El, Teknik

23 saker som kan gå fel när du installerar el själv

23 saker som kan gå fel när du installerar el själv

Foto: Medlemmen Castwebb

Funderar du på att pula med elen själv där hemma? Bo Siltberg har sammanställt en lista på 23 stycken till synes oskyldiga elarbeten i hemmet som en del hempulare kan tänka sig ge sig på. Han beskriver dessa potentiella fel och vilka konsekvenser de i värsta fall kan medföra. Syftet är att du ska tänka till inför varje elarbete – ifall du har de kunskaper, färdigheter, verktyg och instrument som krävs för ett bra och säkert resultat.

Här ska vi kortfattat gå igenom vilka fel man riskerar göra om man inte tänker sig för eller inte har de kunskaper och färdigheter krävs för ett elinstallationsarbete i hemmet, och vilka konsekvenser felen kan få. Mycket inspiration har hämtats från denna forumtråd på Byggahus.se.

Det finns många moment som man kanske tycker verkar enkla, att det omöjligen kan finnas något som kan gå allvarligt fel. Och så är det nog också i många fall. Men så finns också aspekter som man inte alls tänkt på, risker som man inte är medveten om därför att de inte är uppenbara, eller så har man helt enkelt glömt bort dem i stundens hetta. Detta är vad denna artikel ska ge sig på att försöka beskriva, saker som är lätta att missa, blandat små och stora risker, med lätta och allvarliga konsekvenser, inte bara farliga utan även kostsamma sådana.

Elinstallationsarbete på en stark­ströms­anläggning kräver behörighet (f’låt jag menar auktorisation vilket innebär att man antingen ska vara auktoriserad för arbetet eller omfattas av ett elinstallationsföretags egenkontrollprogram). Många arbeten som beskrivs här är också oomtvistligen behörighetskrävande. Men att till exempel koppla ihop två ledare kan ju faktiskt handla om ett icke behörighetskrävande arbete också. Det är lika viktigt att göra rätt i båda fallen, även om man grovt menar att konsekvensen av ett fel blir allvarligare för behörighetskrävande arbeten. Så för ordningens skull kan vi säga att artikeln riktar sig till både lekmän och elektriker. Nog om det.

Du kan enkelt vända på delar av texten nedan och erhålla en guide för hur man ska göra. Men detta är ingen sådan guide! Det här är en lista på till synes oskyldiga arbeten, potentiella fel och dess konsekvenser med syftet att läsaren ska tänka till inför varje arbete ifall man har de kunskaper, färdigheter, verktyg och instrument som krävs för ett bra och säkert resultat, vad det än må handla om. Så detta är en dålig och (lång)tråkig artikel. Ber om ursäkt för detta i förväg. En mer komplett guide för hur man gör får bli en senare fråga när antalet arbeten som inte kräver behörighet är större.

Målet är att läsaren ska bli medveten om alla de (okända) fallgropar som finns och sedan utifrån sin självkännedom och goda omdöme avgöra hur man ska gå vidare, om man har en chans att skaffa sig de rätta förutsättningarna eller om man ska lämna bort arbetet till en yrkesperson. Läsaren får själv beakta ifall ett visst moment kräver behörighet.

Medvetna fel och rena dumheter tas inte upp här, dessa kan man läsa om i tråden värsta elkopplingen. Här handlar det om misstag, saker som man kanske inte tänker på just då. Det kan även handla om detaljregler som inte är speciellt uppenbara eller tydligt motiverade. Man kommer väldigt långt med eget tänkande utifrån den sammanfattning av reglerna som återfinns i början av elinstallationsreglerna. Dessa krav uppfylls om man förstår och följer detaljreglerna. En sammanfattning av denna sammanfattning följer här:

En väl utförd elinstallation ska ge följande skydd

– Skydd mot elchock - att spänningssatta delar antingen är isolerade eller att skydd gör att strömmen inte an­tar en farlig storlek under en farligt lång tid. Det ska finnas både ett basskydd och felskydd vilka är två oberoende skyddsbarriärer som var och en ger tillräcklig säkerhet.

