Mätinstrument för huset

Mätinstrument för att analysera byggnader och inomhusklimat har under senare år blivit en konsumentprodukt bland andra. Förr i tiden var det mest företag i byggbranschen som använde tekniken, idag säljs instrumenten på byggvaruhusen, i välsorterade elbutiker och på nätet. Den växande elektronikmarknaden och priskonkurrensen har i kombination med gör-det-själv-vågen banat väg för dessa hjälpmedel – som i många fall också blivit lättare att använda.

Samtidigt gäller gamla sanningar vid köp av mätinstrument. Att hantera tekniken kan vara mer eller mindre enkelt, men du måste också kunna tolka informationen. Risken är att ett felaktigt använt instrument också leder till felaktiga beslut. En annan sanning är prislappen i regel är en måttstock för kvaliteten. Fråga dig vilka instrument du behöver, sök efter produktbeskrivningar och tester så blir det lättare att hitta rätt i det stora teknikutbudet.

Värmekamera: Med infraröd fotografering (termografi) kan du upptäcka energislöseri, vattenskador och elproblem i ditt hus. Värmekameran avläser temperaturen inne i byggnadsdelarna och visar direkt på en display vilka ytor som är varma och kalla. Det innebär att du kan spåra avvikelser i isoleringen, kalldrag vid socklar, dörrar och fönster, men också trasiga golvvärmeslingor, läckage i rörledningar och överhettade säkringar. 

Det finns enkla och billiga värmekameror att köpa, men för professionellt bruk ligger priset på 15 000-20 000 kronor. Vissa företag erbjuder dock uthyrning av kameror. Planerar du en omfattande inspektion är det ofta värt att anlita en certifierad termograför som är van att tolka värmebilder och kan föreslå lämpliga åtgärder. För en normalstor villa brukar termografering kosta 3000-4000 kronor.

IR-termometer: Använder samma teknik som värmekameran, men har ett enklare lasersikte som mäter yttemperaturen på distans. Vissa termometrar är anpassade för mätning av ”små föremål” som till exempel tunna elledningar och trasiga kontakter. När du väljer termometer bör du kontrollera vilka användningsområden som avses. IR-termometrar finns i varierande utförande och prisklass, från 400 kronor upp till 3000 kronor.
 

Trådlös mätare för hushållsel: Det finns idag ett växande utbud av mätare som hjälper husägaren att överblicka hela hushållets elanvändning. I många fall använder man trådlösa mätare som placeras i elskåpet och som skickar mätdata till en display inomhus. Displayen visar hushållets aktuella elförbrukning i kilowattimmar, historik och genomsnittliga förbrukning samt kostnad. Vissa elbolag, till exempel Fortum och Vattenfall, säljer den här typen av mätare, men produkten finns nu också i flera fackbutiker som till exempel Clas Ohlson. De enklaste modellerna kostar knappt 1000 kronor medan lite mer avancerade kostar 2000-3000 kronor.
 

Bärbar mätare för elapparater: Har du en eltjuv i huset? Med det här populära instrumentet kan du se hur mycket el dina olika hushållsapparater förbrukar, i vissa fall även i standby-läget. Mätaren kopplas in mellan eluttaget och den apparat du vill mäta, till exempel kylskåpet, frysen, tv:n eller datorn. De flesta mätare är utrustade med en funktion där du kan ställa in det aktuella elpriset och räkna ut driftkostnaden. Sortimentet av elmätare är idag stort, liksom prisvariationen: från 100 kronor upp till 1500 kronor. Önskar du en mätare med hög precision som även mäter standby-förbrukning korrekt får du vara beredd att gå upp lite i pris. Vill du inte köpa en mätare går det ofta bra att låna ett exemplar hos kommunens energirådgivare eller på biblioteket.

Fuktmätare (hygrometer): En hygrometer hjälper dig att hålla koll på inomhusklimatet i realtid genom att avläsa den relativa luftfuktigheten, vilket är lämpligt i utsatta områden som källare, krypgrund och vind. Enklast är att köpa en trådlös hygrometer med en eller flera fjärsensorer som monteras på plats och sedan skickar data till en mer lättillgänglig mottagarenhet inomhus. I vissa modeller ingår en larmfunktion som varnar när fukthalten överskrider en kritisk nivå. Det finns gott om billiga hygrometrar, men det är ofta säkrast att välja en lite dyrare modell kring 500-700 kronor som är mer tillförlitlig.

Fuktlogger: Är ett instrument med minnesfunktion som loggar temperatur- och fuktvärden under längre tid. Efter önskad mättid i utrymmet kan loggern anslutas till en dator, via USB-porten. Med hjälp av speciell programvara kan informationen sedan översättas till ett överskådligt diagram över klimatet. Detta kan vara en god hjälp för att bevaka utrymmen där temperatur och klimat varierar över tid, till exempel vindsutrymmet, krypgrunden eller ett fritidshus som periodvis inte är uppvärmt. Pris från 700 kr.

Fuktkvotsmätare: Används för att mäta fuktinnehåll i träbaserade byggnadsmaterial och fungerar därmed som ett hjälpmedel för att bedöma risken för fukt- och mögelangrepp. Mätaren är utrustad med spetsar som trycks in byggnadsdelen, men tillvägagångssättet kan skilja sig åt beroende på vilken typ av material man mäter. Instrumentet kan även användas för att kontrollera fuktinnehållet i brännved. Var noggrann med att läsa anvisningarna om hur fuktkvotsmätaren ska hanteras och mätvärdena ska tolkas. Pris från 500 kr.

Väderstation: En väderstation levererar en mängd uppgifter som husägaren kan ha nytta av. Förutom väderprognoser visar den temperatur och luftfuktighet, såväl inomhus som utomhus. Väderstationen kan, i likhet med hygrometern, också vara försedd med ”mögellarm” som varnar när den relativa luftfuktigheten är för hög. Instrumentet kan även kopplas till en fjärrstyrningsenhet som innebär att du kan övervaka klimatet på distans, vilket passar bra i ett fritidsboende. De billigaste väderstationerna kostar under 1000 kronor och mer avancerade omkring 3000-4000 kr.