Ägare till samägd egendom svarar gemensamt för kostnader för förbättring

Högsta domstolen slår fast att ägare till samägd egendom gemensamt svarar för kostnader som någon av dem haft för förvaltning eller förbättring av egendomen som ägarna varit ense om - något som förr inte var helt självklart.

Fallet som utgör grund till domen har därför fått olika utslag tidigare i tingsrätten och hovrätten. Från början handlar det om en arvstvist, där den ena ägaren till huset beslutat att dottern till hans avlidna fru ska få en mindre del av arvet eftersom hon även ärver den skuld som makarna haft då de tagit ett lån på 1,3 miljoner kronor för förbättringsarbeten.

- Skiftesmannen bedömde att skulden för de tre lånen skulle belasta makarna med hälften var, dvs. i proportion till deras andelar i fastigheten. I bodelningen upptogs därför på dödsboets sida en skuld till GJ motsvarande halva bankskulden, som per den kritiska dagen uppgick till 650 635 kr. GJ begärde att som sin andel i bodelningen få behålla sitt gifto- rättsgods. Bodelningen och arvskiftet förrättades i enlighet med detta, skriver högsta domstolen i domen.

Dottern ansåg dock att skulden bara skulle belasta mannen, vilket innebar att hon skulle få ytterligare 650 000 kronor.

Tingsrätten höll dock med skiftesmannen och dotterns arv blev då 40 000 kronor. Men i hovrätten blev utslaget tvärtom och dottern ärvde då ytterligare 650 000 kronor. 

Högsta domstolen avgjorde målet med tillämpning av allmänna principer om samäganderätt.

- I lagen om samäganderätt klarläggs det inte vad som gäller när någon av delägarna med de andras samtycke lägger ned kostnader på den samägda egendomen. Högsta domstolen slår nu fast att ägarna ska presumeras svara för kostnaderna gemensamt, var och en i förhållande till sin ägarandel, skriver högsta domstolen.

Den nya domen blir vägledande för rättsväsendet framöver.