– Skydd mot termiska verkningar, ljusbåge och höga temperaturer som kan leda till brännskador och brand. Handlar i de flesta fall om skydd mot överström och felström, men även termiska verkningar från dåliga förbindningar bör beaktas här. Vid större strömmar tillkommer också skydd mot elektromekanisk påverkan.

– Skydd mot överspänningar och elektromagnetisk påverkan

– Skydd mot överledning mellan spänningssatta delar som matas med olika spänningar.

– Skydd mot åska och kopplingsöverspänningar.

– Skydd mot underspänningar och efterföljande återinkoppling.

– Skydd mot elektromagnetiska störningar.

– Skydd mot avbrott i kraftmatningen när kritiska elapparater används.

Sida 1 av 23

Förbereda för elinstallation

Barn vid trappa

Foto: Medlemmen JustDoIt

– Man förbereder lite själv genom att dra kablar mm med avsikten att senare ringa en elektriker som får koppla in.

– Så får det inte gå till så risken är att man står med en ofärdig anläggning som ingen vill koppla in. Och risken med detta är ju att man inte har något val än att göra inkopplingen själv med de oöverskådliga risker som det kan medföra.

Sida 2 av 23

Göra en allmän installation

Allmän installation

Foto: Medlemmen nilhe1

– Man saknar (rätt) materiel. Planering är viktig så att man inte står där med skägget i brevlådan. Den grön/gula FK’n kanske tog slut och vad gör man med strömmen bruten, fingrarna i syltburken och en frys som är på väg att tina? Använder svart istället kanske, eller väntar med skyddsjordsledaren till dagen efter?

– Man har inte kontrollerat om det finns speciella regler för det arbete man gör, till exempel

– Om utrymmet är brandfarligt.

– Om det blir en påverkan på en brandavskiljning. Lätt att missa att vissa väggar har krav på brandskydd och då kan man inte montera infällda dosor hur som helst.

– Man har inte läst alla delar av tillverkarens anvisningar och tagit hänsyn till de saker som är relevanta och viktiga (ibland finns det sådant i bruksanvisningen).

 – Bristfälligt hantverk. Det är även viktigt att det ser bra ut. Korrekt men slarvigt utförande kan dra ögonen till sig och det kan bli onödiga problem vid försäljning etc. Problemet här är att det uppenbarligen finns dem som inte inser att de hantverksmässigt presterar mycket dåligt.

– Man hittar på oortodoxa lösningar som visserligen är säkra men drar ögonen till sig på samma sätt som ett bristfälligt hantverk och som kan ge problem vid försäljning av huset.

– Man misstar sig på vilka kontroller som behöver göras av det specifika arbetet, man gör kontroller som inte har något värde och missar andra mer relevanta kontroller.

Sida 3 av 23

Göra ett mindre arbete

Elschema

Foto: Medlemmen Matstj

Man behöver göra ett mindre arbete i vardagsrummet och bryter den säkring som enligt gruppförteckningen går till detta rum. Här finns det flera sätt att dö på.

– Gruppförteckningen kan vara felaktig. Man bryter fel säkring med följd att det fortfarande är spänning på de delar som arbete ska göras på.

– Det kan finnas flera grupper som matar detta rum, kanske flera som matar olika uttag i rummet. Man kontrollerar till exempel endast att belysningen i rummet slocknar utan att vara medveten om att uttagen kanske går på en annan säkring.

– Man kontrollmäter den punkt där arbetet ska utföras efter att säkringen brutits. Det innebär att man enbart påvisar att mätinstrumentet inte visar någon spänning. Det kan fortfarande finnas spänning på grund av felaktig mätning eller fel på instrumentet. Man måste först mäta att det finns spänning, för att verkligen se att den försvinner när man drar säkringen.

Mätinstrument

– Man låter helt bli att kontrollmäta…

– Man gör ingen riskbedömning ifall spänningen oväntat kan återkomma. Någon kan oavsiktligen slå på strömmen igen, eller så kan det finnas automatiska brytare som termostater och tidur som plötsligt kan orsaka en spänning.

