Bygga

Gör-det-självare lever farligt

Gör-det-självare lever farligt

Foto: Lier72

En blåslagen tumme kan man stå ut med. Men många gör-det-själv-jobb leder till värre skador än så. Om du planerar ett nytt underhållsprojekt för huset – tänk lite extra på säkerheten.

Riv en vägg, snickra en veranda, sätt in ett fönster, såga ett bord. Det ser så lätt ut i TV-programmet och aldrig händer det att programledaren tvingas avbryta sitt snickrande för att rusa till akuten.

I verkliga livet är olyckor i samband med gör-det-själv-jobb desto vanligare. Det finns det numera statistik på.

– Varje år tvingas drygt 25 500 personer att uppsöka en akutmottagning efter att ha ägnat sig åt någon form av reparation eller underhåll i sin bostad under fritiden, konstaterar Jan Schyllander på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).

Siffrorna från akutmottagningarna visar att en klar majoritet av de olycksdrabbade är män i medelåldern. Skadorna har i de flesta fall uppkommit genom ”huggning”, ”skärning” och ”sågning”. Fallolyckor är också vanligt och här syns kvinnorna lite tydligare i statistiken.

– Fallen inträffar från stegar, tak och byggnadsställningar men också från pallar, stolar och bänkar.

För gör-det-själv-jobben krävs verktyg av olika slag. Somliga av dessa är farligare att hantera än andra. Sågar, vinkelslipar och borrmaskiner är några av de verktyg som orsakar mest olyckor.

– Det medföljer alltid säkerhetsföreskrifter till de verktyg man köper och min uppmaning är att läsa igenom dessa noggrant innan man sätter igång. Om alla följde säkerhetsråden skulle olyckstalen definitivt minska, säger Jan Schyllander.

Förutom verktygen skadas många av materialen som vi använder. Det handlar om brädor, plank, regelvirke, plåtskivor, glasskivor och inte minst spik.

– Skyddskläder och skyddsglasögon skulle kunna minska skadorna i detta fall. Exempelvis är splitter i ögonen en vanlig skada som kan få mycket allvarliga konsekvenser för individen.

I ett större perspektiv innebär olyckorna inte bara personligt lidande utan också stora kostnader för samhället, framhåller Jan Schyllander.

– Vi har inte specificerat just denna kategori men om man räknar på alla olyckor som inträffar i våra bostäder på fritiden så uppgår kostnaderna till omkring 40 miljarder. Olyckorna vid gör-det-själv-jobben utgör en inte obetydlig del av detta.

Så jobbar du säkrare
* Var noggrann med att följa säkerhetsråden vid hantering av verktyg och material.
* Undvik att använda verktyg som du inte behärskar.
* Använd skyddsutrustning. Tänk speciellt på att skydda ögonen.
* Var särskilt försiktig när du arbetar på tak. Se till exempel råd på Boverkets hemsida
* Läs igenom din hemförsäkring innan du sätter igång. Villkoren vid ersättning av personskada kan bero på hur du följt säkerhetsföreskrifterna.
 
Vanligaste skadorna vid gör-det-själv-jobb
1. Huggning/skärning/sågning
2. Främmande föremål i öga (ex splitter)
3. Fall (ex från tak och stegar)

Verktygen som orsakar flest olyckor
1. Såg
2. Vinkelslip
3. Kniv
Andra ”farliga verktyg”: vedkap, slipmaskin, borrmaskin, hammare.


Tänk på elsäkerheten.  Glappkontakt i vägguttaget och trasiga sladdar? Glöm inte att se över elutrustningen i ditt hus då och då.

Skador i samband med elanvändning i hemmet rapporteras sällan till myndigheterna. Det är först vid riktigt allvarliga olyckor som problemet brukar uppmärksammas.

– Under de senaste åren har det inträffat ett par dödsfall i villor och fritidshus som vi fått vetskap om. Men i övrigt får man nog använda begreppet ”mörkertal”. Vi vet att det förekommer olyckor särskilt under sommaren då det är högsäsong för byggprojekt, säger Lars Kilsgård på Elsäkerhetsverket.

De allvarligaste fallen har inträffat utomhus. Personerna har anslutit en sladd från ett ojordat vägguttag inne i bostaden till en borrmaskin eller annan elektrisk apparat som de vill använda utomhus. Plötsligt har apparaten blivit strömförande.

– Utomhus är risken för elolyckor större än inomhus. Det beror dels på förekomsten av fukt som leder ström bättre och dels på att man oftast står i direkt kontakt med marken.

Ett jordat uttag är ett måste om man arbetar med verktyg utomhus. För nya uttag gäller dessutom krav på jordfelsbrytare, något som du även kan komplettera gamla uttag med.

– En portabel jordfelsbrytare som man enkelt kopplar in i vägguttaget är en billig livförsäkring. Ett ännu bättre alternativ är en fast installation av jordfelsbrytare i huset, det kräver en elektriker men behöver inte heller vara så dyrt, säger Lars Kilsgård.

Inomhus inträffar de flesta elolyckor i köket, vilket är förklarligt med tanke på att där finns mest elapparater. När många apparater sammankopplas till ett vägguttag ökar risken för överbelastning och brand. Samma princip gäller för rum som byggs om till kontor. Här räcker sällan de befintliga uttagen till för datorer, skrivare och andra apparater. Man bör anlita en fackman för att installera fler uttag.

– Som lekman är möjligheterna att utföra elarbeten strikt reglerade. Om man är det minsta osäker ska man inte göra det själv, säger Lars Kilsgård.

Tips
Elsäkerhetsverkets hemsida kan du ladda ned en ”Elsäkerhetspocket” med råd om enklare arbeten som du får utföra.

Säker el? Kolla att…
* apparater och ledningar inte är skadade.
* vägguttag inte har glappkontakt eller är överbelastade med flera grenuttag.
* vägguttag är petskyddade när småbarn är i närheten.
* det finns brandvarnare och eventuellt brandfilt.
 
Diskutera olyckor
I Byggahus forum kan du läsa och diskutera om olyckor i samband med gör-det själv-jobb. Här får du också råd och tips om hur du ska hantera farliga verktyg och maskiner.

Läs mer