Luftfuktighet inomhus - en guide

Relativ fuktighet (RF), som mäts i procent, är ett mått på vatteninnehållet i luften i relation till vad som max kan finnas i luften vid en viss temperatur (daggtemperatur). En tumregel är att luft med hög temperatur kan innehålla mer vatten än luft med svalare temperatur. 

Om varm och fuktig inneluft hittar fram till ytor med betydligt kallare yttemperatur kan det lokalt bli mycket högre RF och rentav kondensera, det vill säga nå daggpunkten (100% RF). Sådana ytor kan till exempel förekomma intill ytterdörrar och fönster med dåliga U-värden och andra otätheter i klimatskärmen. Vidare kan luften inomhus nå in i kallare utrymmen som källare, kallvindar, garderober mot yttervägg med mera och orsaka lokalt högre RF.  

Det finns inga ”gränsvärden”, vad jag vet. Min rekommendation är dock att man inomhus ska undvika att i långa perioder ha en relativ luftfuktighet som överstiger 75% RF. Om luftfuktigheten i längre perioder överstiger detta kan det uppstå både problem med mögel, kvalster och kemisk nedbrytning av material. 

Nej, i de flesta skadefall är det inte fuktig luft utan markfukt och läckage, i kombination med olämpliga material, som är upprinnelsen till fuktproblem. Dessutom är låg ventilationsgrad och dålig lufttäthet faktorer som kan vara en bidragande orsak till eventuella problem med fukt och/eller dålig luftkvalitet i ett hus.

En regel är att ha en god och jämn ventilation, i synnerhet i de utrymmen som har hög produktion av fukt (kök, tvättstuga, badrum, bastu, källare). Man bör även se till att temperaturen inomhus är jämn och inte alltför låg. Till exempel är det lämpligt att ha underhållsvärme i fritidshus, helst över 15 grader. Har man problem med fukt i vissa utrymmen bör man också överväga att använda någon typ av luftavfuktare.
Ett annat råd är att alltid vara noga med att täta luckor, otätheter och genomföringar mellan krypgrund, boendemiljö och vind så att inte luft läcker emellan dessa utrymmen.

Det är viktigt att man är observant på fuktfläckar, kondens och läckage och åtgärdar detta tidigt. Ju tidigare desto billigare. En källare sommartid kan bli mycket fuktig och behöver kanske värmas och/eller avfuktas. Husets klimatskärm är barriären mot kallare och fuktigare miljö och behöver ses om och förbättras regelbundet. Min rekommendation är att man regelbundet går runt ute och inne i sitt hus och kikar efter tecken på lukt, fuktfläckar eller till exempel sprickor. Använd också din näsa för att spåra främmande lukter inomhus. Sådant vi kallar ”sommarstugelukt” eller ”källarlukt” brukar ofta vara relaterat till mögel.

Om den relativa luftfuktigheten är väldigt låg inomhus, vilket främst kan förekomma under vintern, så kan vissa individer uppleva att den torra luften irriterar slemhinnorna. Jag avråder från att använda produkter som luftfuktare, eftersom de kan göra mer skada än nytta.

Man kan enkelt mäta den relativa luftfuktigheten (RF) med olika handinstrument. Utbudet är stort. Viktigt är dock att man vet att kalibrera instrumenten. Utan kalibreringar kan det bli väldigt fel. Misstänker man att huset har fuktskador är det bättre att vända sig till en professionell skadeutredare. Det finns en modell för skadeutredningar, Swesiaq-modellen som skadeutredare gärna bör utgå från. 

Luftfuktigheten i sig påverkar inte hälsan, du blir till exempel inte sjuk av att sitta i en ångbastu! Däremot kan långvarig hög RF bli ett hälsoproblem som en följd av att mögelsvampar, kvalster och bakterier trivs i fuktig miljö och börjar växa på ytor och i porösa material. En viktig aspekt är att det finns en samverkan mellan mögel och material. Vissa material tål hög relativ luftfuktighet betydligt bättre och har därför låg benägenhet att mögla medan andra material bildar utmärkt grund för mögelpåväxt som i vissa fall kan vara hälsovådlig.   

Begreppet ”svartmögel” kan i själva verket bestå av en mängd olika mögelsorter med mörkt pigment, som är lätt att upptäcka på ljusa ytor. Om det växer mögel på inomhusytor, inne i konstruktionen, på vind eller i källare/krypgrunder spelar det ingen roll vilken färg den har – den kan nå och påverka innemiljön oavsett färg. På utvändiga ytor är pigmenterat mögel mer av att betrakta som ett estetiskt problem, till exempel på ljusa fasader utomhus.

Oavsett vilken typ av mögel du upptäcker bör det åtgärdas. Det kan vara nödvändigt att ta bort mögelangripna material. Är det lätt åtkomligt kan det dock räcka med att skrubba ytorna med vatten och något av de svampdödande medel som finns tillgängliga i fackhandeln.

Ja, det finns många vetenskapliga studier som visar det. Rent generellt anser jag att man ska vara försiktig med att utsätta sig för höga halter mögel. Det kan lukta väldigt illa och ibland ge symtom i slemhinnor, huvudvärk och än mer allvarliga symtom. Vissa grupper av befolkningen som allergiker och överkänsliga kan reagera kraftigt om de exponeras för mögel. Sedan kan ju fukt orsaka nedbrytning av kemiska ämnen i olika byggmaterial vilket även detta kan orsaka reaktioner och symtom i inomhusmiljön. Allt mögel är naturligtvis inte skadligt, men eftersom vi inte kan styra över vilka sporer som finns i luften är det viktigt att minska risken för att mögel börjar växa genom att bygga och bo torrt, åtgärda fukt och fuktskador och se efter våra hus. En tillämpning av försiktighetsprincipen är att rekommendera.

Lästips! Annika Ekstrand-Tobins avhandling, ”Hälsopåverkan av åtgärder i fuktiga byggnader”, beskriver mer ingående hur fukt- och mögelskador kan åtgärdas i ett hus och vilka hälsoeffekter det kan innebära.