– Man är onödigt oförsiktig vid arbetet, helt omedveten om eventuella risker. Man behöver inte stå med bara fötter på ett betonggolv eller fingra på ledan­de delar med båda händerna samtidigt, även när man är ”säker” på att det är spänningslöst.

Sida 4 av 23

Mäta spänning

Spänningsmätare

Foto: Medlemmen Winlix

Man behöver inför ett mindre arbete mäta om och var det finns spänning.

– Man misstolkar fatalt mätresultatet. Det går sällan att avgöra en ledares funktion enbart genom mätning av spänningar. Förekomsten av spänning kan betyda en rad olika saker, tillika i de fall man inte mäter någon spänning. Däremot kan mätning av spänning användas för att bekräfta den visuella inspektionen jämte andra slags mätningar som kontinuitet.

– Beröringsfria spänningsdetektorer är notoriskt opålitliga och kan visa falsk både när de ska visa spänning och när de inte ska göra det. Det är risk att man kopplar utifrån felaktiga uppgifter med oklara konsekvenser.

– Den multimeter man använder kan vara inställd på att mäta ström (se bild) vilket ger en kortslutning när man mäter, vilken kan utgöra en risk för ljusbåge och brännskador.

– Den multimeter man använder är inte klassad för att mäta 230 – 400 V på det ställe där man mäter. Det är återigen risk för ljusbåge. Man bör vara speciellt försiktig med mätningar i elcentraler och mätarskåp.

Sida 5 av 23

Koppla ihop två ledare

Två ledare

Foto: Medlemmen baljbalj

Hur svårt kan det vara att dra åt en skruv? Ja, det kan gå fel där också. Detta till synes enkla arbete kan gå fel på ett överraskande stort antal punkter om man inte ser upp eller inte har handlaget. För samtliga fel är risken framför allt brand på grund av dålig kontakt i kombination med hög ström, men vissa fel kan även ge elchock.

– För att ansluta en ledare ska den först avisoleras. Detta ska göras utan brottanvisning (jack) på kopparledaren eller avklippta kardeler. Detta kan leda till varmgång. Har man inte tränat på detta moment bör man överväga att göra det först innan man går in skarpt och försöker den riktiga kabeln som sticker ut 15 cm ur väggen. Det kan lätt bli så att ledarna blir väldigt korta när man väl till slut fått till det...

– Man ska också avisolera rätt längd så att ledaren dels bottnar i anslutningsterminalen, dels att inga kardeler hamnar utanför och dels att ingen synlig koppar syns utanför terminalen. På de flesta terminaler finns en märkning som anger längden. För en liten skruvterminal kan det vara 6 – 8 mm medan det för en toppklämma typ Wago kan vara 11 – 14 mm. För kort längd kan ge dålig kontakt med varmgång som följd, ett fel som kan vara svårt att se i förväg.

– Typ av terminal och ledare ska passa ihop. Det finns toppklämmor som enbart tar EK och det finns toppklämmor som enbart tar EK och FK. För RK gäller att man använder rätt, till exempel Wago 221 eller 222. Fel slags toppklämma, till exempel RK i en Wago 773 kommer med stor sannolikhet att leda till glapp och varmgång.

– Flera ledare under samma skruvklämma måste hanteras med varsamhet för att inte orsaka glappkontakt. Det är speciellt vanskligt att skarva ledare av olika typ. Till exempel RK 0.75 mm2 och EK 1.5 mm2 i en U-båt går inte bra. Man måste kontrollera med dragprov att alla ledare sitter bra.

– Skruvterminaler ska dras lagom hårt, 0.2 – 0.4 Nm för små areor. För lös dragning kan leda till glapp. För hård dragning kan leda till ledarbrott och glapp. I båda fallen kan det leda till varmgång och brand.

– Där en flexibel anslutningskabel ansluts ska skyddsledaren göras lite längre än de andra ledarna så att skyddsledaren släpper sist om kabeln rycks lös. Detta kan förhindra elchock.

