Orsaken till hushållens växande skulder fastslagen

Hushållens växande skulder har länge varit ett orosmoment för Riksbanken. I en ny rapport har de undersökt vad det är som påverkar dessa mest, och slår fast att förklaringen främst ligger i den normala omsättningen på bostadsmarknaden. 44 procent av uppgången i hushållens skulder mellan 2011-2017 kan förklaras av denna.

- Att normalt förekommande köp- och försäljningar av bostäder förklarar den enskilt största uppgången i skulderna är något som sällan lyfts fram i debatten. Visserligen är en viktig underliggande förklaring att bostadspriserna samtidigt gått upp till följd av fallande räntor, men det naturliga förhållande att köpare vanligtvis i genomsnitt betalar ett högre pris än vad säljaren en gång gjorde och därmed behöver låna mer förklarar den enskilt största delen av skulduppgången över tiden är viktig att lyfta fram i debatten, säger Robert Boije, SBAB.

Andra faktorer som - enligt rapporten - påverkar skuldutvecklingen är nyproduktion (30 procent), utvidgning av befintliga lån (30 procent), ombildningar (4 procent) och oförklarliga skäl (1 procent). 

Samtidigt slår Riksbanken fast att hushållens höga och växande skulder utgör den absolut största riskfaktorn för svensk ekonomi. Dessa utgörs till 80 procent av skulder i form av bolån. Riksbanken talar om ändamålsenliga makrotillsynsåtgärder och gedigen kreditprövning som lösningar.

SBAB lyfter fram att syftet med makrotillsynsåtgärder dock behöver en bredare diskussion.

- En god rörlighet på bostadsmarknaden är central för att arbetsmarknaden ska fungera väl och för den ekonomiska tillväxten. Den normala omsättningen av bostäder och nyproduktionen av bostäder förklarar tillsammans 65 procent av uppgången i hushållens skulder mellan 2011 och 2017. Dessa faktorer bör rimligen inte motverkas med makrotillsynsåtgärder, säger Robert Boije.