Ekonomi & Juridik

Konflikter med grannarna

Skrikande barn och hundar som skäller?

Skrikande barn och hundar som skäller?

Tycker du att grannens träd skuggar eller att staketet är misskött så kontakta miljöförvaltningen eller stadsbyggnadskontoret om ni inte kommer överens. Men var beredd på att lagarna är både luddiga och generösa.

Smattrande flagglinor, högljudda kakaduor eller livliga barn som hoppar på studsmatta – det finns gott om irritationsmoment för en känslig granne. Jordabalken säger att man ska ta ”skälig hänsyn till sin omgivning” och det öppnar ju för ganska fria tolkningar av var och en.

Det första och bästa är förstås att prata med sina grannar om det uppstår problem och meningsskiljaktigheter.

– Men prata inte mitt i striden. Då är man i affekt och det kan bli fel. Vänta ett tag och prata sedan ”om det som hände förra veckan”.

Det menar Jonas Gåde som bland annat arbetar som konfliktlösare på Communicera i Göteborg. Han var också med som medlare i tv-programmet Grannfejden och menar att medling får man ta till när inget annat hjälper, när det låst sig.

– Det kan vara när man tolkar domar på olika sätt eller när den ena parten inte ens vill ha en diskussion. Det gäller att få båda att inse att de äger problemet ihop och att en lösning gynnar alla.

Hans råd är att se helheten och inte principerna. Spelar det så stor roll om staketet är några centimeter för högt?

Jonas Gådes andra erfarenheter från Grannfejden är att samfälligheter lätt skapar konflikter och att riktigt infekterade konflikter kanske inte löser sig förrän någon av parterna av olika skäl flyttar.

Om samtalen med grannen inte leder någon vart är det dags att kontakta miljöförvaltningen eller stadsbyggnadskontoret för att se om någon har lagligt stöd för sin åsikt. Miljöbalken säger att man inte får orsaka ”olägenhet för människors hälsa”.

Klagomål som kommer till miljöförvaltningen handlar mycket om rök från vedeldning, husdjur och buller. Miljöförvaltningen har en utredningsskyldighet och åker ofta ut för att titta på plats och bilda sig en uppfattning.

– Det är ofta en bedömningssak om någon blir störd, vi är alla olika. Vi kontaktar också grannarna och om det till exempel handlar om störande rök från vedeldning har vi information om eldning som vi lämnar över. Det bästa är ju om problemet kan lösas redan på informationsstadiet, säger Ann Dahlberg, som är jurist på miljöförvaltningen i Göteborg.

Om informationen inte räcker fattar miljöförvaltningen ett beslut. Det kan vara att till exempel elda vid färre tillfällen eller bara vid vissa tidpunkter, men det beslutet fattas inte om klagomålet gäller att det bara ”ryker”. Det måste vara en påtaglig lukt som varar längre än vid själva eldningsstarten.

Besluten markerar ofta att ribban ligger högt, den enskilda människan har stor rätt att bestämma över sig och sin tomt. Exempelvis är en uppställd gammal bil på tomten oftast ingen olägenhet i sig, även om det kanske ser tråkigt ut. Men om den medför en olycksrisk för lekande barn eller om den skulle börja läcka olja kan miljölagen säga att den faktiskt måste tas bort.

Om grannen inte följer miljöförvaltningens beslut kan vite utdömas. Händer ändå inget kan vitet ökas och om det inte betalas så går det till indrivning.

– Besluten, som alltid kan överklagas, grundar sig på lagen och vad folk i allmänhet kan tycka om problemet. Alltså har folk i allmänhet ont av att grannens katt springer på tomten eller har det blivit en infekterad fråga just mellan dessa grannar?

Ann Dahlberg tipsar också om Socialstyrelsens rättsfallssamling som finns på nätet. Där kan man kortfattat få en vink om hur olika fall har bedömts.

Om osämjan handlar om grannens tomt, träd eller hus är det stadsbyggnadskontoret man ska vända sig till.

Oftast får man som granne möjlighet att yttra sig då bygglov sökes men efter det är det svårt att komma med klagomål. Och även om man har synpunkter på grannens bygglovansökan så har man inget veto. Stadsbyggnadskontoret väger dock in synpunkterna i sin bedömning och ser om de har relevans eller inte.

Om man vill behålla grannsämjan, och dessutom kanske skynda på processen, kan man själv informera grannarna om man funderar på att söka bygglov. Gör man en avvikelse från planen på något sätt måste man också ha en påskrift från de närmast berörda och det kanske lyckas bättre om man själv tar kontakten i stället för att låta byggnadsnämnden begära in dem.

Ordningen hos stadsbyggnadskontoret vid klagomål och osämja mellan grannar liknar miljöförvaltningens med besiktning, kontakt med grannen och till sist vitesförelägganden och möjlighet till överklagande till Länsstyrelsen.

Klagomål som kommer in till stadsbyggnadskontoret rör ofta ovårdade tomter och höga träd som skuggar. Men, det räcker inte att grannens träd skuggar uteplatsen. Den frågan får man försöka lösa själv ihop med den berörda grannen. Om trädet däremot skulle utgöra en fara för det egna huset på något sätt kan stadsbyggnadskontoret besluta om gallring eller att trädet måste tas ner.

Men, allt är tolkningar och det råder olika praxis i olika kommuner.

Det finns också vissa kommuner som har medlare att kontakta vid konflikter som har sin grund i miljö- eller plan- och bygglagstiftningen.

Läs mer