– Dragavlastningen ska göras över kabelmanteln, inte över ledarna.

Sida 6 av 23

Koppla in ny ledning i befintlig dosa

Ledningar

Foto: Medlemmen csu

Man kopplar in en ny ledning i en befintlig dosa som man råkar hitta. Ledningen är avsedd för ett uttag.

Man misstar blå ledare för att vara en nolla. Det kan lika gärna vara en fas. Man riskerar skicka 400 V genom apparater avsedda för 230 V. Förhoppningsvis händer inget mer än en rökpuff.

– Man misstar en spänningslös ledare för att vara en nolla då den dessutom har kontinuitet mot skyddsjord. Det kan lika gärna vara en tändtråd.

Man misstar röd ledare för att vara skyddsjord i en gammal anläggning. Det kan lika gärna vara en tändtråd. Stor risk för elchock.

Man misstar en spänningslös ledare för att vara skyddsjord då den dessutom har kontinuitet mot nollan. Det kan lika gärna vara en tändtråd.

 Man kontrollerar inte skyddsjordens kontinuitet eller kontrollerar den på ett felaktigt sätt. Avbrott i skyddsjordsledaren är ett tyst fel, allvarligt. Man kan inte mäta att man har kontakt med PE-plinten i elcentralen endast via skyddsjordsledaren då mätningen inte visar ifall man råkar ha kontakt via vattenrör och annat.

Den ökade effekten får säkringen att gå. Inget farligt egentligen men tråkigt då man måste göra om från början. Man har missat att ta reda på vad dosan används till och om säkringen medger den extra effekt som man vill ta ut.

Ett nytt uttag kräver att det skyddas av en JFB. Undantag föreligger endast i torra rum i bostäder om man kan hävda att det handlar om utvidgning. Det finns liknande restriktioner för ojordade uttag så man måste ta reda på vilka regler som gäller. Uttaget kanske är placerat så att det verkligen är nödvändigt med en JFB.

Man har inte kontrollerat villkoren för att säkringen löser tillräckligt snabbt vid ett jordfel. Detta är allvarligt om det inte finns en JFB som skyddar uttaget. Risk för elchock. Ledningen är kanske dimensionerad för en enda fast ansluten apparat där uttag och andra avgreningar på ledningen därmed är totalförbjudet.

Man glömmer att uppdatera gruppförteckningen. Uttaget kanske hamnar i ett utrymme som en annan säkring huvudsakligen skyddar så det kan finnas risk för elchock genom att fel säkring bryts vid arbete i framtiden.

Man använder en förskruvning i metall till en kopplingsdosa av plast. Det innebär att man förstör den isolering som dosan utgör med risk för elchock.

För att summera så begår man misstaget att gissa.

Sida 7 av 23

Lägga ny ledning

Elledningar

Foto: Medlemmen Snailman

Man förlägger en ny ledning, kabel eller infällt rör eller flexslang med tillhörande dosor.

– Man väljer fel typ av kabel för miljön. Den kanske inte tål solljus. De allra flesta kablar har idag en UV-beständig mantel men det finns undantag, till exempel Amokabel som Jula m.fl säljer. Detsamma gäller materiel som dosor och uttag mm.

– Ledningen kanske inte har den brandspridningsklass som krävs för utrymmet. Normalt inget problem för vanliga installationskablar men det man får se upp med är gamla kraftkablar (markkablar).

– Man återanvänder okritiskt en gammal PVC-mantlad kabel. Gamla kablar får en spröd mantel som kanske inte tillåter att den böjs en gång till.

– Man installerar en PVC-mantlad kabel som legat förvarad i minusgrader med risk för att isoleringen spricker vid hanteringen.

– Man glömmer att tänka på risken för genomspikning. Dolda ledningar förläggs utefter stråk som man inte förväntar sig och som därmed kan vara utsatta. De kanske löper på en plats som är lämplig för hyllor, gardinstänger, tavlor etc.

