. Även när det gäller smarta strömbrytare så ser man att ZigBee håller på att öka i popularitet och ta marknadsandelar.

Nästa artikel handlar om gateways/centralenheter. Vad skall man tänka på? Hur styr centralenheten vidare utbyggnad av systemet? Skall man bygga själv eller köpa färdigt? Hur kopplar man detta till röststyrning från exempelvis Apple/Amazon/Google?

Läs mer

Det smarta hemmet: Jan Backman har automatiserat det mesta