– Man glömmer att dokumentera eller fotografera besvärligt placerade dolda ledningar innan man stänger väggarna. Det kan omöjliggöra hyllor och dylikt på väggar vari det löper stora mängder ledningar, till exempel i närheten av elcentralen.

– Man slarvar med skarvning av slang och rör med risk för att de glider isär vid ledningsdragningen. Inget farligt men mycket tråkigt då sågen behöver tas fram.

– Man skapar korskopplingar mellan grenar i gruppledningen vilket kan leda till onödiga magnetiska fält. Gruppledningen ska vara utförd som ett träd utan tvärförbindelser mellan grenarna.

– Man misstar sig på kretslösningen, inser inte antalet trådar som behövs och förlägger slang med otillräcklig diameter och onödigt långa sträckor mellan två dosor vilket kräver en efterhandslösning (trådlös eller tryckknappsstyrd).

– Man missar att dolda ledningar som passerar badrum direkt innanför väggskivan måste skyddas av en JFB.

Sida 8 av 23

Ersätta anslutningsdosa för fast anslutning

Eldosa

Man ersätter en anslutningsdosa för fast anslutning av en tvättmaskin i ett badrum med ett uttag.

– Detta är i de flesta fall ett misstag. Anslutningsdosan sitter där troligen av en anledning, att områdesreglerna i badrum inte tillåter uttag på den platsen. Det finns en viss risk för elchock här.

– Man kopplar olika faser till de två uttagsbrunnarna i ett dubbeluttag. Det är bara tillåtet under vissa förutsättningar som ett uttag godkänt för detta och skyddat av ett tvåpoligt överströmsskydd. Risk för elchock vid underhåll.

Sida 9 av 23

Enkel installation utomhus

Råtta

Man gör en enkel installation utomhus, i ett stall, hönshus eller pool. Ett än så oskyldigt liten installation kan gå riktigt fel i sådan miljö.

– Felaktigt materiel för ändamålet kan i värsta fall orsaka elchock om materielen inte tål den miljö den är installerad i. Det handlar inte enbart om fel kapslingsklass, utan materielen kanske inte tål solljus som gör att isoleringen faller sönder. Eller så saknar installationen motståndskraft mot skadedjur.

– Man glömmer att ta upp kondenshål i botten på apparatdosor som behöver kondenshål (uttag etc) i de fall de inte är öppnade från fabrik.

– Man missar att komponenter som en JFB normalt inte tål lägre temperatur än -5 °C (det finns köldtåliga varianter som går ned till -25 °C). Risk för elchock på grund av att JFBn inte fungerar.

Sida 10 av 23

Installera drivdon till belysning

Drivdon till belysning

Foto: Medlemmen sam820921

Man installerar drivdon till belysning eller smarta puckar av olika slag.

– Man missar kraven på isolation. Till sekundärsidan på drivdon för LED brukar kabeln RKUB användas. Det är en ”12 V-kabel” som inte får komma i kontakt med FK som bär 230 V. Man måste hålla isär dessa system.

– Utrymmet där pucken eller drivdonet installeras kan behöva klassas som ett kopplingsutrymme om det förekommer enkelisolerade ledare för 230 V. Man kan alltså inte alltid mula in ett drivdon i vilket hålrum som helst eller lämna det helt öppet som på bilden.

– Man missar att kopplingsutrymmet endast får kunna öppnas med verktyg ifall det är åtkomligt och innehåller spänningssatta delar som endast är grundisolerade.

– Man missar att berörbara kopplingsutrymmen i metall ska skyddsjordas.

– Man missar att värmeutvecklingen från armaturer och drivdon kan vara skadlig och kanske orsaka brand.

– Man missar att drivdonet är av ett ovanligt potent slag för höga effekter som inte använder skyddsåtgärden SELV på sekundärsidan, det vill säga installationen på sekundärsidan är behörighetskrävande.

Sida 11 av 23

Lång skarvsladd i tillfälligt uttag

Lång skarvsladd

Foto: Bo Siltberg

Man pluggar i 120 meter skarvsladd i ett uttag till en motorvärmare för tillfälligt bruk. Alla förstår nog att detta är inte riktigt bra, men vad är det som är farligt?

–Längden gör att kortslutningsströmmen blir lägre, kanske så låg att det vid ett jordfel tar för lång tid för säkringen att lösa. Om man då står på marken och tar i bilen vid felögonblicket kan strömgenomgången blir dödlig. En JFB ger dock ett bra skydd. Att spänningsfallet blir så högt att motorvärmaren får dålig effekt är inte farligt. Inte heller blir kabeln varmare bara för att den är lång eftersom effektförlusten sprids ut över hela kabelns längd. Inte ens kortslutning L-N kommer normalt att förstöra kabeln.

Sida 12 av 23

Byta enkla strömbrytare till dubbeltrapp

Dubbeltrapp

Man byter två enkla strömbrytare som sitter bredvid varandra mot en dubbeltrapp för att spara lite plats på väggen.

– Man tänker inte på att strömbrytarna kanske matas var för sig från två olika gruppledningar trots att de sitter under samma täckram. Risk för tvärförbindelse och bakmatning, risk för elchock.

– Ett liknande fel kan inträffa om man styr en lampa med strömbrytare, tidur, rörelsesensor etc både från garaget och från huset. Det gäller även där att hela kretsen matas från en och samma grupp utan sammanblandning av neutralledare eller skyddsjord.

Sida 13 av 23

Koppla loss strömbrytarkombination

Man kopplar loss en strömbrytarkombination för att tapetsera, och sätter antingen tillbaka den gamla eller byter den mot en ny och fräsch.

– Man glömmer att notera hur strömbrytarna var inkopplade, eller man noterar inte tillräckligt noggrant som gör att man inte vet vilket som ska vara upp och ned etc. Tråkigt värre, men normalt ingenting farligt, bara jobbigt. Man får ju inte chansa på att koppla in dem utan en riskbedömning.

– Man noterar inte hur strömbrytarna är kopplade internt utan vid byte till en ny flyttas ledarna över ”rakt av” till samma fysiska plats på den nya strömbrytaren. Här kan vad som helst hända.

– Man är inte uppmärksam på användning av blindplintar där kanske skyddsledaren är skarvad. En flytt av ledarna till en ny strömbrytare kan gå riktigt fel. I värsta fall har man lyckats bryta skyddsjorden och spänningssätta en skyddsjordad apparat via strömbrytaren med allvarliga konsekvenser.

Sida 14 av 23

Uttag i anslutningsdosa

Anslutningsdosa

Man kopplar in ett uttag där det tidigare suttit en anslutningsdosa för en elradiator.

– Elradiatorerna drevs kanske av 400 V så även om det finns en blå ledare så kan det vara en fasledare. Man riskerar skicka 400 V till apparater avsedda för 230 V.

 

Sida 15 av 23

Ansluta ny spishäll

Man ansluter en nyinköpt spishäll som ersättning till en gammal spis.

– Det kan saknas en nolla i anslutningsdosan eller perilexuttaget vilket kan förstöra hällen.

Sida 16 av 23

Dra fram trefasgrupp

Trefasgrupp

Foto: Medlemmen Klakorp

Man drar fram en trefasgrupp till köket och andra rum.

– Man misstar sig på hur centralen är uppbyggd och kopplar samma fas till de tre fasledarna, så den gemensamma neutralledaren överbelastas med risk för brand.

– Man tänker inte på risken för elchock vid arbete på gruppen, det vill säga hur man behöver ordna en säker frånskiljning.

– Man använder medvetet samma fas i två fasledare och dubblerar därför neutralledarna men tänker inte på den minskade belastningsförmågan som kan leda till överbelastning och brand.

Sida 17 av 23

Flytta ljuskrona till annat rum

Ljuskrona

Foto: Medlemmen jonmo

Man flyttar en gammal ljuskrona från vardagsrummet till ett annat rum. Om allt är i sin ordning så är detta oproblematiskt. Men om vardagsrummet har ojordade uttag och det andra rummet jordade så kan det bli fel och risk för elchock.

– Om lampan är utförd som s.k. klass-0 så får den inte användas i rum med jordade uttag. Den måste byggas om. Den får helt enkelt inte flyttas från vardagsrummet.

– Lampanslutningsdonen kan vara felaktiga och ge sken av att lampan är godkänd att användas i rum med jordade uttag.

Sida 18 av 23

Ändra rummets användning

Baby

Man börjar använda vardagsrummet och andra delar av hemmet som daghem, det vill säga man ändrar på rummens användning.

Det ställer otippat krav på att elinstallationen är utförd enligt dagens regler. Till exempel måste ojordade uttag ersättas av skyddsjordade och petskyddade uttag. Barn i rummet föranleder en strängare tolkning av undantagsreglerna.

Sida 19 av 23

Skyddsjorda uttag

Skyddsjorda uttag

Foto: Medlemmen mycke_nu

Man skyddsjordar alla uttag i ett rum som tidigare haft ojordade uttag. Hur kan detta leda till en farlig situation?? Jordade uttag ska ju vara en säker åtgärd! Faktum är att av alla risker som nämnts tidigare så är nog denna den största.

– Man glömmer att kontrollera alla elektriska apparater som fortfarande används i rummet. En lampa har kanske varit strömförande de senaste 20 åren vilket man kommer att märka nu när det finns jord i rummet. Stor risk för elchock.

– Man glömmer att byta lamputtagen i taket till skyddsjordade dito.

Sida 20 av 23

Ansluta fritidsbåt till elnätet

Småbåtshamn

Man ansluter sin fritidsbåt i småbåtshamnen till elnätet för att hålla batteriet uppladdat.

Man missar totalt att det finns en problematik med elektrolytisk korrosion som kräver speciella åtgärder som till exempel en isolertransformator. Risken för personfara är här indirekt via rejält med smörj av andra båtägare som fått sin propelleraxel uppäten efter säsongen.

Sida 21 av 23

Elverk till byggmaskiner

Elverk

Man kör ett elverk till ett gäng byggmaskiner, slår ned ett jordspett och ansluter det till elverket för man har hört att det är bra när man matar en lite större grupp apparater.

– Man pluggar sedan in elverket till ett full regelrätt och korrekt reservkraftsintag till den fasta anläggningen utförd som TN-C. Anläggningen saknar ett eget jordtag. Man missar att flytta anslutningen av elverkets jordtag till den fasta anläggningen med risk för elchock på grund av PEN-brott i intaget.

– Omvänt pluggar man ur ett elverk från den fasta anläggningen och driver verktygen direkt från elverket istället. Man missar att kontrollera ifall jordfelsskyddet i elverket har kopplats ur vid anslutningen till anläggningen så man står kanske helt utan skydd, där ett eventuellt jordspett faktiskt förvärrar situationen.

Sida 22 av 23

Isolera kabelskarv

Tejprulle

Man isolerar en kabelskarv under mark med eltejp för det har man sett de riktiga gubbarna göra.

– Man använder tejp inköpt på den lokala macken. Tejp som tål förhållandena under mark säljs inte där. Det finns 12 klassificeringar av eltejp bara med avseende på temperaturområdet! Risk för isolationsfel.

Sida 23 av 23

Byta säkring

Kontakt

Foto: Medlemmen bbits

Man byter/återställer en säkring som har löst ut. Man man verkligen göra ett misstag här? Jodå.

– Man har inte reflekterat över orsaken till att den löste. Finns det en naturlig förklaring som överlast eller kan det finnas en isolationsfel någonstans, en brand som pyr? Lite vaksamhet kan vara på plats om en säkring plötsligt löser ut.

– Korrekta men överambitiösa installationer är inte heller riktigt bra. Man får tänka på att huset kanske kommer att säljas. Sånt här är ju snyggt men inget man normalt ser i ett hem så det kommer att höja en del ögonbryn.

Överambitiös installation